Följ oss

Nyheter

Vad hände med guldet hos den etiopiska centralbanken?

Publicerat

den

Ingen falsk guldtacka

Ingen falsk guldtackaUnder 2008 rapporterade BBC att guldtackor för miljontals dollar hos centralbanken i Etiopien visade sig vara falska. Vad som skulle ha varit massivt guld visade sig inte vara något annat än förgyllt stål. Det hela uppdagades när den etiopiska centralbanken försökte sälja delar av sitt guld till Sydafrika som upptäckte att vikterna inte stämde och skickade tillbaka tackorna.

Det är faktiskt en ganska spännande historia, och den förtjänar att berättas av två skäl. Dels för att det var en betydande institution som en centralbank som blev lurad, dels för att de som utfört denna kupp hade använt sig av så pass dåliga kopior.

Utan att vara experter på guld eller förfalskningar av denna ädelmetall så kan vi konstatera att problemet med att förfalska guldtackor av god kvalité ligger i guldets höga täthet. Guld har en densitet som är nästan dubbelt så hög som den för bly och det är två och en halv gånger tätare än vad stål är. Vanligen noteras detta inte eftersom de flesta av oss endast hanterar guldringar och andra föremål med en lägre vikt. Den som däremot lyft en större guldtacka vet med en gång om den är falsk eller inte. Standardvikten för de guldtackor som används i handeln bankerna emellan, mer känd som London Good Delivery Bar, är 400 troy ounce, eller 12,5 kilogram trots att den inte är större än en pocketbok. En tacka av stål skulle endast väga 6,12 kilogram.

Enligt BBC och andra medier så arresterades en hel del personer i samband med detta, allt från de människor som sålde guldet till Etiopiens centralbank, banktjänstemän och de kemister som varit ansvarig för att testa och skriva ett äkthetsintyg på guldet.

Alla som har hållit i en äkta guldtacka av större kvantitet vet att det märks på en gång om det är något som är fel med vikten, det behövs inga tester för detta. Även en gaffeltrucksoperatör märker det på en gång då han skall lyfta en pall med sådana tackor eftersom han direkt märker att den kraft som hans maskin måste addera är lägre än vad som borde krävas. Det spekuleras därför i att den eller de som gjorde detta har bytt ut dessa under förvaringen genom att varje dag ta med sig en falsk guldtacka och byta ut den mot en riktig som sedan togs ut ur valvet.

Hur tillverka en falsk guldtacka som klarar viktkravet?

En mer intressant fråga är, hur tillverka en falsk guldtacka som i alla fall passerar vikttestet? Det finns mycket få metaller som har en så hög täthet som guld, och med endast två undantag är världsmarknadspriset på guld lägre eller i alla fall i nivå med dessa metaller.

Det första undantaget är utarmat uran, vilket är billigt om du är en regering, men svårt för vanliga individer att köpa. Det är också radioaktivt, vilket kan vara lite av ett problem.

Det andra undantaget är en riktig vinnare: volfram, också känt som tungsten. Volfram är betydligt billigare än guld (kanske 30 USD per pound). Anmärkningsvärt nog har denna metall samma densitet som guld, (volfram: 19.250 kg per kubikmeter vs guld: 19.300 kg per kubikmeter). De största skillnaderna är att den har fel färg och är betydligt hårdare än guld. Rent guld är ganska mjukt.

En högkvalitativ förfalskad guldtacka skall ha färg, hårdhet, densitet, kemiska och nukleära egenskaper som överensstämmer med guld. För att göra detta så går det att börja med wolfram-tacka som är 1/8-dels tum mindre i dimension än en guldtacka som sedan förses med ett lager rent guld om 1/16 tum. En sådan tacka skulle ha rätt vikt, den skulle ha ljud som påminner om guldets, det skulle uppfylla de kemiska kraven som ställs i ett test av guld och antagligen också passera en röntgenfluorescens scanning då 1/16 tumslagret av rent guld skulle vara tillräckligt för att stoppa röntgenstrålar från att känna av någon volfram. Det krävs att man borrar i tackan för att upptäcka att den är falsk såvida inte en extremt omfattande analys görs av dem, till exempel med en mer kraftfull röntgen, en neutronaktiveringsanalys eller något liknande. Om detta vore ett vanligt förekommande problem så skulle det – eller kanske redan finns – tester som kan kontrollera detta.

En sådan högkvalitativ falsk London Good Delivery-tacka skulle kosta ungefär $ 50.000 till att producera eftersom den har en hel del äkta guld i sig, men du skulle ändå göra en fin vinst med tanke på att en riktig tacka är värd närmare 4,5 Mkr. Det finns bara ett problem.

Att tillverka tackor av wolfram kan bli ett problem då ren wolfram vanligen förekommer i pulverform, och har den allra högsta smältpunkten av alla metaller, cirka 3.422 grader Celsius. Det kan bli litet av ett problem att hitta en ugn som kan smälta detta, än hälla över den i formar för att gjuta dessa tackor.

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Nyheter

Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler

Publicerat

den

Kinesisk flagga

Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.

Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.

USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.

En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.

Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära