Följ oss

Nyheter

Utsikter för råvarumarknaderna

Publicerat

den

Fyra råvaror

Framväxten av den kinesiska efterfrågan på i stort sett allt ledde till att vi sett den så kallade supercykeln för råvaror under det senaste årtiondet. Kina har fortfarande en enorm påverkan på råvarumarknaderna även när efterfrågan har mattats av. Vi ser nu hur Kinas ekonomi balanserar mot att vara konsumtionsdriven vilket gör att råvarumarknaderna tvingas anpassa sig till lägre priser samtidigt som det råder en stor osäkerhet om framtida tillväxt, både i Kina och i resten av världen.

Hur stor orsak har Kina varit till att oljepriset har fallit

Kina har i dagsläget endast 250 miljoner fat i strategiska oljereserver, vilket betyder att Kina måste addera ytterligare 600 miljoner fat för att uppfylla rekommendationen om att ha 90 dagars förbrukning i lager. Kina kommer sannolikt att öka sina reserver med 300 miljoner fat under de närmaste fem till sex år.Den kinesiska efterfrågan på olja och ett lågt utbud från länderna utanför OPEC var de faktorer som kom att driva upp oljepriset till nivåer över 100 USD per fat. På senare tid har vi sett mycket kraftiga fall i oljepriset. Fallet för denna energiråvara beror emellertid inte på en minskad efterfrågan utan istället på ett ökat utbud.

Under 2014 såg vi den största ökningen av oljeutbudet sedan 1980-talet, främst beroende på en ökad skifferproduktion i USA. Vi kan konstatera att olja inte har samma efterfrågan i Kina som många andra råvaror, främst de industriella råvarorna. Kina svarar endast för tio procent av den totala efterfrågan på olja globalt.

Även om de flesta analytiker räknar med att den globala efterfrågan på olja kommer att fortsätta att växa med mellan tre och fyra procent årligen fram till slutet av decenniet, främst beroende på en efterfrågan som drivs av transportsektorn, så finns det en möjlighet till att efterfrågan kommer att öka mer än så. Detta om efterfrågan på fordon ökar i Kina. Jämfört med Sydkorea och Japan skulle Kinas bilpark med lätthet kunna tredubblas.

Kina är världens största importör av olja

I april 2015 kom Kina att bli världens största importör av olja vilket många såg som ett tecken på en förnyad styrka i oljepriset. Den ökade importen beror på två faktorer, dels en nedgång i Kinas inhemska oljeproduktion, dels utnyttjar de kinesiska myndigheterna det låga oljepriset till att fylla upp sina strategiska oljereserver. Dessa befinner sig fortfarande långt under den av International Energy Agency rekommenderade nivån på 90 dagars försörjning.

Kina har i dagsläget endast 250 miljoner fat i strategiska oljereserver, vilket betyder att Kina måste addera ytterligare 600 miljoner fat för att uppfylla rekommendationen om att ha 90 dagars förbrukning i lager. Kina kommer sannolikt att öka sina reserver med 300 miljoner fat under de närmaste fem till sex år.

Utsikterna för oljepriset under resten av 2015

Vi har i dag en helt annorlunda prismiljö för oljan jämfört med för endast några år sedan. Det finns knappast någon som ser framför sig hur oljepriset kommer att handlas till nivåer kring 100 USD per fat inom en snar framtid. Den stora frågan är snarast hur dagens prisnivåer kommer att påverka utbudet.

Vid priser mellan 60 och 70 USD per fat kan skifferproduktionen visa en lönsamhet, men då oljepriset föll under denna nivå minskade antalet borriggar kraftigt. Under 1986 inträffade samma sak, vilket följdes av ett decennium med låga oljepriser.

Med priser under 50 USD per fat är det emellertid ingen rusning efter att prissäkra olja. Det är i första hand transportföretag, till exempel flygbolag och rederier, som är intresserade av att prissäkra olja och derivat av denna råvara på dessa nivåer, medan de företag som är inblandade i produktion anser att dagens oljepriser är för lågt för att det skall vara värt att hedga sig.

Järnmalmspriset drabbades hårt av Kinas minskade efterfrågan

När det gäller järnmalm så har den minskade kinesiska efterfrågan lett till att priserna fallit från cirka 180 USD per ton till under 50 USD per ton i år. Kina svarar för mer än två tredjedelar av importen av all järnmalm som exporteras på fartyg. Det är svårt att hitta en annan aktör som kan bidra till en lika stor efterfrågan i närtid. Kina ökade dessutom under 2014 sin export av stål, vilken per halvårsskiftet överstiger 100 miljoner ton under 2015. Detta är stål som tillverkats av kinesisk järnmalm och har redan varit föremål för diskussion om detta är en prisdumpning eller inte. Det innebär också att den globala stålproduktionen kommer att minska något under resten av året.

De fyra största producenterna BHP Billiton, Rio Tinto, brasilianska Vale och australiska Fortescue Metals, kontrollerar i dag cirka tre fjärdedelar av den sjöburna exporten av järnmalm. Samtidigt ser vi hur dessa företag ökar sin produktion. Fram till och med 2017 beräknas dessa företags produktion att ha ökat med cirka 200 miljoner ton. Av den anledningen måste priset på järnmalm falla ytterligare för att på detta sätt minska utbudet och ge marknaden en chans att ta emot den järnmalm som nu finns på marknaden. Det kommer emellertid att ta tid.

Många gruvföretag har redan skurit ned sina kostnader och avyttrat tillgångar vilket gör att det är svårt för dem att anpassa sig till lägre priser. Samtidigt ser vi att det finns mycket billigt kapital i marknaden som bidrar till att gruvföretag som inte är lönsamma kan fortsätta sin drift.

Kina står för 20 procent av den sjöburna kolmarknaden

Termiskt kol är en annan råvara där Kina haft en stor betydelse för priset. Kina står för knappt 20 procent av den sjöburna marknaden för termiskt kol, vilket är en lika stor andel som Indien. Kina har emellertid valt att flytta många av sina kolkraftverk inåt landet i syfte att stävja problemen med föroreningar vilket har lett till att transportkostnaderna för det kol som importeras med fartyg inte kan konkurrera med priset på det inhemska kinesiska kolet. Kinas import av kol kommer därför sannolikt att minska. Kolpriset kan emellertid komma att stiga på en ökad efterfrågan i Indien där landets regering har återtagit några äldre licenser och nu förbereder sig för att auktionera ut dem igen. Det officiella målet är att fördubbla kolproduktionen i Indien till 1,5 miljarder ton fram till 2020.

Metaller mindre känsliga för Kinas agerande

Tittar vi på de så kallade basmetallerna så är koppar mindre känsligt för en minskad kinesisk efterfrågan. Till skillnad från en råvara som stål så används inte koppar i lika stor utsträckning i byggsektorn. Det finns också en möjlighet att efterfrågan på koppar kan komma att öka med tanke på att denna råvara används ibland annat ultrahögspänningskablar. Det finns emellertid ett stort förväntat utbud av koppar på marknaden i dag.

Aluminium är en råvara som huvudsakligen drivs av konsumtion, vilket gör att denna metall bör kunna klara sig bra sett ur et efterfrågeperspektiv. Det finns emellertid stora lager vilka i kombination med kapacitetsökningar i Kina kan leda till att priserna kommer att kvarstå på låga nivåer.

Zink är antagligen den metall som har de bästa förutsättningarna sett ut ett utbuds-/efterfrågeperspektiv eftersom marknaden fortfarande står inför utsikterna om en utbudsbrist.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära