Följ oss

Nyheter

Svenska industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030

Publicerat

den

Svenska industrins elbehov fram till och med 2030.

Hur mycket mer elektricitet Sverige behöver på kort och lång sikt finns det många prognoser över. Men det har saknats en prognos för hur det ser ut på medellång sikt, dvs innan alla nya storskaliga vindkraftsparker till havs och kärnkraftverk kan finnas på plats. Därför har basindustriernas energisamarbete SKGS låtit konsult- och forskningsföretaget Profu att kartlägga industrins tillkommande elbehov år för år fram till år 2030. Det visade sig vara väldigt mycket, hela 72 TWh.

Nedan är SKGS sammanfattning samt länk till fullständig rapport.

Analysen av kraft- och effektbalans samt slutsatser är SKGS.

Kartläggningen omfattar de åtgärder och planer som industrierna själva bedömer kommer att genomföras de närmsta åren. Syftet har varit att med en mer detaljerad kartläggning bidra till en konstruktiv dialog om var och när ny elproduktion behöver komma till stånd för att upprätthålla hastigheten i klimatomställningen samt industrins konkurrenskraft.

Industrin elbehov till 2030

Industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030. Det motsvarar ytterligare hälften av Sveriges nuvarande totala elanvändning om 140 TWh. Elektrifieringen av industrins tillverkningsprocesser, men också för Sverige helt nya industrier, driver efterfrågan på fossilfri el från 45 till 117 TWh under perioden 2023-2030.

  • Stål- och metallverk ökar elbehovet mest, från 7,5 till 42,6 TWh/år, då fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri.
  • Kemiindustrin mer än fördubblar sitt elbehov, från 4,8 till 10,7 TWh/år. Raffinaderi- och elektrobränslebranschens elbehov ökar mer än tolv gånger, från 1,0 till 12,7 TWh/år. Koldioxidavskiljning för lagring, CCS, och för råvara, CCU, är en lovande men elintensiv teknik.
  • Gruvnäringens elbehov ökar från 4,0 till 10,4 TWh/år, genom utfasning av diesel i arbetsmaskiner och ökad produktion.
  • Skogsindustrins behov av el ökar inte lika kraftigt, från 17,2 till 21,8 TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS som på sikt kan öka branschen elbehov.
  • Teknikindustrin ökar elanvändningen från 4,9 till 12,3 TWh. Det är i huvudsak batteritillverkning som står för det ökade elbehovet.

Nyindustrialiseringen av den norrländska industrin innebär att det nuvarande elöverskottet i elområdena SE1 och SE2 kommer att försvinna fram till 2030. Om inte utbyggnaden av ny elproduktion håller nuvarande takt kommer efterfrågan att överstiga utbudet av el år 2030. I södra Sverige, elområdena SE3 och SE4, ökar energiunderskottet.

Om utbyggnaden av främst vindkraft fortsätter i nuvarande takt kan energibalansen på årsbasis upprätthållas till 2030. På kort sikt är det nödvändigt att vindkraftsutbyggnaden fortsätter. På lång sikt behövs ny planerbar kärnkraft, främst i södra Sverige.

Behovet av ny kärnkraft tydliggörs av ett ökat effektbehov fram till år 2030. Industrins tillkommande effektbehov är drygt 8 200 MW, varav knappt 5 200 MW är hänförligt till vätgasproduktion.

Vindkraften skulle kunna möta årsbehovet av elenergi, men en lägre tillgänglighet gör att den tillgängliga effekten inte räcker till när effektförbrukningen är som högst. Även om vätgasproduktionen skulle vara 100 procent flexibel, och kunna gå ned till noll elanvändning vid behov, så kommer effektbalansen att visa på ökande underskott fram till 2030 – med nuvarande utbyggnadstakt för ny elproduktion.

Nedan är en inspelning från seminariet tidigare idag där rapporten presenterades och ett flertal personer gav intressanta presentationer.

Nyheter

LKAB redovisar hittills största ökningen av mineraltillgångar

Publicerat

den

Geolog Alexander Coope vid prospekteringsborrigg utanför Gällivare.

LKAB har efter prospektering under 2023 ökat den totala mängden mineralreserver och mineraltillgångar till 5,7 miljarder ton. Jämfört med 2022 har mineraltillgångarna ökat med 43 procent.

Per Geijer-fyndigheten i Kiruna närmar sig nu 1 miljard ton av de totala mineraltillgångarna, inklusive 1,7 miljoner ton in situ REE-oxider, vilket gör den till den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som har rapporterats i Europa.

I slutet av 2023 hade LKAB identifierat mineralreserver på mer än 1,1 miljarder ton och mineraltillgångar på cirka 4,6 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten 1890 har LKAB brutit totalt cirka 2 miljarder ton. Utöver järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas.

– Dessa betydande mineraltillgångar speglar LKAB:s starka prospekteringsarbete de senaste åren. Potentialen är stor för att garantera Sveriges järnmalmsförsörjning, liksom fosfor och sällsynta jordartsmetaller, under många decennier framöver, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

– Tillgången till kritiska råvaror kommer att vara avgörande för den gröna omställningen. Europa saknar idag brytning av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen av våra samhällen. Här kan LKAB på allvar vara med och bidra samtidigt som det ökar självförsörjningen av kritiska mineral inom EU. Det är dock beroende av effektiva tillståndsprocesser och även att järnvägens kapacitet utökas för att säkra våra intäkter för de investeringar som behövs, och för att kunna leverera produkterna till våra kunder, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat i takt med gruvproduktionen, medan mineralreserverna vid Malmbergetsgruvan totalt sett har ökat med 11 procent på grund av en uppgradering av befintliga resurser. Mineralreserverna i Leveäniemigruvan i Svappavaara har minskat med cirka 6 procent till 91 miljoner ton. Mineraltillgångarna i Kiruna har ökat marginellt till 815 miljoner ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en betydande ökning med 49 procent till nästan 1,8 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget mer än fördubblats till 836 miljoner ton.

Prospektering vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, nu till 956 miljoner ton järnmalm och fosfor. Samma ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetalloxider, i kvaliteter som är mycket rikare än de som finns i LKAB:s andra fyndigheter.

Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver

Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.

Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral

LKAB har som mål att öka resurseffektivitet och värdeskapande genom att producera kritiska råmaterial från det som idag är gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av högt importberoende och stor betydelse för vår ekonomi och den gröna transformationen; här ingår fosfor och sällsynta jordartselement som finns i LKAB:s malmer. Fosfor används primärt för produktion av mineralgödsel vilket idag möjliggör hälften av världens matproduktion, men har även andra användningsområden som livsmedel, foder och batterier. Europa är importberoende till 90 procent, Kina, Marocko och Ryssland är stora producenter. Sällsynta jordartsmetaller används framförallt i permanentmagneter i motorer för elbilar och generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, Europa har ingen utvinning alls och blygsam förädling.

Pan-European Reserves & Resources Reporting Committee (PERC) Reporting Standard

LKAB sammanställer årligen sina mineraltillgångar och mineralreserver. LKAB:s redovisningsmetod följer PERC Reporting Standard 2021 som syftar till en balanserad bedömning av värdet av LKAB:s gruvor och fyndigheter. 2021 års upplaga av PERC Reporting Standard är anpassad till november 2019-versionen av CRIRSCO International Reporting Template (Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards). Denna rapport omfattar rapporteringsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2023.

Mineralresursuppskattningarna gjordes under överinseende av Howard Baker FAusIMM(CP), verkställande direktör och resursgeolog, Baker Geological Services Ltd (BGS) som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Howard Baker har granskat och godkände den vetenskapliga och tekniska informationen i denna rapport och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Uppskattningarna av mineralreserverna gjordes under överinseende av Tim McGurk CEng FIMMM (QMR), Corporate Consultant (Mining Engineering) med SRK Consulting (UK) Ltd som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Tim McGurk har granskat och godkänt den vetenskapliga och tekniska informationen i detta pressmeddelande och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB vill pausa persontrafiken för att tömma lagret med järnmalm

Publicerat

den

LKABs tåg på malmbanan

Det senaste halvårets två urspårningar på malmbanan har lämnat LKAB med stora lager järnmalm. Företaget vill bland annat se att persontrafiken på malmbanan kan pausas för att lagret med järnmalm, motsvarande 600 fullastade tåg, kan tömmas. LKAB:s presschef Anders Lindberg förstår att det kan påverka besöksnäringen och vill att en sträckan på sikt blir tvåspårig.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining får köprekommendation av BMO

Publicerat

den

Lundin Mining får en höjd rekommendation av BMO, som höjer till outperform från tidigare market perform. Riktkursen för aktien är 16 kanadensiska dollar, motsvarande 125 kronor, vilket kan jämföras med att aktien stängde på 103,40 kronor igår.

Lundin Mining-aktien är upp 74,6 procent på ett års sikt och 17,0 % på tre års sikt. Men det har varit en resa, hösten 2022 var aktien nere på riktigt låga nivåer.

Graf över Lundin Minings aktiekurs under de tre senaste åren.
Fortsätt läsa

Populära