Nyheter
Vad bestämmer oljepriset?

För varje år som går så får oljan en allt större betydelse för den globala ekonomin. För länge sedan ansågs den olja som kom upp efter det att en borr satts till marken vara en olägenhet eftersom den förstörde fynd som vatten eller salt. Det var inte förrän 1857 som den första kommersiella oljekällan borrades i Rumänien. Den amerikanska oljeindustrin föddes två år senare med en avsiktlig borrning i Titusville, Pennsylvania.
Den tidiga efterfrågan på olja avsåg fotogen eller bränsle till oljelampor, och det var inte innan 1901 som den första kommersiella brunnen för massproduktion borrades vid Spindletop i sydöstra Texas. Vid Spindletop producerades mer än 10 000 fat per dag, mer än vad alla andra oljeproducerande brunnar i USA producerade tillsammans. Många skulle hävda att den moderna oljeeran föddes den dagen 1901 och att det var då som oljan kom att ersätta kol som världens främsta energikälla. Oljans användningsområde som bränsle fortsätter att vara den primära orsaken till den höga efterfrågan världen över, men hur bestäms priset på olja?
Vad bestämmer oljepriset?
Med oljans betydelse som en global handelsvara följer möjligheterna till stora prissvängningar som kan ha en stor betydande ekonomisk inverkan.
De två viktigaste faktorerna som påverkar oljepriset är:
- tillgång och efterfrågan
- marknadssentimentet
Begreppet utbud och efterfrågan är relativt okomplicerat. När efterfrågan ökar eller utbudet minskar så går priset upp. När efterfrågan minskar eller utbudet ökar går priset ner. Låter det enkelt?
Inte riktigt. Priset på olja bestäms som vi vet på terminsmarknaderna på råvarubörserna. Ett oljeterminskontrakt är ett bindande avtal som ger en rätt att köpa olja till ett fördefinierat pris vid en förutbestämd tidpunkt i framtiden. I ett terminskontrakt är både köparen och säljaren skyldiga att uppfylla sin del av transaktionen på angivet datum.
Det finns följande två typer av terminshandlare:
- Hedgare
- Spekulanter
Ett exempel på en hedgare skulle vara ett flygbolag som köper oljeterminer för att skydda sig mot potentiellt stigande priser medan ett exempel på en spekulant är någon som köper en termin baserat på sina egna gissningar, men som inte har för avsikt att faktiskt köpa produkten. Enligt Chicago Mercantile Exchange (CME) sker majoriteten av all terminshandel av spekulanter och mindre än tre procent av alla transaktioner leder till att köparen av ett terminskontrakt tillträder varan som handlas.
Den andra viktiga faktorn som avgör oljepriserna är känslor. Tron på att efterfrågan på olja kommer att öka kan leda till en dramatisk ökning av oljepriserna i nuet eftersom spekulanter och hedgare driver upp terminspriset och vice versa.
Priscykeln
Ur ett historiskt perspektiv förefaller det som om det finns en cykel på 29 år, plus eller minus ett eller två år, som styr beteendet hos råvarupriserna i allmänhet. Sedan början av 1900-talet, när oljan kom att bli en mycket eftertraktad råvara, har vi sett stora toppar i råvaruindexet under 1920, 1951 och 1980. Råvaruindexet sköt i höjden både 1920 och 1980, men det finns inte en lika tydlig topp 1951 eftersom oljepriset rörde sig i sidled under hela perioden 1948 till 1968. Runt 2000 förekom inte detta mönster. Det är emellertid viktigt att notera att utbud, efterfrågan och känsla har företräde framför cykler eftersom cyklerna bara är riktlinjer, inte regler.
Slutsats
Till skillnad från de flesta produkter bestäms inte oljepriset enbart av utbud, efterfrågan och sentimentet på marknaden mot den fysiska produkten. Oljepriset bestäms snarare av utbud, efterfrågan och känsla för oljeterminskontrakt, som handlas kraftigt av spekulanter vilket gör att det spelar en dominerande roll i prissättningen. Cykliska trender på råvarumarknaden kan också spela en roll. Oavsett hur priset slutligen bestäms, baserat på dess användning i bränslen och otaliga konsumtionsvaror, verkar det som om olja kommer att fortsätta att vara i hög efterfrågan under överskådlig framtid.
Nyheter
Tre rytmer sammanfaller för guldpriset i mars 2024

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på guldpriset inför 2024 och det är hela tre separata rytmer som sammanfaller under mars 2024 vilket gör det hela mycket spännande. Den långsiktiga trenden för guldpriset, dvs under de kommande åren, är positiv och ser ut att bli en förändring från den rörelse i sidled vi har sett under en längre tid.
Nyheter
Med vintern kom de högre elpriserna

Elpriserna i Norden ökade under slutet av november. Det innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med förra månaden. Ökningen beror främst på kyligt, torrt väder och ökad elanvändning, men även de oplanerade kärnkraftsstoppen påverkar just nu framförallt södra Sverige och Finland.

November månad avslutades med att medelspotpriset på elbörsen blev 82,13 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige). Hälften så dyrt som det rörliga priset samma period förra året (159,72 öre/kWh) och högre än det rörliga priset i oktober (49,66 öre/kWh).
– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.
Senaste veckan har det varit ett par reaktorstopp inom kärnkraften, vilket påverkat elpriset framförallt i elområde 3 och 4 och i Finland. Vattenmagasinen ligger på normala nivåer. Årets isläggning genomfördes i mitten av november och ledde då till en kortare tids produktionsneddragning med begränsad påverkan på elpriserna som följd. En planerad isläggning görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern. Ogynnsamma väderförhållanden har periodvis lett till isbildning på vindkraftsbladen vilket gett lägre vindkraftsproduktion.

Elpriserna är högre på kontinenten men terminspriserna för tysk el ligger just nu betydligt lägre än föregående år. Dessutom är Europas gaslager fyllda vilket motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

Nyheter
Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.
Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Venezuela gör militära förflyttningar
Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på apelsinjuice såg sin största nedgång på sex veckor
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på levande svin i Kina störtar
-
Nyheter3 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter3 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden
-
Nyheter3 veckor sedan
Flera orsaker till att oljepriset faller kraftigt
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina överraskar med jätteköp av sojabönor från USA
-
Nyheter4 veckor sedan
Liquid Wind ska bygga 80 anläggningar som vardera producerar 100 000 ton e-metanol per år
-
Nyheter1 vecka sedan
Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk
Hochman
17 juni, 2018 vid 16:15
Bra grund för att förstå oljepriset.