Följ oss

Nyheter

Utsikten för palladium år 2014

Publicerat

den

Flera tackor palladium i närbild

Av alla de metaller som handlas på råvarumarknaderna i London är det bara en enda, palladium, som har stigit under 2013. Både guldkursen och priset på platina har fallit, med 26 respektive 10 procent. För koppar är fallet 14 procent och för aluminium 15 procent. London Metal Exchange Index, ett index som består av de sex primära icke-järnmetaller som handlas på London Metal Exchange, har fallit med mer än 15 procent under året.

Investeringstacka på 10 ounces palladiumDet finns fundamenta som talar för palladium, speciellt med en kinesisk bilproduktion som redovisar en tvåsiffrig tillväxt. Palladiumpriset kan med stöd av detta komma att nå upp till 800 USD per troy ounce under 2014, och på längre sikt nå upp till 1 000 USD.

Bruttoefterfrågan på palladium spås av Johnson Matthey ha fallit med 3,4 procent under år 2013 till 9,6 miljoner troy ounce, som drivits av en 84-procentig nedgång i investeringsefterfrågan på metallen till 75 000 troy ounce. Detta, i kombination med lägre efterfrågan på palladium från smyckes- och industrisektorn, bör väga tyngre än den rekordhöga användning av metallen i bilbranschen, som använder palladium i de katalysatorer som används för att rena bilavgaser.

Det som de tekniska analytikerna kallar för ”golden cross” håller på att bildas i grafen för palladium, vilket antyder att fordonskatalysatormetallen håller på att samla kraft för en uppgång under de kommande månaderna, något som återspeglar institutionella köp som i sin tur bygger på förhoppningar om bättre ekonomiska utsikter.

Börsens fantastiska utveckling under 2013 gör palladiumpriset mer anständigt i förhållande till de andra ädelmetallerna, speciellt som palladium används i industriellt syfte.

Palladium har till stor del handlats i ett intervall mellan 640 och 780 USD per troy ounce i år. Palladiumkursen har mobiliserat mot ett tungt tekniskt motstånd i ett område från 760 till 780 USD inte mindre än sex gånger sedan januari men har misslyckats varje gång.

Pågående utbudsstörningar i Sydafrika som står för närmare 40 procent av den årliga produktionen, i kombination med en lovande efterfrågeutveckling inom de kinesiska fordons- och smyckessektorerna stödjer en positiv prisutveckling på platina och palladium under 2014.

Vi ser samtidigt hur Ryssland som står för nästan hälften av världsproduktionen, sedan flera år har börjat sälja av palladium från sina lager tillsammans med produktionen från landets gruvor. Under 2011 sålde Ryssland ut 800 000 troy ounce från de ryska beredskapslagren, en summa som halverades till 400 000 troy ounce under 2012 och estimerat 200 000 troy ounce under 2013. Under 2014 spås dessa utförsäljningar upphöra helt, något som får många analytiker att göra bedömningen att Rysslands palladiumreserver är nästan helt borta. Kommer detta att bekräftas finns det anledning att tro att vi får se en kraftig uppgång i priset på palladium.

Kinas kamp mot luftföroreningar kommer att gynna platina- och palladium-marknaderna. Kinesiska tjänstemän hoppas att fullt ut genomföra den nationella utsläppsstandarden IV nästa år. Kinas nya standarder liknar EU:s Euro 5 som infördes 2009 och syftar till att minska föroreningarna orsakade av fordon med 40 procent. Under 2008 var OS-värden Beijing den första staden i Kina att anta IV-normerna. I takt med att dessa utsläppsrestriktioner fortsätter att införas kommer marknaden att uppleva en ökad efterfrågan på katalysatorer och de material som krävs för dessa, till exempel diesel-partikelfilter som använder metaller i platinagruppen.

Denna obalans mellan utbud och efterfrågan kommer sannolikt att fortsätta under flera år, kanske rent av så pass länge som ett decennium. Palladiumpriset har ännu inte gått så pass starkt, men på längre sikt kan inte en råvara där det råder obalans mellan utbud och efterfrågan fortsätta på detta sätt. Till slut kommer verkligheten att hinna i kapp, endera kommer priset att stiga eller efterfrågan att falla.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära