Följ oss

Nyheter

Svenska industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030

Publicerat

den

Svenska industrins elbehov fram till och med 2030.

Hur mycket mer elektricitet Sverige behöver på kort och lång sikt finns det många prognoser över. Men det har saknats en prognos för hur det ser ut på medellång sikt, dvs innan alla nya storskaliga vindkraftsparker till havs och kärnkraftverk kan finnas på plats. Därför har basindustriernas energisamarbete SKGS låtit konsult- och forskningsföretaget Profu att kartlägga industrins tillkommande elbehov år för år fram till år 2030. Det visade sig vara väldigt mycket, hela 72 TWh.

Nedan är SKGS sammanfattning samt länk till fullständig rapport.

Analysen av kraft- och effektbalans samt slutsatser är SKGS.

Kartläggningen omfattar de åtgärder och planer som industrierna själva bedömer kommer att genomföras de närmsta åren. Syftet har varit att med en mer detaljerad kartläggning bidra till en konstruktiv dialog om var och när ny elproduktion behöver komma till stånd för att upprätthålla hastigheten i klimatomställningen samt industrins konkurrenskraft.

Industrin elbehov till 2030

Industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030. Det motsvarar ytterligare hälften av Sveriges nuvarande totala elanvändning om 140 TWh. Elektrifieringen av industrins tillverkningsprocesser, men också för Sverige helt nya industrier, driver efterfrågan på fossilfri el från 45 till 117 TWh under perioden 2023-2030.

  • Stål- och metallverk ökar elbehovet mest, från 7,5 till 42,6 TWh/år, då fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri.
  • Kemiindustrin mer än fördubblar sitt elbehov, från 4,8 till 10,7 TWh/år. Raffinaderi- och elektrobränslebranschens elbehov ökar mer än tolv gånger, från 1,0 till 12,7 TWh/år. Koldioxidavskiljning för lagring, CCS, och för råvara, CCU, är en lovande men elintensiv teknik.
  • Gruvnäringens elbehov ökar från 4,0 till 10,4 TWh/år, genom utfasning av diesel i arbetsmaskiner och ökad produktion.
  • Skogsindustrins behov av el ökar inte lika kraftigt, från 17,2 till 21,8 TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS som på sikt kan öka branschen elbehov.
  • Teknikindustrin ökar elanvändningen från 4,9 till 12,3 TWh. Det är i huvudsak batteritillverkning som står för det ökade elbehovet.

Nyindustrialiseringen av den norrländska industrin innebär att det nuvarande elöverskottet i elområdena SE1 och SE2 kommer att försvinna fram till 2030. Om inte utbyggnaden av ny elproduktion håller nuvarande takt kommer efterfrågan att överstiga utbudet av el år 2030. I södra Sverige, elområdena SE3 och SE4, ökar energiunderskottet.

Om utbyggnaden av främst vindkraft fortsätter i nuvarande takt kan energibalansen på årsbasis upprätthållas till 2030. På kort sikt är det nödvändigt att vindkraftsutbyggnaden fortsätter. På lång sikt behövs ny planerbar kärnkraft, främst i södra Sverige.

Behovet av ny kärnkraft tydliggörs av ett ökat effektbehov fram till år 2030. Industrins tillkommande effektbehov är drygt 8 200 MW, varav knappt 5 200 MW är hänförligt till vätgasproduktion.

Vindkraften skulle kunna möta årsbehovet av elenergi, men en lägre tillgänglighet gör att den tillgängliga effekten inte räcker till när effektförbrukningen är som högst. Även om vätgasproduktionen skulle vara 100 procent flexibel, och kunna gå ned till noll elanvändning vid behov, så kommer effektbalansen att visa på ökande underskott fram till 2030 – med nuvarande utbyggnadstakt för ny elproduktion.

Nedan är en inspelning från seminariet tidigare idag där rapporten presenterades och ett flertal personer gav intressanta presentationer.

Nyheter

Kopparpriset stiger på kinesisk exportdata och svagare dollar

Publicerat

den

Kopparpriserna steg i London på torsdagen hjälpt av starka kinesiska exportdata och en svagare dollar.

Koppar, som används inom elöverföring och byggnation, har minskat med 0,3 procent i år på grund av en ojämn post-pandemisk återhämtning i Kina, världens toppmetallkonsument men också oro över höga räntor. Uppgifter som publicerades under torsdagen visade att Kinas export steg för första gången på sex månader vilket ger marknaden förtroende för att stimulansstrategin i Kina börjar fungera.

En försvagning av den amerikanska valutan på torsdagen gav visst stöd för dollarprissatt koppar, vilket gjorde det mer attraktivt för köpare som använder andra valutor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sockerpriset faller tillbaka

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Socker drabbas av sin näst största dagliga prisnedgång sedan 2011 när det föll till den lägsta nivån sedan första veckan i juli 2023.

Nedgången beror på att många spekulanter fortsatte att likvidera sina långa positioner efter förbättrade utsikter för produktion i Brasilien. 

Den brasilianska sockerproduktionen 2023/24 förväntades nu landa på omkring 41,5-42,0 miljoner ton. En Reuters-undersökning som gjordes i augusti visade att sockerhandlarna trodde att produktionen skulle hamna på 39 miljoner ton.

Samtidigt kom nyheter om att Indien planerar att styra mer av sin sockerodling till socker och mindre till produktion av etanol, vilket satte ytterligare press på marknaden.

Graf över sockerpriset
Fortsätt läsa

Nyheter

Kakaobönder i Brasilien gör sig redo för en comeback

Publicerat

den

Kakao och choklad

En gång var Brasilien en framstående global leverantör av kakao, men sedan förlorade landet allt till en träddödande sjukdom som decimerade skördarna på 1980-talet. Nu gör kakaobönderna i Brasilien sig redo för en comeback. Det strömmar in nya pengar i kakaoindustrin, producenter ger sig in i nya områden och traditionella odlare får ekonomiskt stöd. De har stöd av jättar som Cargill och en investeringsfond skapad av Vale.

Brasilien strävar efter att fördubbla kakaoproduktionen i landet till 2030. Det är ett av målen från en plan som landets kakaokommission Ceplac tillkännager denna vecka. Redan 2025 borde Brasilien producera tillräckligt för att tillfredsställa den inhemska efterfrågan. Det skulle minska Brasiliens behov av att importera kakaobönor, och hjälpa till att lindra en allvarlig global brist på chokladingrediensen.

Av alla kakaoproducerande länder har Brasilien den största tillväxtpotentialen

Utvecklingen innebär en välbehövlig lättnad för kakaomarknaden, som har drabbats av dåligt väder och växtsjukdomar hos toppodlarna Elfenbenskusten och Ghana. Bakslag har dramatiskt krympt de globala lagren, vilket gör att kakaoterminerna stigit med nästan 70 procent i år. Priset för det mest aktiva kontraktet i London stängde i fredags så högt 3 476 GBP per ton.

CocoaAction Brasil kartlade minst 24 pågående projekt för att hjälpa den lokala kakaoförsörjningskedjan, med en total investering på över 150 miljoner brasilianska reais (30,6 miljoner USD).

Brasiliens kakaoboom är redan mer än bara ett löfte. Bönder i olika delar av landet planterar nya träd, som kommer att bära frukt under de kommande två till tre åren. Kakao har blivit ett så hett ämne att även ett biobränsleföretag nu är ute efter att producera chokladingrediensen. Brasil Biofuels fokuserar på bränsle tillverkat av palmolja, men började lägga till kakaoväxter till sin plantskola i hopp om att odla 1 000 hektar nästa år.

Den brasilianska kakaoproduktionen är fortfarande en bråkdel av vad som odlas i Afrika, en kontinent som står för nästan tre fjärdedelar av den globala tillgången. Det som gör Brasilien relevant är det faktum att åtminstone några av dess bönder har möjlighet att svara på en ökad global efterfrågan genom att öka utbudet. Många bönder i Afrika lever under fattigdomsgränsen och deras lön bestäms av myndigheterna, så de kan inte dra nytta av högre terminspriser. Producenterna behöver pengar för att investera, särskilt som nya europeiska regler kräver utgifter för spårbarhet för att bevisa att grödor inte odlades i avskogad mark.

En större brasiliansk produktion kan få ner kakaopriserna, även om det bara skulle vara en faktor på lång sikt. För närvarande fortsätter priserna att drivas av de dåliga utsikterna i Västafrika.

Det kanske största hotet mot Brasiliens ambitiösa kakaoplaner ligger fortfarande i trädhälsan. Mer än 30 år efter det första dödliga utbrottet förföljer en ny sjukdom som kallas witch’s broom landets kakaobönder.

Fortsätt läsa

Populära