Följ oss

Nyheter

Vad är sanningen om Ukraina-Kina-avtalet?

Publicerat

den

Jordbruksföretaget KSG Agro i Ukraina

Jordbruksföretaget KSG Agro i UkrainaI början av veckan skrev vi om att Kina ingår ett massivt jordbruksavtal med Ukraina, där Kina skulle hyra 5 % av Ukrainas yta. Artikeln fick stor uppmärksamhet i Sverige samt Norge. Internationella medier som också refererade till artikeln i South China Morning Post fick enorm uppmärksamhet för sina artiklar.

Precis som vi förutspådde så blev känslorna starka kring avtalet. Det ukrainska företaget KSG Agro verkar ha tagits på sängen av uppståndelsen och gick ut och förnekade uppgifterna (se nedan). Det har i media även pratats om en felöversättningen gjord av den kinesiska tidningen. KSG Agro bekräftar dock att de ingått ett avtal, men att det ska gälla konstbevattning av 3000 hektar, inte om att hyra ut 3.000.000 hektar land.

En felöversättning känns helt uteslutet. Artikeln var väldigt detaljerad. Det går inte att få ett avtal om samarbete av viss konstbevattning, till ett avtal om att hyra 3.000.000 hektar och en helt lista av konkreta samarbeten. Vidare skriver KSG Agro att de inte ska sälja mark, vilket de säger att de inte har laglig rätt till. Det har dock bara pratats om att hyra ut mark, varför då förneka en försäljning?

Vi kan även konstatera att det i september förra året rapporterades att Ukraina skulle ingå ett ovanligt låneavtal med Kina. Ukraina skulle låna 3 miljarder dollar av Kina i utbyte mot spannmål.

Det är möjligt att det någonstans blev fel med faktainsamlingen hos South China Morning Post. Men det är helt klart att Kina vill säkra leveranser av jordbruksråvaror från Ukraina och det är klart att Kina och Ukraina samarbetar på högsta nivå, med mångmiljardbelopp. Det kommer nog att visa sig över tid att artikeln i det stora hela var rätt. Det är bara för politiskt känsligt, både nationellt och internationellt, att Kina lägger vantarna på stora delar av matproduktionen i “Europas kornbod”.

 

Refutation of information

The news published in the media about a Xinjiang corporation and KSG Agro does not reflect the reality.

On 31 May 2013, KSG Agro signed a letter of intent with Xinjiang Production and Construction Corps, China National Corporation for Overseas Economic Cooperation and China-Ukraine International Engineering Cooperation Association Limited.

The letter of intent discusses the issue of cooperation between the Chinese corporations and KSG Agro in areas of business interest for the agricultural holding, in particular, in the areas of efficiency improvements, the installation of drip irrigation systems and the application of modern agricultural technologies.

In July and August, a group of Chinese specialists visited Ukraine. Official meetings were held in the Dnipropetrovsk Regional State Administration and the local government of Crimea. There was ample media coverage of the results of these meetings and possibilities of cooperation.

At the moment, KSG Agro and its Chinese partners are working on a contract for cooperation in the execution of a project aimed at the installation of drip irrigation systems over an area of 3,000 hectares in 2014. The Chinese party is interested in investing in and delivering equipment for the drip irrigation systems. This is just the first stage of a project that may in the future gradually expand to cover more areas covered by the drip irrigation systems as well as the first stage of cooperation in the area of application of modern technologies in crop production, vegetable growing and pig farming.

KSG Agro does not intend or have any right to sell land to foreigners, including the Chinese.

Press services of KSG Agro S.A.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Publicerat

den

Kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.

Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Kinas produktion av kol, januari till mars per år.
Fortsätt läsa

Nyheter

Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Publicerat

den

Grafer över råvarupriser

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.

Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Samtal om råvarumarknaden.
Råvarupriser exklusive energi under 5 år
Index över råvarupriser exklusive energiråvaror. Sett över 5 år är det totala fallet den senaste tiden inte enormt.
Fortsätt läsa

Nyheter

Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Publicerat

den

President i USA vid skrivbord med ett oljefat

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.

USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.

Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion

Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.

Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära