Följ oss

Nyheter

Ett utmanande antagande om prissättningen av råvaror

Publicerat

den

Korrelation mellan priser på råvaror och Kina respektive USD

Det finns ingen som kan förneka Kinas massiva ekonomiska tillväxt under det senaste decenniet under vilket landet har rapporterat en genomsnittlig BNP-tillväxt på mer än tio (10) procent per år. På bara sju år fördubblades den kinesiska ekonomin och på 13 år tredubblades den. Under denna otroliga expansion importerade Kina råvaror i en rasande hastighet. Under 2000 importerade Kina marginella 70 miljoner ton järnmalm, i dag är den siffran tio gånger så stor och uppgår till 763 miljoner ton.

Kopparimporten har tredubblats

Även den kinesiska kopparimporten har stigit kraftigt, från 1,6 miljoner ton år 2000 till mer än 4 miljoner ton i år baserat på uppgifter från BCA Research.

Sedan har vi dessutom oljan. För 17 år sedan var Kina en nettoexportör av denna råvara, i dag är landet världens näst största importör som varje dag tar emot 5,4 miljoner fat råolja. Det är därför ett allmänt accepterar faktum att den asiatiska jättens ökade efterfrågan har kommit att leda till högre priser på råvarumarknaderna under det senaste decenniet.

Därav följer att om Kina varit kraften bakom råvaruboomen så kan det antas att Kinas lägre, men fortsatt goda tillväxt, kommer att fungera som en våt filt som hindrar en fortsatt uppgång av priserna på råvarumarknaden.

Det finns emellertid ny forskning som motsäger detta påstående. Enligt BCA Research analytiker Chen Zhao kan det vara så att denna slutsats inte alls är sann. Chen Zhao hävdar istället att prisökningen på råvarumarknaden sammanföll med Kinas kraftigt ökade konsumtion av industriella råvaror vilket ledde till att marknaden drog den felaktiga slutsatsen att det var Kina som var drivkraften till de ökade råvarupriserna.

Betänk att trots den kraftiga tillväxten under det förra decenniet som nu ersatts av en mer modest men fortsatt hög tillväxt så fortsätter den kinesiska importen av råvaror i en anmärkningsvärd takt. Sedan 2007 har landets import av järnmalm ökat med 200 procent, koppar med 150 procent och kol med 600 procent.

Diagram öve Kinas import av råvaror

Nivån på den kinesiska råvaruimporten speglar storleken på landets ekonomi, inte på denna ekonomis procentuella tillväxt säger BCA i en nyligen publicerad analys. Det betyder att även om tillväxttakten har avtagit så fortsätter den absoluta nivån på de råvaror som Kina efterfrågar sätta nya rekord varje år.

Vad är det då som driver råvarupriserna?

Eftersom vi inte kan skylla de svagare råvarupriserna på en minskad kinesisk efterfrågan, vad är det som fått dessa priser att falla? Titta på priserna i nedanstående diagram. Den röda linjen visar 10-års rullande korrelation mellan Thomson Reuters/Jefferies CRB Commodity Index (CRB) och Kinas reella BNP-tillväxt. Korrelationen mellan dessa två siffror har sedan slutet av 1990-talet uppgått till närmare 0,4.

Titta sedan på den blåa linjen som visar en negativ korrelation mellan Thomson Reuters/Jefferies CRB Commodity Index (CRB) och den handelsviktade US-dollarn. Sedan 2010 har korrelationen mellan dessa två siffror legat på -0,8, vilket innebär att dollarn har en betydligt högre förklaringsvärde enligt BCA.

Råvarupriser i korrelation med Kinas efterfrågan och USD

Den insamlade datan bekräftar BCAs misstanke sedan länge om att uppgången på råvarumarknaden istället varit en återspegling av en varaktig nedgång i den amerikanska dollarn.

Detta är inte den enda gången vi har upplevt detta fenomen. På 1990-talet, då den amerikanska ekonomin hade en högkonjunktur och dollarn var stark, var råvarupriserna svaga och oljepriset föll till en rekordlåg nivå på 10 USD per fat.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Boliden ansöker om att Nautanen ska bli ett strategiskt projekt i EU

Publicerat

den

Boliden har ansökt hos Europeiska kommissionen om att Nautanen-fyndigheten ska utses till ett strategiskt projekt enligt EU:s förordning om kritiska råmaterial.

Kopparfyndigheten Nautanen ligger i centrala Norrbotten, cirka 15 km nordväst om koppargruvan Aitik. Boliden anser att tidigare studier och prospekteringsresultat tyder på att det finns potential för en underjordisk gruva som satellit till Aitik, där befintlig industriell infrastruktur såsom anrikningsverk och gruvavfallsanläggning kan användas. Boliden ser potential att investera i en underjordisk gruva inklusive en infartsramp för att nå gruvan på avstånd och därigenom minimera miljöpåverkan.

Ökar tillgången på inhemsk koppar

Nautanen-projektet kommer att öka den inhemska tillgången på hållbar koppar inom EU. Hållbart utvunnen koppar har ett kritiskt och strategiskt värde för den gröna omställningen i Europa, säger Stefan Romedahl, direktör affärsområde Gruvor.

Den beräknade årliga produktionen av utvunnet råmaterial i Nautanen är cirka 2-3 Mton per år, med en planerad livslängd för gruvan på cirka 20 år. Förstudier av fyndigheten pågår fortfarande och kommer att avgöra den slutliga verksamheten. Beroende på tillstånd, vilka ännu inte erhållits, beräknas produktionen starta i början av 2030-talet.

EU-kommissionen förväntas meddela resultatet av bedömningen av de ansökningar som lämnats in under andra kvartalet 2026.

Fortsätt läsa

Nyheter

Steady Energy och Fortum fördjupar samarbetet om kärnreaktor för fjärrvärme

Publicerat

den

Kärnreaktor för fjärrvärme från Steady Energy

Steady Energy och Fortum har tecknat ett ramavtal enligt vilket Fortum kommer att stödja Steady Energy i planeringen av drift- och underhållsmodellen för dess fjärrvärmereaktor. Dessutom kommer Fortum att investera i Steady Energy.

Det finska kärnkraftsutvecklingsföretaget Steady Energy och det nordiska energibolaget Fortum har tecknat ett ramavtal om att Fortum ska tillhandahålla kärnkraftsexpertis i samband med Steady Energys utveckling av sin småmodulära reaktorteknologi (SMR). Fortum kommer att stödja planeringen och utvecklingen av anläggningens drift- och underhållsmodell samt relaterade verksamheter.

Fortum får exklusiva rättigheter att tillhandahålla tjänster i Finland och Sverige

Avtalet mellan bolagen ger Fortum exklusiva rättigheter att tillhandahålla drift- och underhållstjänster för Steady Energys SMR-anläggningar i Finland och Sverige.

”Fortum har årtionden av erfarenhet av säker drift av kärnkraftverk, och att ett så betydande europeiskt energibolag är involverat ger oss en helt ny nivå av trovärdighet”, säger Tommi Nyman, VD för Steady Energy.

Utöver detta samarbete kommer Fortum att göra en kapitalinvestering på 2,1 miljoner euro i Steady Energy. Investeringen sker genom Fortums innovations- och ventureprogram, som identifierar och stöder nystartade företag och tekniker för en koldioxidsnål framtid.

Steady Energys teknik är särskilt utformad för fjärrvärme. Deras underjordiska konstruktion och andra viktiga säkerhetsfunktioner gör att de kan byggas i stadsområden nära fjärrvärmenät. Steady Energy arbetar med tre projekt i Finland: Helsingfors, Kuopio och Kerava. Företaget har också nyligen tecknat ett samarbetsavtal med Koreas största fjärrvärmeföretag, KDHC.

Finland ändrar lagstiftningen för att möjliggöra SMR-reaktorer

”Vårt mål är att slutföra designfasen senast 2028, så att vi kan påbörja byggandet av den första kommersiella anläggningen. Den nuvarande politiska miljön är mycket gynnsam för SMR-utveckling i Finland. En reviderad kärnenergilag förväntas antas av parlamentet senare i år med ett specifikt mål att möjliggöra införandet av SMR”, tillägger Nyman.

Steady Energy har som mål att installera en flotta av kärnkraftverk för uppvärmning och ta ansvar för drift och underhåll av dessa. Att förvalta en standardiserad flotta kommer att generera betydande synergieffekter och minska driftskostnaderna.

Fossila bränslen står för mer än hälften av fjärrvärmeproduktionen i Europa. Den värme som för närvarande produceras från naturgas och kol motsvarar produktionen från cirka 800 Steady Energy LDR-50-reaktorer.

Fortsätt läsa

Nyheter

Priset på aluminium rusar förbi 5000 USD per ton i USA

Publicerat

den

Pris på aluminium i USA

Aluminiumpriset i USA har stigit kraftigt och ligger i dag på nivåer långt över 5 000 dollar per ton för många industriella köpare, för många snarare runt 6 000 dollar. Uppgången beror inte på att världsmarknadspriset har rusat i samma takt, utan på en kombination av höga tullar, låga lager och stigande regionala premier. USA är starkt beroende av importerad aluminium, och när tillgången stramas åt samtidigt som handelshinder driver upp kostnaderna ökar skillnaden mellan det globala referenspriset och vad amerikanska konsumenter faktiskt betalar. Resultatet är rekordhöga leveranspriser som pressar kostnaderna för tillverkningsindustrin, trots att aluminium på den internationella marknaden handlas betydligt lägre, där priset på LME i London exempelvis är 3 149 dollar per ton.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära