Nyheter

Vad hände med guldet hos den etiopiska centralbanken?

Publicerat

13 år sedan

den

9 oktober, 2012

Under 2008 rapporterade BBC att guldtackor för miljontals dollar hos centralbanken i Etiopien visade sig vara falska. Vad som skulle ha varit massivt guld visade sig inte vara något annat än förgyllt stål. Det hela uppdagades när den etiopiska centralbanken försökte sälja delar av sitt guld till Sydafrika som upptäckte att vikterna inte stämde och skickade tillbaka tackorna.

Det är faktiskt en ganska spännande historia, och den förtjänar att berättas av två skäl. Dels för att det var en betydande institution som en centralbank som blev lurad, dels för att de som utfört denna kupp hade använt sig av så pass dåliga kopior.

Utan att vara experter på guld eller förfalskningar av denna ädelmetall så kan vi konstatera att problemet med att förfalska guldtackor av god kvalité ligger i guldets höga täthet. Guld har en densitet som är nästan dubbelt så hög som den för bly och det är två och en halv gånger tätare än vad stål är. Vanligen noteras detta inte eftersom de flesta av oss endast hanterar guldringar och andra föremål med en lägre vikt. Den som däremot lyft en större guldtacka vet med en gång om den är falsk eller inte. Standardvikten för de guldtackor som används i handeln bankerna emellan, mer känd som London Good Delivery Bar, är 400 troy ounce, eller 12,5 kilogram trots att den inte är större än en pocketbok. En tacka av stål skulle endast väga 6,12 kilogram.

Enligt BBC och andra medier så arresterades en hel del personer i samband med detta, allt från de människor som sålde guldet till Etiopiens centralbank, banktjänstemän och de kemister som varit ansvarig för att testa och skriva ett äkthetsintyg på guldet.

Alla som har hållit i en äkta guldtacka av större kvantitet vet att det märks på en gång om det är något som är fel med vikten, det behövs inga tester för detta. Även en gaffeltrucksoperatör märker det på en gång då han skall lyfta en pall med sådana tackor eftersom han direkt märker att den kraft som hans maskin måste addera är lägre än vad som borde krävas. Det spekuleras därför i att den eller de som gjorde detta har bytt ut dessa under förvaringen genom att varje dag ta med sig en falsk guldtacka och byta ut den mot en riktig som sedan togs ut ur valvet.

Hur tillverka en falsk guldtacka som klarar viktkravet?

En mer intressant fråga är, hur tillverka en falsk guldtacka som i alla fall passerar vikttestet? Det finns mycket få metaller som har en så hög täthet som guld, och med endast två undantag är världsmarknadspriset på guld lägre eller i alla fall i nivå med dessa metaller.

Det första undantaget är utarmat uran, vilket är billigt om du är en regering, men svårt för vanliga individer att köpa. Det är också radioaktivt, vilket kan vara lite av ett problem.

Det andra undantaget är en riktig vinnare: volfram, också känt som tungsten. Volfram är betydligt billigare än guld (kanske 30 USD per pound). Anmärkningsvärt nog har denna metall samma densitet som guld, (volfram: 19.250 kg per kubikmeter vs guld: 19.300 kg per kubikmeter). De största skillnaderna är att den har fel färg och är betydligt hårdare än guld. Rent guld är ganska mjukt.

En högkvalitativ förfalskad guldtacka skall ha färg, hårdhet, densitet, kemiska och nukleära egenskaper som överensstämmer med guld. För att göra detta så går det att börja med wolfram-tacka som är 1/8-dels tum mindre i dimension än en guldtacka som sedan förses med ett lager rent guld om 1/16 tum. En sådan tacka skulle ha rätt vikt, den skulle ha ljud som påminner om guldets, det skulle uppfylla de kemiska kraven som ställs i ett test av guld och antagligen också passera en röntgenfluorescens scanning då 1/16 tumslagret av rent guld skulle vara tillräckligt för att stoppa röntgenstrålar från att känna av någon volfram. Det krävs att man borrar i tackan för att upptäcka att den är falsk såvida inte en extremt omfattande analys görs av dem, till exempel med en mer kraftfull röntgen, en neutronaktiveringsanalys eller något liknande. Om detta vore ett vanligt förekommande problem så skulle det – eller kanske redan finns – tester som kan kontrollera detta.

En sådan högkvalitativ falsk London Good Delivery-tacka skulle kosta ungefär $ 50.000 till att producera eftersom den har en hel del äkta guld i sig, men du skulle ändå göra en fin vinst med tanke på att en riktig tacka är värd närmare 4,5 Mkr. Det finns bara ett problem.

Att tillverka tackor av wolfram kan bli ett problem då ren wolfram vanligen förekommer i pulverform, och har den allra högsta smältpunkten av alla metaller, cirka 3.422 grader Celsius. Det kan bli litet av ett problem att hitta en ugn som kan smälta detta, än hälla över den i formar för att gjuta dessa tackor.

Relaterade ämnen:centralbank etiopien falskt guld guld guldtacka tungsten volfram wolfram

Nästa

Working Interest – Ett sätt att investera i olja och naturgas

Missa inte

Prognos på framtida elpris

Fortsätt läsa

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

9 timmar sedan

den

3 oktober, 2025

Redaktionen

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.

Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

2 dagar sedan

den

1 oktober, 2025

Redaktionen

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa