Följ oss

Nyheter

Vad de olika vätgas-färgerna betyder

Publicerat

den

Färger som representerar olika typer av vätgas

Vätgas kan produceras på många olika sätt och de olika sätten har namngivits med färger för att på ett enkelt sätt kunna omtalas. Vätgas kan produceras både helt fossilfritt och jättesmutsigt, samt ett spektrum däremellan.

Vit

Vit vätgas är naturligt förekommande vätgas. Jorden skapar vätgas på flera olika, fossilfria, sätt. Utvinns främst genom att borra i jorden. Vit vätgas finns dels i kombination med andra gaser och dels i rena vätgasansamlingar. Det finns idag väldigt få större rena vätgaskällor i världen där utvinning sker, en av de mer omskrivna finns i Mali.

Grön

Grön vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från förnybara källor används. Det brukar vara fokus på elektricitet från solceller och vindkraftverk, men begreppet innefattar elektricitet från alla förnybara källor.

Grå

Grå vätgas tillverkas genom ångreformering av metan. Nästan all fossil energi kan ångreformeras, i begreppet ingår dock inte kol (se brun och svart). Den överblivna koldioxiden släpps ut i luften. Detta är ännu så länge det vanligaste sättet att göra vätgas.

Blå

Blå vätgas tillverkas på samma sätt som grå vätgas, men den överblivna koldioxiden avskiljs och lagras i jorden. Det pratas mycket om blå vätgas, frågan är hur stor roll den kommer att få. Den är inte helt koldioxid fri samtidigt som den är dyrare än grå.

Turkos

Turkos vätgas tillverkas av metan (naturgas) genom metanpyrolys. Koldioxiden kommer ut i fast form. Denna tillverkningsform är relativt ny och experimentell.

Brun

Brun vätgas tillverkas av brunkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.

Svart

Svart vätgas tillverkas av stenkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.

Rosa

Rosa vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från kärnkraft används. Processen är den samma som för grön vätgas. En fossilfri form av vätgas. Denna metod är enkel att använda.

Lila

Lila vätgas produceras genom att använda både elektricitet och värme från kärnkraft för en elektrokemisk elektrolys av vatten. Precis som rosa vätgas är den lila vätgasen fossilfri. Ett kärnkraftverk producerar både elektricitet och värme, genom att använda båda komponenterna är målet att uppnå en lägre produktionskostnad för lila vätgas än rosa vätgas. Används vad vi vet ännu inte, i alla fall inte i någon större omfattning.

Röd

Röd vätgas produceras genom katalytisk klyvning av vatten vid hög temperatur med hjälp av värme från kärnkraft. Precis som rosa och lila vätgas är röd vätgas fossilfri. Processen är känd, men används ännu inte, i alla fall inte kommersiellt. En tanke som finns sedan en längre tid tillbaka är att röd vätgas kan produceras under de perioder då behovet av elektricitet är lägre och att ett kärnkraftverk under den perioden går över från att producera elektricitet till att producera vätgas.

Gul

Gul vätgas är ett begrepp som man idag ska försöka undvika att använda. Detta eftersom begreppet har använts och används för tre helt olika typer i olika delar av världen. Gemensamt är att det handlar om produktion av vätgas via elektrolys av vatten. Men vad som skiljer är källan till elektriciteten, där begreppet används för både solenergi, kärnkraft och en mix av alla möjliga källor.

Gold

Gold Hydrogen är inget allmänt begrepp utan är ett varumärke som tillhör företaget Cemvita Factory för ett spekulativt koncept. Det består av två delar. Den första delen är att de sprutar ner bakterier i slutkörda oljekällor, bakterierna äter oljeresterna och producerar metangas. Den andra delen är att företaget sedan avskiljer och lagrar koldioxiden och kvar finns vätgas. Vi tar med varumärket för att bolaget sprudlar av optimism om hur låg produktionskostnaden kommer att vara. Hög sannolikhet att det slutar i besvikelse.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, olja, koppar och stål

Publicerat

den

Olika råvaror

Samtal om att guldet ständigt slår nya prisrekord, att oljepriserna pressas och vad som händer på kopparmarknaden. Vidare kommenterar Jernkontorets Kristian Ljungblad läget i stålbranschen och hur de svenska stålbolagen mår.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära