Följ oss

Nyheter

Utsikter för råvarumarknaderna

Publicerat

den

Fyra råvaror

Framväxten av den kinesiska efterfrågan på i stort sett allt ledde till att vi sett den så kallade supercykeln för råvaror under det senaste årtiondet. Kina har fortfarande en enorm påverkan på råvarumarknaderna även när efterfrågan har mattats av. Vi ser nu hur Kinas ekonomi balanserar mot att vara konsumtionsdriven vilket gör att råvarumarknaderna tvingas anpassa sig till lägre priser samtidigt som det råder en stor osäkerhet om framtida tillväxt, både i Kina och i resten av världen.

Hur stor orsak har Kina varit till att oljepriset har fallit

Kina har i dagsläget endast 250 miljoner fat i strategiska oljereserver, vilket betyder att Kina måste addera ytterligare 600 miljoner fat för att uppfylla rekommendationen om att ha 90 dagars förbrukning i lager. Kina kommer sannolikt att öka sina reserver med 300 miljoner fat under de närmaste fem till sex år.Den kinesiska efterfrågan på olja och ett lågt utbud från länderna utanför OPEC var de faktorer som kom att driva upp oljepriset till nivåer över 100 USD per fat. På senare tid har vi sett mycket kraftiga fall i oljepriset. Fallet för denna energiråvara beror emellertid inte på en minskad efterfrågan utan istället på ett ökat utbud.

Under 2014 såg vi den största ökningen av oljeutbudet sedan 1980-talet, främst beroende på en ökad skifferproduktion i USA. Vi kan konstatera att olja inte har samma efterfrågan i Kina som många andra råvaror, främst de industriella råvarorna. Kina svarar endast för tio procent av den totala efterfrågan på olja globalt.

Även om de flesta analytiker räknar med att den globala efterfrågan på olja kommer att fortsätta att växa med mellan tre och fyra procent årligen fram till slutet av decenniet, främst beroende på en efterfrågan som drivs av transportsektorn, så finns det en möjlighet till att efterfrågan kommer att öka mer än så. Detta om efterfrågan på fordon ökar i Kina. Jämfört med Sydkorea och Japan skulle Kinas bilpark med lätthet kunna tredubblas.

Kina är världens största importör av olja

I april 2015 kom Kina att bli världens största importör av olja vilket många såg som ett tecken på en förnyad styrka i oljepriset. Den ökade importen beror på två faktorer, dels en nedgång i Kinas inhemska oljeproduktion, dels utnyttjar de kinesiska myndigheterna det låga oljepriset till att fylla upp sina strategiska oljereserver. Dessa befinner sig fortfarande långt under den av International Energy Agency rekommenderade nivån på 90 dagars försörjning.

Kina har i dagsläget endast 250 miljoner fat i strategiska oljereserver, vilket betyder att Kina måste addera ytterligare 600 miljoner fat för att uppfylla rekommendationen om att ha 90 dagars förbrukning i lager. Kina kommer sannolikt att öka sina reserver med 300 miljoner fat under de närmaste fem till sex år.

Utsikterna för oljepriset under resten av 2015

Vi har i dag en helt annorlunda prismiljö för oljan jämfört med för endast några år sedan. Det finns knappast någon som ser framför sig hur oljepriset kommer att handlas till nivåer kring 100 USD per fat inom en snar framtid. Den stora frågan är snarast hur dagens prisnivåer kommer att påverka utbudet.

Vid priser mellan 60 och 70 USD per fat kan skifferproduktionen visa en lönsamhet, men då oljepriset föll under denna nivå minskade antalet borriggar kraftigt. Under 1986 inträffade samma sak, vilket följdes av ett decennium med låga oljepriser.

Med priser under 50 USD per fat är det emellertid ingen rusning efter att prissäkra olja. Det är i första hand transportföretag, till exempel flygbolag och rederier, som är intresserade av att prissäkra olja och derivat av denna råvara på dessa nivåer, medan de företag som är inblandade i produktion anser att dagens oljepriser är för lågt för att det skall vara värt att hedga sig.

Järnmalmspriset drabbades hårt av Kinas minskade efterfrågan

När det gäller järnmalm så har den minskade kinesiska efterfrågan lett till att priserna fallit från cirka 180 USD per ton till under 50 USD per ton i år. Kina svarar för mer än två tredjedelar av importen av all järnmalm som exporteras på fartyg. Det är svårt att hitta en annan aktör som kan bidra till en lika stor efterfrågan i närtid. Kina ökade dessutom under 2014 sin export av stål, vilken per halvårsskiftet överstiger 100 miljoner ton under 2015. Detta är stål som tillverkats av kinesisk järnmalm och har redan varit föremål för diskussion om detta är en prisdumpning eller inte. Det innebär också att den globala stålproduktionen kommer att minska något under resten av året.

De fyra största producenterna BHP Billiton, Rio Tinto, brasilianska Vale och australiska Fortescue Metals, kontrollerar i dag cirka tre fjärdedelar av den sjöburna exporten av järnmalm. Samtidigt ser vi hur dessa företag ökar sin produktion. Fram till och med 2017 beräknas dessa företags produktion att ha ökat med cirka 200 miljoner ton. Av den anledningen måste priset på järnmalm falla ytterligare för att på detta sätt minska utbudet och ge marknaden en chans att ta emot den järnmalm som nu finns på marknaden. Det kommer emellertid att ta tid.

Många gruvföretag har redan skurit ned sina kostnader och avyttrat tillgångar vilket gör att det är svårt för dem att anpassa sig till lägre priser. Samtidigt ser vi att det finns mycket billigt kapital i marknaden som bidrar till att gruvföretag som inte är lönsamma kan fortsätta sin drift.

Kina står för 20 procent av den sjöburna kolmarknaden

Termiskt kol är en annan råvara där Kina haft en stor betydelse för priset. Kina står för knappt 20 procent av den sjöburna marknaden för termiskt kol, vilket är en lika stor andel som Indien. Kina har emellertid valt att flytta många av sina kolkraftverk inåt landet i syfte att stävja problemen med föroreningar vilket har lett till att transportkostnaderna för det kol som importeras med fartyg inte kan konkurrera med priset på det inhemska kinesiska kolet. Kinas import av kol kommer därför sannolikt att minska. Kolpriset kan emellertid komma att stiga på en ökad efterfrågan i Indien där landets regering har återtagit några äldre licenser och nu förbereder sig för att auktionera ut dem igen. Det officiella målet är att fördubbla kolproduktionen i Indien till 1,5 miljarder ton fram till 2020.

Metaller mindre känsliga för Kinas agerande

Tittar vi på de så kallade basmetallerna så är koppar mindre känsligt för en minskad kinesisk efterfrågan. Till skillnad från en råvara som stål så används inte koppar i lika stor utsträckning i byggsektorn. Det finns också en möjlighet att efterfrågan på koppar kan komma att öka med tanke på att denna råvara används ibland annat ultrahögspänningskablar. Det finns emellertid ett stort förväntat utbud av koppar på marknaden i dag.

Aluminium är en råvara som huvudsakligen drivs av konsumtion, vilket gör att denna metall bör kunna klara sig bra sett ur et efterfrågeperspektiv. Det finns emellertid stora lager vilka i kombination med kapacitetsökningar i Kina kan leda till att priserna kommer att kvarstå på låga nivåer.

Zink är antagligen den metall som har de bästa förutsättningarna sett ut ett utbuds-/efterfrågeperspektiv eftersom marknaden fortfarande står inför utsikterna om en utbudsbrist.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Publicerat

den

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.

Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Området Venezuela gör anspråk på. Grafik från Wikipedia

Venezuela gör militära förflyttningar

Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.

Fortsätt läsa

Nyheter

Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Publicerat

den

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.

Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.

Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.

Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.

”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.

Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala

Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.

”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.

En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.

Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.

Fortsätt läsa

Populära