Följ oss

Nyheter

Är guldet en bubbla?

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Är guldet en bubbla? Detta är en ständigt debatterad fråga och sanningen är naturligtvis att ingen med säkerhet kan veta svaret, men det finns ett antal argument att ta hänsyn till om man själv vill göra en bedömning. Den förra guldbubblan tog slut 1980 och guld toppade på $850/uns. Därefter följde en drygt tjugo år lång bear-market fram till 2001, då framförallt 9/11 blev startskottet för den bull-marknad vi nu befinner oss i. $850/uns motsvarar ungefär 2270 dollar 2011 justerat efter inflation. Med andra ord har guld en bra bit kvar att gå innan priset närmar sig guldets egentliga topp.

Under 1980 rådde total guldhysteri. Människor stod i kö för att köpa guldmynt och guldtackor och guldpriset skenade i höjden. När dammet skingrade sig blev det uppenbart att utbud/efterfrågan hade satts ur balans; alla satt med sitt guld och bara väntade på uppgången, men vem köper? Guldpriset rasade kraftigt och och 1990 kostade ett uns $399 – eller $671 i dagens dollar. Detta betyder att guld under de två senaste decenniumen stigit med enbart 112 % (inflationsjusterat). Med tanke på de enorma kapitalinjektioner som skett under samma period anser många att det är osannolikt att guldet är i en bubbla.

Hur många känner Du som köpt guld? Troligtvis inte många. Vi har ännu inte gått in i Fas 3 i den pågående bull-marknaden som kännetecknas av en enorm masshysteri á la IT-aktier år 1999 och bostäder år 2006. Fas 2 är när institutioner köper, och där är vi nu. Fonder, försäkringsbolag, hedgefonder och banker öser in guld. Till exempel köpte Indiens centralbank 200 ton guld år 2009.

“Bull markets are born on pessimism, grow on skepticism, mature on optimism, and die on Euphoria.”, är ett känt citat. Färre än 5 % av investerare äger guld eller guldaktier, och man kan knappast kalla 2011 för ett euforiskt guldparty även om priset nått rekordnivåer. Upptrenden är stabil och än har vi inte sett den klassiska hockeyklubban i kursgrafen som kännetecknar slutet på Fas 3, ungefär samtidigt som Lady Gaga går på röda mattan i en modedress i äkta guld och VD för Barrick Gold klär framsidan på Seventeen Magazine…

Guldskeptikerna har ett antal argument som också bör beaktas. Ett vanligt argument är att guld gått upp alldeles för snabbt, och att investerare och analytiker har och uppblåsta förväntningar angående gulds framtida tillväxt vilket snart kommer överhetta efterfrågan.

Ett annat argument är att tillväxtmarknaderna har vuxit alldeles för snabbt och förväntningarna på framtiden är alldeles för höga, och när verkligheten kommer ikapp i form av en hög inflation och högre räntor som följd, kommer råvarupriserna att gå ner och guld likaså. Tillväxtländer må ha råd att höja räntan framöver, men frågan är hur det kommer att gå för USA. FED injicerar mängder med kapital för att hålla den ekonomiska tillväxten i schack och undvika deflation, men samtidigt sjunker förtroendet för dollarn kraftigt och en fortsatt försvagning av USAs världsekonomiska status ter sig oundviklig.

En annan påverkande faktor är råvarubolagens stigande cash costs vid guldbrytning. Råvarubolagens genomsnittliga cash cost väntas nå $700/uns mot slutet av 2011, och så mycket som 10 % av produktionen har en cash cost på $1160/uns eller mer. Detta betyder att många gruvor tvingas stänga om guldpriset sjunker under $1200/uns. Detta skulle strama åt utbudet och tvinga banker att lätta på sina guldreserver för att hålla uppe efterfrågan. Guldpriset skulle gå ner.

Det är viktigt att komma ihåg den starka kulturella tilldragelsen många tillväxtländer har mot att investera i guld. Kina producerade 340,9 ton guld förra året, upp 8,6 % från året innan. Men detta var långt ifrån tillräckligt för att möta efterfrågan och guldimporten skjöt i höjden med hela 500 % till 209 ton för 2010. Mellan 1950-2003 var det förbjudet för den kinesiska befolkningen att äga guld, något som nu ändrats dramatiskt då Kina nu faktiskt uppmuntrar befolkningen att investera i den gyllene metallen. Detta är framförallt ett försök från regeringens sida att omplacera kapital från den överhettade bomarknaden till en mer inaktiv form av kapital: guld.

Frågan är då vilka argument som väger tyngst? Bara framtiden kan utvisa vilka världsekonomiska problem som kommer hamna i strålkastarljuset och hur länge bull-marknaden kan fortsätta. Men faktum kvarstår att den långsiktiga trenden är upp, och rekyler bör därmed ses som köplägen, tills dess att det riktiga partyt drar igång det vill säga!

Nyheter

Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Publicerat

den

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.

Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.

Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.

Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.

Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.

UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.

För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.

Fortsätt läsa

Nyheter

Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Publicerat

den

Rendering på kärnkraftverk AP1000 från Westinghouse

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.

De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.

Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.

Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.

Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.

För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.

Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.

Fortsätt läsa

Nyheter

Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Publicerat

den

Volfram i olika former

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.

Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.

”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.

San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.

Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära