Följ oss

Nyheter

Är guldet en bubbla?

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Är guldet en bubbla? Detta är en ständigt debatterad fråga och sanningen är naturligtvis att ingen med säkerhet kan veta svaret, men det finns ett antal argument att ta hänsyn till om man själv vill göra en bedömning. Den förra guldbubblan tog slut 1980 och guld toppade på $850/uns. Därefter följde en drygt tjugo år lång bear-market fram till 2001, då framförallt 9/11 blev startskottet för den bull-marknad vi nu befinner oss i. $850/uns motsvarar ungefär 2270 dollar 2011 justerat efter inflation. Med andra ord har guld en bra bit kvar att gå innan priset närmar sig guldets egentliga topp.

Under 1980 rådde total guldhysteri. Människor stod i kö för att köpa guldmynt och guldtackor och guldpriset skenade i höjden. När dammet skingrade sig blev det uppenbart att utbud/efterfrågan hade satts ur balans; alla satt med sitt guld och bara väntade på uppgången, men vem köper? Guldpriset rasade kraftigt och och 1990 kostade ett uns $399 – eller $671 i dagens dollar. Detta betyder att guld under de två senaste decenniumen stigit med enbart 112 % (inflationsjusterat). Med tanke på de enorma kapitalinjektioner som skett under samma period anser många att det är osannolikt att guldet är i en bubbla.

Hur många känner Du som köpt guld? Troligtvis inte många. Vi har ännu inte gått in i Fas 3 i den pågående bull-marknaden som kännetecknas av en enorm masshysteri á la IT-aktier år 1999 och bostäder år 2006. Fas 2 är när institutioner köper, och där är vi nu. Fonder, försäkringsbolag, hedgefonder och banker öser in guld. Till exempel köpte Indiens centralbank 200 ton guld år 2009.

“Bull markets are born on pessimism, grow on skepticism, mature on optimism, and die on Euphoria.”, är ett känt citat. Färre än 5 % av investerare äger guld eller guldaktier, och man kan knappast kalla 2011 för ett euforiskt guldparty även om priset nått rekordnivåer. Upptrenden är stabil och än har vi inte sett den klassiska hockeyklubban i kursgrafen som kännetecknar slutet på Fas 3, ungefär samtidigt som Lady Gaga går på röda mattan i en modedress i äkta guld och VD för Barrick Gold klär framsidan på Seventeen Magazine…

Guldskeptikerna har ett antal argument som också bör beaktas. Ett vanligt argument är att guld gått upp alldeles för snabbt, och att investerare och analytiker har och uppblåsta förväntningar angående gulds framtida tillväxt vilket snart kommer överhetta efterfrågan.

Ett annat argument är att tillväxtmarknaderna har vuxit alldeles för snabbt och förväntningarna på framtiden är alldeles för höga, och när verkligheten kommer ikapp i form av en hög inflation och högre räntor som följd, kommer råvarupriserna att gå ner och guld likaså. Tillväxtländer må ha råd att höja räntan framöver, men frågan är hur det kommer att gå för USA. FED injicerar mängder med kapital för att hålla den ekonomiska tillväxten i schack och undvika deflation, men samtidigt sjunker förtroendet för dollarn kraftigt och en fortsatt försvagning av USAs världsekonomiska status ter sig oundviklig.

En annan påverkande faktor är råvarubolagens stigande cash costs vid guldbrytning. Råvarubolagens genomsnittliga cash cost väntas nå $700/uns mot slutet av 2011, och så mycket som 10 % av produktionen har en cash cost på $1160/uns eller mer. Detta betyder att många gruvor tvingas stänga om guldpriset sjunker under $1200/uns. Detta skulle strama åt utbudet och tvinga banker att lätta på sina guldreserver för att hålla uppe efterfrågan. Guldpriset skulle gå ner.

Det är viktigt att komma ihåg den starka kulturella tilldragelsen många tillväxtländer har mot att investera i guld. Kina producerade 340,9 ton guld förra året, upp 8,6 % från året innan. Men detta var långt ifrån tillräckligt för att möta efterfrågan och guldimporten skjöt i höjden med hela 500 % till 209 ton för 2010. Mellan 1950-2003 var det förbjudet för den kinesiska befolkningen att äga guld, något som nu ändrats dramatiskt då Kina nu faktiskt uppmuntrar befolkningen att investera i den gyllene metallen. Detta är framförallt ett försök från regeringens sida att omplacera kapital från den överhettade bomarknaden till en mer inaktiv form av kapital: guld.

Frågan är då vilka argument som väger tyngst? Bara framtiden kan utvisa vilka världsekonomiska problem som kommer hamna i strålkastarljuset och hur länge bull-marknaden kan fortsätta. Men faktum kvarstår att den långsiktiga trenden är upp, och rekyler bör därmed ses som köplägen, tills dess att det riktiga partyt drar igång det vill säga!

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära