Följ oss

Nyheter

Svenska industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030

Publicerat

den

Svenska industrins elbehov fram till och med 2030.

Hur mycket mer elektricitet Sverige behöver på kort och lång sikt finns det många prognoser över. Men det har saknats en prognos för hur det ser ut på medellång sikt, dvs innan alla nya storskaliga vindkraftsparker till havs och kärnkraftverk kan finnas på plats. Därför har basindustriernas energisamarbete SKGS låtit konsult- och forskningsföretaget Profu att kartlägga industrins tillkommande elbehov år för år fram till år 2030. Det visade sig vara väldigt mycket, hela 72 TWh.

Nedan är SKGS sammanfattning samt länk till fullständig rapport.

Analysen av kraft- och effektbalans samt slutsatser är SKGS.

Kartläggningen omfattar de åtgärder och planer som industrierna själva bedömer kommer att genomföras de närmsta åren. Syftet har varit att med en mer detaljerad kartläggning bidra till en konstruktiv dialog om var och när ny elproduktion behöver komma till stånd för att upprätthålla hastigheten i klimatomställningen samt industrins konkurrenskraft.

Industrin elbehov till 2030

Industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030. Det motsvarar ytterligare hälften av Sveriges nuvarande totala elanvändning om 140 TWh. Elektrifieringen av industrins tillverkningsprocesser, men också för Sverige helt nya industrier, driver efterfrågan på fossilfri el från 45 till 117 TWh under perioden 2023-2030.

  • Stål- och metallverk ökar elbehovet mest, från 7,5 till 42,6 TWh/år, då fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri.
  • Kemiindustrin mer än fördubblar sitt elbehov, från 4,8 till 10,7 TWh/år. Raffinaderi- och elektrobränslebranschens elbehov ökar mer än tolv gånger, från 1,0 till 12,7 TWh/år. Koldioxidavskiljning för lagring, CCS, och för råvara, CCU, är en lovande men elintensiv teknik.
  • Gruvnäringens elbehov ökar från 4,0 till 10,4 TWh/år, genom utfasning av diesel i arbetsmaskiner och ökad produktion.
  • Skogsindustrins behov av el ökar inte lika kraftigt, från 17,2 till 21,8 TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS som på sikt kan öka branschen elbehov.
  • Teknikindustrin ökar elanvändningen från 4,9 till 12,3 TWh. Det är i huvudsak batteritillverkning som står för det ökade elbehovet.

Nyindustrialiseringen av den norrländska industrin innebär att det nuvarande elöverskottet i elområdena SE1 och SE2 kommer att försvinna fram till 2030. Om inte utbyggnaden av ny elproduktion håller nuvarande takt kommer efterfrågan att överstiga utbudet av el år 2030. I södra Sverige, elområdena SE3 och SE4, ökar energiunderskottet.

Om utbyggnaden av främst vindkraft fortsätter i nuvarande takt kan energibalansen på årsbasis upprätthållas till 2030. På kort sikt är det nödvändigt att vindkraftsutbyggnaden fortsätter. På lång sikt behövs ny planerbar kärnkraft, främst i södra Sverige.

Behovet av ny kärnkraft tydliggörs av ett ökat effektbehov fram till år 2030. Industrins tillkommande effektbehov är drygt 8 200 MW, varav knappt 5 200 MW är hänförligt till vätgasproduktion.

Vindkraften skulle kunna möta årsbehovet av elenergi, men en lägre tillgänglighet gör att den tillgängliga effekten inte räcker till när effektförbrukningen är som högst. Även om vätgasproduktionen skulle vara 100 procent flexibel, och kunna gå ned till noll elanvändning vid behov, så kommer effektbalansen att visa på ökande underskott fram till 2030 – med nuvarande utbyggnadstakt för ny elproduktion.

Nedan är en inspelning från seminariet tidigare idag där rapporten presenterades och ett flertal personer gav intressanta presentationer.

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Nyheter

AI ökar det totala elbehovet i USA med 100 % kommande 15 år

Publicerat

den

Stad med elektricitet

De stora tech-företagen i USA har varit drivande i att utveckla marknaden för fossilfri energi. De vill ha fossilfri energi och har inte bara pratat utan skrivit många storskaliga avtal och lagt pengar på att det byggts mer produktion. Men nu står tech-bolagen och elproducenterna inför enorma utmaningar, för AI kräver stora mängder elektricitet.

Om vi går tillbaka till 2021 så var elbolagens prognoser att efterfrågan på elektricitet i USA under kommande 15 år skulle öka med några få procent. Inte per år, utan några få procent över hela perioden på 15 år.

Stora elbolag har planeringscykler på 10 år, de har ingen vana av att plötsligt i högt tempo dubblera produktionen.

Men vid 2023 förändrades prognosen helt och hållet, då blev prognosen att efterfrågan på elektricitet skulle öka med 100 procent på 15 år.

Bloomberg-podden Odd Lots har bjudit in Brian Janous för ett samtal om situationen. Han är medgrundare och chefsstrateg på Cloverleaf Infrastructure och var tidigare 12 år på Microsoft som företagets första anställd med fokus på energi och har därför på nära håll sett utvecklingen inom datacenter och deras elbehov.

Fortsätt läsa

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Populära