Följ oss

Nyheter

Vart är elpriserna på väg?

Publicerat

den

Vattenkraft ger energi

Modity om det framtida elprisetHydrologi

Från början av oktober 2012 till början av april 2013 hade vi en period med extremt torrt väder i Norden. Det hydrologiska läget försämrades med ca 32 TWh från ett överskott på ca 10 TWh till ett underskott på ca 22 TWh. Från början av april har vi sedan haft ett mer lågtrycksinfluerat väder med en hel del nederbörd i magasinsområdena och det har lett till att det hydrologiska läget har förbättrats till ett underskott om ca 11 TWh. Det är inte bara mer nederbörd som har gjort att det hydrologiska läget har förbättrats utan även att spotpriserna i Tyskland har varit lägre än i Norden de senaste månaderna vilket har gjort att Norden har varit nettoimportör av el. Tittar vi framåt visar månadsprognosen för vädret på fortsatt ostadigt väder med nederbördsmängder över det normala för årstiden. Enligt WSI, som är ett väderinstitut, liknar årets vädersituation för juni-augusti den som har varit rådande för sommarmånaderna sedan år 2007, dvs inga långa perioder med stabila högtryck utan somrar med normala eller över normala nederbördsmängder.

Hydrobalans och elpris i Norden (systemspot)

Utsläppsrätter

Europaparlamentet röstade ned förslaget om backloading i mitten av april. För närvarande sker en revidering av förslaget som det ska röstas om i EU´s miljöutskott den 19:e juni. Godkänns det där kommer det att gå vidare för omröstning i Europaparlamentet i början av juli. Backloading-förslaget innebär att 900 Mton tillfälligt tas bort från marknaden för att sedan återföras till marknaden senast 2020. Ambitionen med detta är att priset på utsläppsrätter ska gå upp och därmed öka incitamentet att släppa ut mindre växthusgaser. Problemet är att överskottet av utsläppsrätter på marknaden för närvarande är ca 2000 Mton vilket innebär att det antagligen inte har någon större effekt om 900 Mton utsläppsrätter tillfälligt tas bort från marknaden. Det kan snarare bli så att priserna på utsläppsrätterna sjunker även om det blir ett positivt resultat vid omröstningen eftersom osäkerheten på marknaden försvinner när den är avklarad. Utsläppsrätterna (DEC-14) har under flera månader handlats mellan 3-5 €/ton och det troliga är att de fortsätter att ligga i det spannet framöver.

Diagram över pris på utsläppsrätter 2012 - 2013

Kolpriser

Kolpriset för år 2014 är i en nedåtgående trend sedan september 2012 då det handlades på ca 110 $/ton. Idag ligger priset strax under 87 $/ton vilket innebär en nedgång på ca 23 $/ton. Det är den svaga ekonomiska utvecklingen som har resulterat i att den globala efterfrågan på kol har blivit svagare än vad som tidigare förväntades. Det finns för närvarande ett överskott på marknaden som antagligen kommer att bestå lång tid framöver. Det troliga är att nedåttrenden fortsätter det närmaste halvåret.

Terminspriser i Norden och Tyskland

Terminspriset för år 2014 i Tyskland har sjunkit kraftigt sedan i höstas, från ca 50 €/MWh till strax under 38 €/MWh. Det beror framförallt på att priserna på kol och utsläppsrätter har haft en fallande trend men också på att utbyggnaden av vind– och solkraft har fortsatt i hög takt. Till detta kommer även den svaga ekonomiska utvecklingen som resulterat i minskad efterfrågan på el från den tyska industrin. Den utvecklingen ser dessutom ut att bestå framöver.

Elpris på termin i Norden och Tyskland

Terminspriset för år 2014 i Norden har haft en lugnare utveckling jämfört med Tyskland men har ändå varit i en fallande trend sedan i höstas, från ca 40 €/MWh till ca 34,5 €/MWh. Att Norden inte har fallit mer beror naturligtvis på den svaga hydrologiska utvecklingen sedan i höstas. Efter den senaste tidens förbättrade vattensituation har emellertid kontraktet tagit ny fart på nedsidan. Precis som i Tyskland förväntas efterfrågan från den elintensiva industrin sjunka de närmaste åren. Elproduktionen från den förnyelsebara energin fortsätter att växa i ganska snabb takt. I Danmark stod vindkraften för ca 35% av elproduktionen 2012. I Sverige tillkom 846 MW ny vindkraft 2012 och i år förväntas utbyggnaden bli ca 900 MW. Elproduktionen från de svenska kärnkraftverken borde också bli stabilare de kommande åren till följd av de omfattande underhållsarbeten som har skett de senaste åren.

Vart är elpriserna på väg?

I stort sett alla faktorer som påverkar elpriset verkar för nedsidan just nu. Marginalkostnaden för kol avseende år 2014 ligger på ca 31 €/MWh vilket gör uppsidan begränsad. Om vi uppnår ett normalt hydrologiskt läge innan utgången av 2013 kan priset ganska enkelt falla ytterligare 4-6 €/MWh för år 2014 och då hamna på 30 €/MWh eller strax därunder. Det som kan hindra sjunkande elpriser är om politikerna kommer fram med något nytt förslag angående utsläppsrätterna som idag ej är känt som skulle kunna pressa upp prisbilden. Det är dock inget som talar för det i dagsläget. Det allra största hotet mot sjunkande elpriser är naturligtvis om vi får en torr sommar och/eller höst som återigen försämrar det hydrologiska läget.

Läs även: Prognoser från Modity på elpriset varje vecka

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära