Nyheter
Terminsmarknaden för mjölk har exploderat
Foto: Roxanne Ready
Terminsmarknaden för mjölk är relativt ny, men den globala handeln har exploderat då alla från producenter till mejerier tagit dessa till sig. Dagens jordbrukare är uppvuxna under en tid när priset på foder till korna knappast fluktuerade alls. Det var inte heller någon större export av mejeriprodukter. Dessa dagar är förbi.
I dag styrs en mjölkbondes intäkter av marknadsvillkoren i Nya Zeeland, europeiska lagernivåer och den kinesiska mjölkkonsumtionen. Han eller hon tvingas dessutom se hur priserna på råvaran fluktuerar.
I USA har mjölkbönderna under de senaste tio åren gjort vad majsodlande bönder gjort sedan slutet av 1800-talet, de säkrar sina priser med hjälp av terminer. På detta sätt kan de låsa priserna. Allt fler mjölkbönder har kommit att delta i detta då det är en nödvändig form av riskhantering.
Riskhanteringen blomstrar
Riskhanteringen har blivit ett blomstrande företag. Antalet utestående terminskontrakt och optioner för smör och icke-fet mjölk nådde rekordnivåer i april 2018 enligt upgifter från CME Group.
Risker och volatilitet fortsätter att öka för alla bönder, särskilt inom mejeribranschen. Amerikanska bönder producerar rekordmängder mjölk även som amerikaner dricker mindre av det. Många bönder drabbades av förluster under första kvartalet 2017. Även om priserna på mjölkterminer har stigit nyligen, indikerar det inte nödvändigtvis vinst i år, med tanke på att foder- och arbetskostnaderna också ökar. Priserna förändras ständigt.
Arbeta med riskhantering
Sättet att hantera det är att använda prissäkringar, säger Kevin Ellis, chef för Cayuga Milk Ingredients, ett processorföretag baserat i Auburn, N.Y., som säljer grädde och mjölkpulver för hushållsbruk och export.
CME inledde handel med mjölkderivat 1996 med kontrakt för mjölk som används för att tillverka ost. Terminskontrakt för andra produkter har följt under åren, inklusive icke-fet mjölk, smör och ost. Fortfarande är den öppna balansen mindre än 250 000 termins- och optionsavtal för alla mejeriprodukter. Det är litet jämfört med majs, där den öppna balansen för terminskontrakt ligger på cirka 1m7 miljoner. Till detta tillkommer ett stort antal optionskontrakt. Handeln med mejeriprodukter är således fungerande om än mindre likvid jämfört med den för spannmål. Detta har lett till att antalet spekulanter inte är lika stort när det gäller mejeriprodukter som för spannmål.
Men marknaden växer globalt. Nya Zeelands börs började erbjuda terminskontrakt för mjölkpulver under 2010 och smörterminer 2014. Euronexts mejerimarknad startade efter att Europeiska unionen avskaffade sitt mjölkkvotssystem under våren 2015. Proprietära handelsföretag går in imjölkspecifika terminer och optioner, vilket ökar antal spekulanter som deltar på marknaden. Volymen som handlas på börserna beräknas motsvara den totala mjölkproduktionen år 2025, i takt med att allt fler jordbrukare, bearbetningsföretag och spekulanter hoppar in på marknaden, enligt uppgifter från mäklarhuset Rice Dairy LLC. Det jämförs med cirka 23 procent idag.
Mindre verksamheter har ändå svårt med lönsamheten
Även om terminer kan erbjuda jordbrukarna viss förutsägbarhet, kämpar mindre verksamheter för att hålla sig flytande. Låga mjölkpriser har påskyndat industrikonsolideringen. Mejerier med minst 8 000 kor, en gång en sällsynthet, är vanligare eftersom den riskfyllda miljön gynnar operationer med skalfördelar.
De stora aktörerna blir alltmer sofistikerade om finansmarknaderna. Land O’Lakes Inc., det största amerikanska mejeri-kooperativet, har ständigt ökat sin säkringsverksamhet.
En sådan tillväxt föranledde nyligen Rabobank, att starta en egen riskhanteringsavdelning för mejeriprodukter. Efterfrågan på hjälp med terminssäkring kommer framför allt från mega-mejerier med tusentals kor. ”Vi har växande varor och mer efterfrågan. Höjderna blir högre och dalarna blir lägre och produktionskostnaderna går inte ner, säger Ryan Yonkman, en mäklare på Rice Dairy som arbetar med jordbrukskunder. ”Varje år får vi nya kunder, och det är av dessa anledningar.”
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.
Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden