Följ oss

Nyheter

Terminsmarknaden för mjölk har exploderat

Publicerat

den

Mjölk i glas
Mjölk i glas

Foto: Roxanne Ready

Terminsmarknaden för mjölk är relativt ny, men den globala handeln har exploderat då alla från producenter till mejerier tagit dessa till sig. Dagens jordbrukare är uppvuxna under en tid när priset på foder till korna knappast fluktuerade alls. Det var inte heller någon större export av mejeriprodukter. Dessa dagar är förbi.

I dag styrs en mjölkbondes intäkter av marknadsvillkoren i Nya Zeeland, europeiska lagernivåer och den kinesiska mjölkkonsumtionen. Han eller hon tvingas dessutom se hur priserna på råvaran fluktuerar.

I USA har mjölkbönderna under de senaste tio åren gjort vad majsodlande bönder gjort sedan slutet av 1800-talet, de säkrar sina priser med hjälp av terminer. På detta sätt kan de låsa priserna. Allt fler mjölkbönder har kommit att delta i detta då det är en nödvändig form av riskhantering.

Riskhanteringen blomstrar

Riskhanteringen har blivit ett blomstrande företag. Antalet utestående terminskontrakt och optioner för smör och icke-fet mjölk nådde rekordnivåer i april 2018 enligt upgifter från CME Group.

Risker och volatilitet fortsätter att öka för alla bönder, särskilt inom mejeribranschen. Amerikanska bönder producerar rekordmängder mjölk även som amerikaner dricker mindre av det. Många bönder drabbades av förluster under första kvartalet 2017. Även om priserna på mjölkterminer har stigit nyligen, indikerar det inte nödvändigtvis vinst i år, med tanke på att foder- och arbetskostnaderna också ökar. Priserna förändras ständigt.

Arbeta med riskhantering

Sättet att hantera det är att använda prissäkringar, säger Kevin Ellis, chef för Cayuga Milk Ingredients, ett processorföretag baserat i Auburn, N.Y., som säljer grädde och mjölkpulver för hushållsbruk och export.

CME inledde handel med mjölkderivat 1996 med kontrakt för mjölk som används för att tillverka ost. Terminskontrakt för andra produkter har följt under åren, inklusive icke-fet mjölk, smör och ost. Fortfarande är den öppna balansen mindre än 250 000 termins- och optionsavtal för alla mejeriprodukter. Det är litet jämfört med majs, där den öppna balansen för terminskontrakt ligger på cirka 1m7 miljoner. Till detta tillkommer ett stort antal optionskontrakt. Handeln med mejeriprodukter är således fungerande om än mindre likvid jämfört med den för spannmål. Detta har lett till att antalet spekulanter inte är lika stort när det gäller mejeriprodukter som för spannmål.

Men marknaden växer globalt. Nya Zeelands börs började erbjuda terminskontrakt för mjölkpulver under 2010 och smörterminer 2014. Euronexts mejerimarknad startade efter att Europeiska unionen avskaffade sitt mjölkkvotssystem under våren 2015. Proprietära handelsföretag går in imjölkspecifika terminer och optioner, vilket ökar antal spekulanter som deltar på marknaden. Volymen som handlas på börserna beräknas motsvara den totala mjölkproduktionen år 2025, i takt med att allt fler jordbrukare, bearbetningsföretag och spekulanter hoppar in på marknaden, enligt uppgifter från mäklarhuset Rice Dairy LLC. Det jämförs med cirka 23 procent idag.

Mindre verksamheter har ändå svårt med lönsamheten

Även om terminer kan erbjuda jordbrukarna viss förutsägbarhet, kämpar mindre verksamheter för att hålla sig flytande. Låga mjölkpriser har påskyndat industrikonsolideringen. Mejerier med minst 8 000 kor, en gång en sällsynthet, är vanligare eftersom den riskfyllda miljön gynnar operationer med skalfördelar.

De stora aktörerna blir alltmer sofistikerade om finansmarknaderna. Land O’Lakes Inc., det största amerikanska mejeri-kooperativet, har ständigt ökat sin säkringsverksamhet.

En sådan tillväxt föranledde nyligen Rabobank, att starta en egen riskhanteringsavdelning för mejeriprodukter. Efterfrågan på hjälp med terminssäkring kommer framför allt från mega-mejerier med tusentals kor. ”Vi har växande varor och mer efterfrågan. Höjderna blir högre och dalarna blir lägre och produktionskostnaderna går inte ner, säger Ryan Yonkman, en mäklare på Rice Dairy som arbetar med jordbrukskunder. ”Varje år får vi nya kunder, och det är av dessa anledningar.”

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära