Nyheter
Uran, en råvara full av energi
Uran, vars kemiska beteckning är U, är en svagt radioaktiv metall som i första hand används som bränsle i kärnkraftverk. Av denna anledning är uran en av de mest omdiskuterade råvarorna som handlas på råvarumarknaderna. Det är emellertid få som vet särskilt mycket om metallen, vilka egenskaper den har, hur den bryts och vilka regler som gäller för detta.
Uran är ett av de allra tyngsta grundämnena med en densitet på 18,9 gram per kubikcentimeter. Grundämnet bildar stora joner med hög laddning och passar därför inte in i kristallstrukturen i jordskorpans vanligaste silikatmineral, som fältspat eller glimmer. Därför bildar uran egna mineraler där de vanligaste är uranoxider såsom uraninit (UO 2).
Sverige är rikt på bergarten granit, en stenart som ofta har ett högre innehåll av uran än jordskorpans genomsnitt på 2–3 ppm. Avgörande för halten uran är det kemiska systemet när bergarten bildades. Uran löses ur bergarter i oxiderande miljö, transporteras i vattenlösning och fälls ut i reducerande miljö.
Uran, som tillhör gruppen aktiniderna och har det allra högsta atomnumret av alla grundämnen, är en silvervit svagt radioaktiv metall med en svag giftverkan. Metallen upptäcktes år 1789 av den tyske apotekaren Martin Heinrich Klaproth. Fenomenet radioaktivitet upptäcktes däremot inte förrän 1896 av Henri Becquerel. Uranet är kemiskt mycket reaktivt, särskilt vid höga temperaturer, och det användes länge enbart för att ge färg åt keramisk glasyr och glas.
Uran förekommer i naturen som flera isotoper, det vill säga atomer av ett visst grundämne där antalet neutroner skiljer sig åt och atomerna har olika masstal. Ingen av dessa är stabila vilket innebär att uranets isotoper sönderfaller naturligt i långa sönderfallskedjor, som alla leder till stabila isotoper av bly. Vid sönderfallet bildas en så kallad joniserande strålning, i dagligt tal kallat radioaktiv strålning. Den tid det tar för ett ämne att sönderfalla naturligt till halva den ursprungliga mängden kallas för halveringstid. Halveringstiden för 238U är ungefär 4,5 miljarder år medan 235U kräver cirka 703 miljoner år och 234U 247.000 år. Av dessa är 238U den i naturen vanligast förekommande isotopen, cirka 99,3 procent av all uran är av denna typ. Cirka 0,7 procent utgör 235U och 234U är mycket sällsynt, endast 0,005 procent av de naturliga uranfyndigheterna tillhör denna kategori.
Uran som ska användas i de flesta typer av kärnkraftverk anrikas i en kostsam process så att halten 235U uppgår till omkring 3 procent. Vissa speciella typer av kärnreaktorer, som de som används i atomubåtar, kräver 50-90 procent eller mer 235U (också kallat HEU, highly enriched uranium, ”höganrikat uran”). En speciell typ av kärnreaktor, tungvattenreaktorer, kan använda naturligt uran direkt. Det överblivna 238U kallas utarmat uran och kan inte användas till kärnklyvning. I begränsad omfattning används det på grund av sin höga densitet som tyngd och ballast i olika sammanhang.
Uran-238 som använts i en kärnreaktor kommer att delvis transmuteras till plutonium som sedan kan utvinnas och användas till kärnvapen. Även höganrikat uran kan användas för att framställa kärnvapen.
OECD/NEA och IAEA uppskattade i en gemensam rapport att den kända globala tillgången av konventionell uran som kan brytas för mindre än 130 dollar per kg till 4,7 miljoner ton. Baserat på produktionen 2004 av el från kärnkraft räcker dessa kända tillgångar till 85 års produktion. Med bridreaktorteknologi räcker dessa tillgångar i 2.500 år. Om hänsyn tas till den totala tillgången av exploaterbart uran, det vill säga både identifierade och oidentifierade tillgångar, uppskattar författarna till rapporten att 2004 års uranbaserade elproduktion skulle kunna upprätthållas i 20.000 år med bridreaktorer. Svårigheten är att bedöma den globala tillgången då det i de allra flesta länderna inte har gjorts någon inventering och de officiella urantillgångarna består av dem som identifierats av prospekteringsbolagen.
Klyvningsprocess frigör energi
Uranets atomkärna kan klyvas genom att den beskjuts med neutroner. Vid denna klyvningsprocess, också kallad fission, frigörs energi som kan utnyttjas i olika tillämpningar. Idag används uran framför allt för energiframställning i kärnreaktorer. Den isotop som är lättast att klyva i kärnkraftverk är 235U. För att kunna användas som kärnbränsle behöver den isotopen anrikas till cirka 3 procent. En reaktor förbrukar mellan 150 och 200 ton uran under ett år.
Svenskt uran
När berget innehåller ovanligt mycket av ett ämne brukar det talas om en fyndighet eller en anomali. De svenska uranfyndigheterna finns framförallt i alunskiffrar och i urberget.
De mörka alunskiffrarna är de yngsta fyndigheterna, och också de som innehåller de största samlade uranmängderna i Sverige. De förekommer i större mängd i fjällkedjans randområden, Skåne, Billingen i Västergötland, Östergötland, Närke och på Öland. Alunskiffrarna bildades på havsbottnen under kambrisk tid, det vill säga för cirka 500 miljoner år sedan, men det finns även de som är närmare två miljarder år gamla. I dessa fyndigheter är uranhalterna högre än i alunskiffrarna, ofta ca 1000 gram per ton, men deras storlek är mer begränsad
Alunskiffrarna innehåller förutom uran även organiskt material samt metaller såsom vanadin, molybden och nickel. Uranhalten varierar mellan olika områden, men också mellan olika lager i skiffern på varje plats. Den uranrikaste alunskiffern är den som finns i delar av Billingen som har en mäktighet på 3,5 meter och med ett uraninnehåll på cirka 300 gram per ton.
I OECD:s, IAEA:s och NEA:s statistik över världens brytvärda uranreserver är Sveriges andel mindre än 1 procent, en siffra som har nämnts är 0,2 procent. Sveriges tillgångar utgör cirka 27 procent av de europeiska urantillgångarna. Siffrorna är föränderliga eftersom kunskapen om olika områdens uranhalt ständigt blir bättre.
Uranhalten i alunskiffer i olika delar av Sverige:
Uranbrytning – om regelverket
För att få bryta uran krävs tillstånd enligt minerallagen och miljöbalken. Dessutom finns bestämmelser i lagen om kärnteknisk verksamhet om rätt att förvärva, inneha, eller på annat sätt ta befattning med kärnämne, eller med mineral som innehåller sådant ämne. Bestämmelser om rätt i övrigt att bedriva verksamhet med strålning finns i strålskyddslagen.
Tillståndet enligt miljöbalken prövas av regeringen som endast kan ge tillstånd om den kommun där fyndigheten finns har tillstyrkt. Kommunen har alltså vetorätt mot uranbrytning.
Idag finns inga aktiva urangruvor i Sverige. Provbrytning förekom i Ranstad 13 kilometer utanför Skövde i Västergötland mellan åren 1965 och 1969, då det bröts ca 210 ton uran. Under 1970-talet fram till 1982 bedrev SGU tillsammans med Svensk Kärnbränsleförsörjning AB en omfattande prospektering efter uran i Sverige. Vid SGUs mineralinformationskontor i Malå finns kartor, analyser, rapporter, borrhålsprotokoll och även borrkärnor bevarade från den statliga uranprospekteringen. För närvarande finns ca 200 undersökningstillstånd där uran är ett av de ämnen man letar efter. Prospektering efter uran i Sverige bedrivs idag av mellan tio och tjugo företag.
Handel i uranterminer
Uranterminer går till leverans varje månad året om. Metallen handlas bland annat på New York Mercantile Exchange under tickersymbolen UX och huvudkontraktet prissätts i USD och cent per pound.
*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern UXM2 avser leverans av uran i juni 2012.
Kontraktstorlek
Ett terminskontrakt på uran på New York Mercantile Exchange avser 250 pounds U308.
Tick Value
0,05 USD
Trading Hours
Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 6:00 PM på söndagskväll till 5:15 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 5:15 PM och 6:00 PM, New York Time. Som kuriosa kan nämnas att handel efter 6:00 PM avser nästkommande dag.
Daglig prisavvikelse
Det förekommer ingen begränsning i hur pass mycket uran får avvika i kurs under en handelsdag.
Sista handelsdagen
Sista handelsdagen i uran är vid handelns stängning vid den sista måndagen i lösenmånaden. Om denna inte är en handelsdag upphör handeln på den närmast föregående handelsdagen.
Leveranskvalité
Vid fullgörandet av varje kontrakt skall säljaren leverera uran av typen Uranium U3O8.
Vattenfall har utvärderat ett 70-tal alternativ för ny kärnkaft och till slut stod valet mellan BWRX-300 från GE Vernova Hitachi och en SMR från brittiska Rolls-Royce. Idag meddelade Vattenfall att man har valt Rolls-Royce och deras SMR på 470 MW.
Det är Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft som ska bygga tre nya SMR-reaktorer på Väröhalvön, intill Ringhals.
Reaktorerna kommer att byggas i serie och den första är planerad att stå klar i mitten av 2030-talet.
Det finns en tydlig logik i att bygga i serie i stället för parallellt. Västvärlden har tappat en stor del av sin förmåga att bygga kärnkraft, eftersom man upphört att bygga och personerna med erfarenhet har gått i pension eller lämnat jordelivet helt och hållet. Varje ny reaktor som nu byggs kommer att vara billigare än den föregående, i takt med erfarenheten och leveranskedjorna byggs upp igen. Rimligtvis kommer också den erfarenhet som nu kommer att byggas upp kring den aktuella SMR-modellen att delas med hela kontinenten så att inte varje land börjar helt från grunden. När det gäller leveranskedjor så kan vi redan se hur de byggs upp över hela västvärlden, där exempelvis svenska Alleima redan levererar stålkonstruktioner till amerikanska kärnkraftsbolag.
– Vi tar nu ett stort steg framåt tillsammans med Industrikraft och Videberg Kraft AB på resan mot ny kärnkraft i Sverige, för första gången på mer än 40 år. Ny kärnkraft är en viktig del av det svenska energisystemet och kommer att stödja industrins omställning och därmed stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, säger Anna Borg, styrelseledamot i Videberg Kraft och VD och koncernchef för Vattenfall.
Rolls-Royce SMR erbjuder ett industrialiserat koncept som bygger på beprövad tryckvattenreaktorteknik (PWR), samma typ av teknik som används vid Ringhals i dag. Det är inte en lika spännande lösning som flera av de andra alternativen, men genom att använda en grundteknik som har många årtionden av användning så förväntas det hela bli enklare.
SMR-konceptet innebär att byggnationen, inklusive montering, sker i en industrialiserad och kontrollerad miljö, vilket minskar risken för förseningar på plats.
– Vi är mycket glada över att kunna meddela att Rolls-Royce SMR har valts av Videberg Kraft. Vår samlade bedömning är att de erbjuder de starkaste förutsättningarna för att leverera ett framgångsrikt projekt. Detta har varit en mycket grundlig process, som också har granskats av en oberoende part. Vattenfall kommer att fortsätta ge vårt fulla stöd i det fortsatta arbetet, säger Martin Darelius, tillförordnad chef för ny kärnkraft på Vattenfall.
Storbritannien och Tjeckien
I april undertecknade Rolls-Royce SMR ett kontrakt med Great British Energy – Nuclear för att påbörja platsanpassad design och genomförande av Storbritanniens första SMR:er, initialt bestående av tre enheter vid Wylfa i norra Wales.
Ett så kallat Early Works-kontrakt med ČEZ har också ingåtts för att driva fram licensiering, tillståndsprocesser och platsanpassad design för etablering vid Temelín-anläggningen i Tjeckien.
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Vattenfalls och Industrikrafts kärnkraftsbolag Videberg Kraft har valt Rolls-Royce SMR
Selling down on a ”deal”
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
