Nyheter
Vad de olika vätgas-färgerna betyder

Vätgas kan produceras på många olika sätt och de olika sätten har namngivits med färger för att på ett enkelt sätt kunna omtalas. Vätgas kan produceras både helt fossilfritt och jättesmutsigt, samt ett spektrum däremellan.
Vit
Vit vätgas är naturligt förekommande vätgas. Jorden skapar vätgas på flera olika, fossilfria, sätt. Utvinns främst genom att borra i jorden. Vit vätgas finns dels i kombination med andra gaser och dels i rena vätgasansamlingar. Det finns idag väldigt få större rena vätgaskällor i världen där utvinning sker, en av de mer omskrivna finns i Mali.
Grön
Grön vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från förnybara källor används. Det brukar vara fokus på elektricitet från solceller och vindkraftverk, men begreppet innefattar elektricitet från alla förnybara källor.
Grå
Grå vätgas tillverkas genom ångreformering av metan. Nästan all fossil energi kan ångreformeras, i begreppet ingår dock inte kol (se brun och svart). Den överblivna koldioxiden släpps ut i luften. Detta är ännu så länge det vanligaste sättet att göra vätgas.
Blå
Blå vätgas tillverkas på samma sätt som grå vätgas, men den överblivna koldioxiden avskiljs och lagras i jorden. Det pratas mycket om blå vätgas, frågan är hur stor roll den kommer att få. Den är inte helt koldioxid fri samtidigt som den är dyrare än grå.
Turkos
Turkos vätgas tillverkas av metan (naturgas) genom metanpyrolys. Koldioxiden kommer ut i fast form. Denna tillverkningsform är relativt ny och experimentell.
Brun
Brun vätgas tillverkas av brunkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.
Svart
Svart vätgas tillverkas av stenkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.
Rosa
Rosa vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från kärnkraft används. Processen är den samma som för grön vätgas. En fossilfri form av vätgas. Denna metod är enkel att använda.
Lila
Lila vätgas produceras genom att använda både elektricitet och värme från kärnkraft för en elektrokemisk elektrolys av vatten. Precis som rosa vätgas är den lila vätgasen fossilfri. Ett kärnkraftverk producerar både elektricitet och värme, genom att använda båda komponenterna är målet att uppnå en lägre produktionskostnad för lila vätgas än rosa vätgas. Används vad vi vet ännu inte, i alla fall inte i någon större omfattning.
Röd
Röd vätgas produceras genom katalytisk klyvning av vatten vid hög temperatur med hjälp av värme från kärnkraft. Precis som rosa och lila vätgas är röd vätgas fossilfri. Processen är känd, men används ännu inte, i alla fall inte kommersiellt. En tanke som finns sedan en längre tid tillbaka är att röd vätgas kan produceras under de perioder då behovet av elektricitet är lägre och att ett kärnkraftverk under den perioden går över från att producera elektricitet till att producera vätgas.
Gul
Gul vätgas är ett begrepp som man idag ska försöka undvika att använda. Detta eftersom begreppet har använts och används för tre helt olika typer i olika delar av världen. Gemensamt är att det handlar om produktion av vätgas via elektrolys av vatten. Men vad som skiljer är källan till elektriciteten, där begreppet används för både solenergi, kärnkraft och en mix av alla möjliga källor.
Gold
Gold Hydrogen är inget allmänt begrepp utan är ett varumärke som tillhör företaget Cemvita Factory för ett spekulativt koncept. Det består av två delar. Den första delen är att de sprutar ner bakterier i slutkörda oljekällor, bakterierna äter oljeresterna och producerar metangas. Den andra delen är att företaget sedan avskiljer och lagrar koldioxiden och kvar finns vätgas. Vi tar med varumärket för att bolaget sprudlar av optimism om hur låg produktionskostnaden kommer att vara. Hög sannolikhet att det slutar i besvikelse.
Nyheter
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk

För en månad sedan berättade Meta att de ska bygga ett AI-datacenter kallat Hyperion i Louisiana och att det ska vara på hela 5 GW. För att sätta det i relation till något så är 1 GW ungefär vad en stor kärnkraftsreaktor producerar.
Meta satsar sjävklart på kärnkraft, men eftersom man rullar ut GW av datacenter varje år så kan man inte vänta på att kärnkraftverken ska bli klara. Därför satsar Meta på gaskraftverk och nu har man fått klartecken att bygga tre stycken stora sådana på totalt 2,25 GW för att driva sitt Hyperion-datacenter. Gaskraftverken ska vara uppe och producera elektricitet i 2028 och 2029.
Meta planerar även att bygga en hel del solcellsparker i delstaten, vilket dock har skapat en hel del protester. Solcellsparkerna kommer till skillnad från gaskraftverken att vara utspridda runt om i delstaten vilket gör att elektriciteten från dem kommer att behöva färdas via elnätet. Stora företag är rädda att deras satsningar på solceller inte kommer att kunna bli verklighet då elnätet kommer att bli fullt och allmänheten är orolig över att behöva betala för att bygga ut elnätet.
Nyheter
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet

Aker BP har gjort en betydande oljefyndighet i Nordsjön genom sitt prospekteringsprogram Omega Alfa. Bolaget uppskattar de utvinningsbara resurserna till mellan 96 och 134 miljoner fat oljeekvivalenter (mmboe) – vilket gör fyndet till ett av de största kommersiella upptäckterna i Norge under de senaste tio åren.
”Omega Alfa är bland de största fynden i Norge på ett decennium. I kombination med tidigare upptäckter stärker detta vår ambition att producera över en miljard fat från Yggdrasilområdet. Fyndet är också ett bevis på hur nya metoder kan pressa gränserna för norsk offshoreutvinning,” säger Aker BPs vd Karl Johnny Hersvik.
Bygger vidare på East Frigg
Omega Alfa följer på oljefyndet vid East Frigg 2023 och är en viktig byggsten i Aker BPs långsiktiga plan för Yggdrasil. Projektet, som godkändes av norska myndigheter 2023, är den största pågående fältutvecklingen på norsk sockel. Första oljan väntas 2027.
Det nya fyndet stärker resursbasen som idag uppgår till cirka 700 mmboe, med målet att nå över en miljard fat genom fortsatt prospektering.
Tekniska rekord
Explorationskampanjen, som inleddes i maj med borriggen Deepsea Stavanger, omfattade fem mål: Omega, Alfa, Alfa South, Sigma NE och Pi. Totalt borrades 45 000 meter, varav 40 000 meter i reservoarsektioner. Bland höjdpunkterna märks tre av de längsta sidoborrningarna som någonsin genomförts på norsk kontinentalsockel – med en maximal längd på 10 666 meter.
Den avancerade horisontella borrningen möjliggjorde insamling av en omfattande mängd högkvalitativa reservoardata, vilket minskar osäkerheten och påskyndar vägen mot konceptstudier för att knyta fyndet till Yggdrasilfältet.
Partnerskap i projektet
Fyndet ligger inom produktionslicenserna 873, 873 B och 1249. Aker BP är operatör med olika partnerskap där Equinor, Petoro och Orlen Upstream Norway ingår.
Med Omega Alfa stärker Aker BP inte bara sina reserver, utan befäster även Yggdrasilområdets roll som en av de mest betydelsefulla energisatsningarna på norsk sockel under det kommande decenniet.
Nyheter
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst

Efter en varm och torr sommar med låga elpriser ser hösten 2025 ut att kunna ge högre priser än tidigare väntat. Orsaken är ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge till följd av flera veckors högtryck och utebliven nederbörd. Det visar elhandelsbolaget Bixias analys av sommarens elprisutveckling.

Sommaren har bjudit på klassiskt högtrycksväder med flera varma veckor i rad, särskilt i norr. Att värmen sammanföll med semesterperioden och därmed en minskad efterfrågan på el bidrog till stabilt låga elpriser. I snitt låg systempriset på el på 28 öre per kWh från midsommar och framåt.
Skillnaderna mellan elområdena har varit stora. I SE1 och SE2 i norra Sverige låg snittpriset på 11 öre, medan SE3, där Stockholm ingår, landade på 29 öre. Högst var priset i SE4 med drygt 40 öre per kWh, trots att import av billig solkraft från kontinenten höll nere priserna.
– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Torr sommar gynnar vattenkraften
Intensiva högtryck innebär att det inte kommer mycket nederbörd. Den hydrologiska balansen försämrades kraftigt i somras – med ett tapp på hela 15 TWh på tre veckor. I SE2, det största vattenkraftsområdet i Sverige, har fyllnadsgraden sjunkit från 92 till 85 procent sedan mitten av juni.
Särskilt mycket har torkan påverkat norska elområdet NO2. Fyllnadsgraden har sjunkit till 55 procent i sommar vilket är hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.
– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.
Låg vindkraftsproduktion gav andrum
Högtrycket under vecka 28–30 gav mycket svaga vindar, vilket har inneburit årets lägsta vindkraftsproduktion.
– Den svaga vinden gav de hårt pressade vattenkraftsproducenterna ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare höst än väntat
När det var som allra torrast steg elterminerna, som ger en fingervisning om vart elpriset är på väg, tillfälligt till 55 öre per kWh för fjärde kvartalet, men har nu stabiliserats kring 50 öre.
– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson.
-
Nyheter3 veckor sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter3 veckor sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Stargate Norway, AI-datacenter på upp till 520 MW etableras i Narvik
-
Nyheter4 veckor sedan
Mängden M1-pengar ökar kraftigt
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan
-
Nyheter2 veckor sedan
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen
-
Nyheter2 veckor sedan
Omgående mångmiljardfiasko för Equinors satsning på Ørsted och vindkraft
-
Nyheter2 veckor sedan
Alkane Resources och Mandalay Resources har gått samman, aktör inom guld och antimon