Följ oss

Nyheter

Vad de olika vätgas-färgerna betyder

Publicerat

den

Färger som representerar olika typer av vätgas

Vätgas kan produceras på många olika sätt och de olika sätten har namngivits med färger för att på ett enkelt sätt kunna omtalas. Vätgas kan produceras både helt fossilfritt och jättesmutsigt, samt ett spektrum däremellan.

Vit

Vit vätgas är naturligt förekommande vätgas. Jorden skapar vätgas på flera olika, fossilfria, sätt. Utvinns främst genom att borra i jorden. Vit vätgas finns dels i kombination med andra gaser och dels i rena vätgasansamlingar. Det finns idag väldigt få större rena vätgaskällor i världen där utvinning sker, en av de mer omskrivna finns i Mali.

Grön

Grön vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från förnybara källor används. Det brukar vara fokus på elektricitet från solceller och vindkraftverk, men begreppet innefattar elektricitet från alla förnybara källor.

Grå

Grå vätgas tillverkas genom ångreformering av metan. Nästan all fossil energi kan ångreformeras, i begreppet ingår dock inte kol (se brun och svart). Den överblivna koldioxiden släpps ut i luften. Detta är ännu så länge det vanligaste sättet att göra vätgas.

Blå

Blå vätgas tillverkas på samma sätt som grå vätgas, men den överblivna koldioxiden avskiljs och lagras i jorden. Det pratas mycket om blå vätgas, frågan är hur stor roll den kommer att få. Den är inte helt koldioxid fri samtidigt som den är dyrare än grå.

Turkos

Turkos vätgas tillverkas av metan (naturgas) genom metanpyrolys. Koldioxiden kommer ut i fast form. Denna tillverkningsform är relativt ny och experimentell.

Brun

Brun vätgas tillverkas av brunkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.

Svart

Svart vätgas tillverkas av stenkol som förgasas under mycket hög temperatur. Denna form av vätgasproduktion har använts sedan 1800-talet och är mycket smutsig.

Rosa

Rosa vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten där elektricitet från kärnkraft används. Processen är den samma som för grön vätgas. En fossilfri form av vätgas. Denna metod är enkel att använda.

Lila

Lila vätgas produceras genom att använda både elektricitet och värme från kärnkraft för en elektrokemisk elektrolys av vatten. Precis som rosa vätgas är den lila vätgasen fossilfri. Ett kärnkraftverk producerar både elektricitet och värme, genom att använda båda komponenterna är målet att uppnå en lägre produktionskostnad för lila vätgas än rosa vätgas. Används vad vi vet ännu inte, i alla fall inte i någon större omfattning.

Röd

Röd vätgas produceras genom katalytisk klyvning av vatten vid hög temperatur med hjälp av värme från kärnkraft. Precis som rosa och lila vätgas är röd vätgas fossilfri. Processen är känd, men används ännu inte, i alla fall inte kommersiellt. En tanke som finns sedan en längre tid tillbaka är att röd vätgas kan produceras under de perioder då behovet av elektricitet är lägre och att ett kärnkraftverk under den perioden går över från att producera elektricitet till att producera vätgas.

Gul

Gul vätgas är ett begrepp som man idag ska försöka undvika att använda. Detta eftersom begreppet har använts och används för tre helt olika typer i olika delar av världen. Gemensamt är att det handlar om produktion av vätgas via elektrolys av vatten. Men vad som skiljer är källan till elektriciteten, där begreppet används för både solenergi, kärnkraft och en mix av alla möjliga källor.

Gold

Gold Hydrogen är inget allmänt begrepp utan är ett varumärke som tillhör företaget Cemvita Factory för ett spekulativt koncept. Det består av två delar. Den första delen är att de sprutar ner bakterier i slutkörda oljekällor, bakterierna äter oljeresterna och producerar metangas. Den andra delen är att företaget sedan avskiljer och lagrar koldioxiden och kvar finns vätgas. Vi tar med varumärket för att bolaget sprudlar av optimism om hur låg produktionskostnaden kommer att vara. Hög sannolikhet att det slutar i besvikelse.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Publicerat

den

Grafer över råvarupriser

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.

Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Samtal om råvarumarknaden.
Råvarupriser exklusive energi under 5 år
Index över råvarupriser exklusive energiråvaror. Sett över 5 år är det totala fallet den senaste tiden inte enormt.
Fortsätt läsa

Nyheter

Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Publicerat

den

President i USA vid skrivbord med ett oljefat

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.

USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.

Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion

Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.

Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.

Fortsätt läsa

Nyheter

Våren präglas av svängigt elpris och ankkurva

Publicerat

den

Solceller på tak

Den senaste tidens starka vindar, tyska solkraft och de välfyllda nordiska vattenmagasinen har bidragit till en god elförsörjning. I kombination med temperaturer ett par grader över det normala och minskad elkonsumtion har elpriset pressats nedåt sedan mars

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för mars 50,81 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige) och 15,80 öre/kWh i elområde 1 (Norra Sverige). Det är fortsatt stora elprisskillnader mellan elområdena och timpriserna har skiftat kraftigt under dygnet timmar.

– Den goda tillgången på vind- och vattenkraft bidrar till de lägre elpriserna i norr. I södra Sverige var ankkurvefenomenet tydligt i slutet av mars då det kom in mycket solkraft från Tyskland. Detta påverkade elpriset nedåt mitt på dagen, vissa timmar till och med minuspriser, för att sedan stiga raskt mot kvällen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

Den nordiska kärnkraften ligger kring 75 procent av installerad kapacitet. I början av mars stod vindkraften vissa timmar för nästan hälften av den totala produktionen vilket bidrog till timmar med låga priser och tom negativa priser. Fyllnadsgraden i de norska och svenska vattenmagasinen är fortsatt hög och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå.

Det råder fortsatt geopolitiska osäkerheter vilket gör att elmarknaden är något osäker. På kontinenten har priset på gas sjunkit men priserna på olja och kol har stigit något.

MedelspotprisMars 2024Mars 2025
Elområde 1, Norra Sverige     56,60 öre/kWh   15,80 öre/kWh 
Elområde 2, Norra Mellansverige     56,60 öre/kWh   10,95 öre/kWh 
Elområde 3, Södra Mellansverige     59,47 öre/kWh   50,81 öre/kWh 
Elområde 4, Södra Sverige     63,36 öre/kWh   60,46 öre/kWh

Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, särskilt solenergi, påverkar elnätet över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen över elproduktion och efterfrågan under en dag liknar profilen på en anka.

Ankkurva
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära