Nyheter
Vad bestämmer oljepriset?
För varje år som går så får oljan en allt större betydelse för den globala ekonomin. För länge sedan ansågs den olja som kom upp efter det att en borr satts till marken vara en olägenhet eftersom den förstörde fynd som vatten eller salt. Det var inte förrän 1857 som den första kommersiella oljekällan borrades i Rumänien. Den amerikanska oljeindustrin föddes två år senare med en avsiktlig borrning i Titusville, Pennsylvania.
Den tidiga efterfrågan på olja avsåg fotogen eller bränsle till oljelampor, och det var inte innan 1901 som den första kommersiella brunnen för massproduktion borrades vid Spindletop i sydöstra Texas. Vid Spindletop producerades mer än 10 000 fat per dag, mer än vad alla andra oljeproducerande brunnar i USA producerade tillsammans. Många skulle hävda att den moderna oljeeran föddes den dagen 1901 och att det var då som oljan kom att ersätta kol som världens främsta energikälla. Oljans användningsområde som bränsle fortsätter att vara den primära orsaken till den höga efterfrågan världen över, men hur bestäms priset på olja?
Vad bestämmer oljepriset?
Med oljans betydelse som en global handelsvara följer möjligheterna till stora prissvängningar som kan ha en stor betydande ekonomisk inverkan.
De två viktigaste faktorerna som påverkar oljepriset är:
- tillgång och efterfrågan
- marknadssentimentet
Begreppet utbud och efterfrågan är relativt okomplicerat. När efterfrågan ökar eller utbudet minskar så går priset upp. När efterfrågan minskar eller utbudet ökar går priset ner. Låter det enkelt?
Inte riktigt. Priset på olja bestäms som vi vet på terminsmarknaderna på råvarubörserna. Ett oljeterminskontrakt är ett bindande avtal som ger en rätt att köpa olja till ett fördefinierat pris vid en förutbestämd tidpunkt i framtiden. I ett terminskontrakt är både köparen och säljaren skyldiga att uppfylla sin del av transaktionen på angivet datum.
Det finns följande två typer av terminshandlare:
- Hedgare
- Spekulanter
Ett exempel på en hedgare skulle vara ett flygbolag som köper oljeterminer för att skydda sig mot potentiellt stigande priser medan ett exempel på en spekulant är någon som köper en termin baserat på sina egna gissningar, men som inte har för avsikt att faktiskt köpa produkten. Enligt Chicago Mercantile Exchange (CME) sker majoriteten av all terminshandel av spekulanter och mindre än tre procent av alla transaktioner leder till att köparen av ett terminskontrakt tillträder varan som handlas.
Den andra viktiga faktorn som avgör oljepriserna är känslor. Tron på att efterfrågan på olja kommer att öka kan leda till en dramatisk ökning av oljepriserna i nuet eftersom spekulanter och hedgare driver upp terminspriset och vice versa.
Priscykeln
Ur ett historiskt perspektiv förefaller det som om det finns en cykel på 29 år, plus eller minus ett eller två år, som styr beteendet hos råvarupriserna i allmänhet. Sedan början av 1900-talet, när oljan kom att bli en mycket eftertraktad råvara, har vi sett stora toppar i råvaruindexet under 1920, 1951 och 1980. Råvaruindexet sköt i höjden både 1920 och 1980, men det finns inte en lika tydlig topp 1951 eftersom oljepriset rörde sig i sidled under hela perioden 1948 till 1968. Runt 2000 förekom inte detta mönster. Det är emellertid viktigt att notera att utbud, efterfrågan och känsla har företräde framför cykler eftersom cyklerna bara är riktlinjer, inte regler.
Slutsats
Till skillnad från de flesta produkter bestäms inte oljepriset enbart av utbud, efterfrågan och sentimentet på marknaden mot den fysiska produkten. Oljepriset bestäms snarare av utbud, efterfrågan och känsla för oljeterminskontrakt, som handlas kraftigt av spekulanter vilket gör att det spelar en dominerande roll i prissättningen. Cykliska trender på råvarumarknaden kan också spela en roll. Oavsett hur priset slutligen bestäms, baserat på dess användning i bränslen och otaliga konsumtionsvaror, verkar det som om olja kommer att fortsätta att vara i hög efterfrågan under överskådlig framtid.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

