Foto: Roxanne Ready

Terminsmarknaden för mjölk är relativt ny, men den globala handeln har exploderat då alla från producenter till mejerier tagit dessa till sig. Dagens jordbrukare är uppvuxna under en tid när priset på foder till korna knappast fluktuerade alls. Det var inte heller någon större export av mejeriprodukter. Dessa dagar är förbi.

I dag styrs en mjölkbondes intäkter av marknadsvillkoren i Nya Zeeland, europeiska lagernivåer och den kinesiska mjölkkonsumtionen. Han eller hon tvingas dessutom se hur priserna på råvaran fluktuerar.

I USA har mjölkbönderna under de senaste tio åren gjort vad majsodlande bönder gjort sedan slutet av 1800-talet, de säkrar sina priser med hjälp av terminer. På detta sätt kan de låsa priserna. Allt fler mjölkbönder har kommit att delta i detta då det är en nödvändig form av riskhantering.

Riskhanteringen blomstrar

Riskhanteringen har blivit ett blomstrande företag. Antalet utestående terminskontrakt och optioner för smör och icke-fet mjölk nådde rekordnivåer i april 2018 enligt upgifter från CME Group.

Risker och volatilitet fortsätter att öka för alla bönder, särskilt inom mejeribranschen. Amerikanska bönder producerar rekordmängder mjölk även som amerikaner dricker mindre av det. Många bönder drabbades av förluster under första kvartalet 2017. Även om priserna på mjölkterminer har stigit nyligen, indikerar det inte nödvändigtvis vinst i år, med tanke på att foder- och arbetskostnaderna också ökar. Priserna förändras ständigt.

Arbeta med riskhantering

Sättet att hantera det är att använda prissäkringar, säger Kevin Ellis, chef för Cayuga Milk Ingredients, ett processorföretag baserat i Auburn, N.Y., som säljer grädde och mjölkpulver för hushållsbruk och export.

CME inledde handel med mjölkderivat 1996 med kontrakt för mjölk som används för att tillverka ost. Terminskontrakt för andra produkter har följt under åren, inklusive icke-fet mjölk, smör och ost. Fortfarande är den öppna balansen mindre än 250 000 termins- och optionsavtal för alla mejeriprodukter. Det är litet jämfört med majs, där den öppna balansen för terminskontrakt ligger på cirka 1m7 miljoner. Till detta tillkommer ett stort antal optionskontrakt. Handeln med mejeriprodukter är således fungerande om än mindre likvid jämfört med den för spannmål. Detta har lett till att antalet spekulanter inte är lika stort när det gäller mejeriprodukter som för spannmål.

Men marknaden växer globalt. Nya Zeelands börs började erbjuda terminskontrakt för mjölkpulver under 2010 och smörterminer 2014. Euronexts mejerimarknad startade efter att Europeiska unionen avskaffade sitt mjölkkvotssystem under våren 2015. Proprietära handelsföretag går in imjölkspecifika terminer och optioner, vilket ökar antal spekulanter som deltar på marknaden. Volymen som handlas på börserna beräknas motsvara den totala mjölkproduktionen år 2025, i takt med att allt fler jordbrukare, bearbetningsföretag och spekulanter hoppar in på marknaden, enligt uppgifter från mäklarhuset Rice Dairy LLC. Det jämförs med cirka 23 procent idag.

Mindre verksamheter har ändå svårt med lönsamheten

Även om terminer kan erbjuda jordbrukarna viss förutsägbarhet, kämpar mindre verksamheter för att hålla sig flytande. Låga mjölkpriser har påskyndat industrikonsolideringen. Mejerier med minst 8 000 kor, en gång en sällsynthet, är vanligare eftersom den riskfyllda miljön gynnar operationer med skalfördelar.

De stora aktörerna blir alltmer sofistikerade om finansmarknaderna. Land O’Lakes Inc., det största amerikanska mejeri-kooperativet, har ständigt ökat sin säkringsverksamhet.

En sådan tillväxt föranledde nyligen Rabobank, att starta en egen riskhanteringsavdelning för mejeriprodukter. Efterfrågan på hjälp med terminssäkring kommer framför allt från mega-mejerier med tusentals kor. ”Vi har växande varor och mer efterfrågan. Höjderna blir högre och dalarna blir lägre och produktionskostnaderna går inte ner, säger Ryan Yonkman, en mäklare på Rice Dairy som arbetar med jordbrukskunder. ”Varje år får vi nya kunder, och det är av dessa anledningar.”