Hur mycket mer elektricitet Sverige behöver på kort och lång sikt finns det många prognoser över. Men det har saknats en prognos för hur det ser ut på medellång sikt, dvs innan alla nya storskaliga vindkraftsparker till havs och kärnkraftverk kan finnas på plats. Därför har basindustriernas energisamarbete SKGS låtit konsult- och forskningsföretaget Profu att kartlägga industrins tillkommande elbehov år för år fram till år 2030. Det visade sig vara väldigt mycket, hela 72 TWh.

Nedan är SKGS sammanfattning samt länk till fullständig rapport.

Analysen av kraft- och effektbalans samt slutsatser är SKGS.

Kartläggningen omfattar de åtgärder och planer som industrierna själva bedömer kommer att genomföras de närmsta åren. Syftet har varit att med en mer detaljerad kartläggning bidra till en konstruktiv dialog om var och när ny elproduktion behöver komma till stånd för att upprätthålla hastigheten i klimatomställningen samt industrins konkurrenskraft.

Industrin elbehov till 2030

Industrins elbehov ökar med 72 TWh fram till 2030. Det motsvarar ytterligare hälften av Sveriges nuvarande totala elanvändning om 140 TWh. Elektrifieringen av industrins tillverkningsprocesser, men också för Sverige helt nya industrier, driver efterfrågan på fossilfri el från 45 till 117 TWh under perioden 2023-2030.

• Stål- och metallverk ökar elbehovet mest, från 7,5 till 42,6 TWh/år, då fossilt kol ersätts med vätgas när reduktion av järnmalm och produktion av stål blir fossilfri.
• Kemiindustrin mer än fördubblar sitt elbehov, från 4,8 till 10,7 TWh/år. Raffinaderi- och elektrobränslebranschens elbehov ökar mer än tolv gånger, från 1,0 till 12,7 TWh/år. Koldioxidavskiljning för lagring, CCS, och för råvara, CCU, är en lovande men elintensiv teknik.
• Gruvnäringens elbehov ökar från 4,0 till 10,4 TWh/år, genom utfasning av diesel i arbetsmaskiner och ökad produktion.
• Skogsindustrins behov av el ökar inte lika kraftigt, från 17,2 till 21,8 TWh/år. Skogsnäringen är lämplig för bio-CCS som på sikt kan öka branschen elbehov.
• Teknikindustrin ökar elanvändningen från 4,9 till 12,3 TWh. Det är i huvudsak batteritillverkning som står för det ökade elbehovet.

Nyindustrialiseringen av den norrländska industrin innebär att det nuvarande elöverskottet i elområdena SE1 och SE2 kommer att försvinna fram till 2030. Om inte utbyggnaden av ny elproduktion håller nuvarande takt kommer efterfrågan att överstiga utbudet av el år 2030. I södra Sverige, elområdena SE3 och SE4, ökar energiunderskottet.

Om utbyggnaden av främst vindkraft fortsätter i nuvarande takt kan energibalansen på årsbasis upprätthållas till 2030. På kort sikt är det nödvändigt att vindkraftsutbyggnaden fortsätter. På lång sikt behövs ny planerbar kärnkraft, främst i södra Sverige.

Behovet av ny kärnkraft tydliggörs av ett ökat effektbehov fram till år 2030. Industrins tillkommande effektbehov är drygt 8 200 MW, varav knappt 5 200 MW är hänförligt till vätgasproduktion.

Vindkraften skulle kunna möta årsbehovet av elenergi, men en lägre tillgänglighet gör att den tillgängliga effekten inte räcker till när effektförbrukningen är som högst. Även om vätgasproduktionen skulle vara 100 procent flexibel, och kunna gå ned till noll elanvändning vid behov, så kommer effektbalansen att visa på ökande underskott fram till 2030 – med nuvarande utbyggnadstakt för ny elproduktion.

Nedan är en inspelning från seminariet tidigare idag där rapporten presenterades och ett flertal personer gav intressanta presentationer.