Nyheter
Stureguld gräver guld i tysthet
Sedan mitten av september finns aktierna i skrotgulds- och guldhandelsföretaget Stureguld listade på Nordic MTF under akronymen SGLD MTF B.
En kort tid efter listningen släppte företaget en uppdatering kring utvecklingen under augusti månad, och meddelade att koncernens första förvärv, Guld & Juvel Invest, som ingår i koncernen från 2011-09-01 under augusti månad hade redovisat ett rörelseresultat om cirka 700 Tkr.
Även september visade enligt detta pressmeddelande på en liknande utveckling. I den rapport som Stureguld släppte i veckan avseende Q3 2011 kunde marknaden se att detta stämde, bolaget redovisade pro forma-intäkter om 11,6 Mkr, med ett rörelseresultat om cirka 1,2 Mkr för det tredje kvartalet, vilket motsvarar en rörelsemarginal på cirka 10,6 procent. Vinsten per aktie efter skatt, även denna pro forma, uppgick till 1,09 SEK vilket extrapolerat ger en vinst på 4,36 SEK vilket i sin tur ger ett p/e tal på cirka tio (10).
Intressant är att den totala balansomslutningen uppgick till knappa 12 Mkr, vilket betyder att Stureguld omsatte hela kapitalet en gång under innevarande kvartal, vilket tyder på att det är en effektiv verksamhet som bedrivs i bolaget. Än mer imponerande är denna omsättning i skenet av att företag som köper guld av privatpersoner inte får sälja detta vidare på en månad. Stureguld har löst detta genom att belåna delar av det guld som köps hos Guldfinans, som efter trettio dagar köper upp detta för affinering och nedsmältning.
Rapporten är en smula kortfattad, vi hade gärna sett att den varit betydligt mer informativ, vilket vi tror skulle ha gynnat den framtida kursutvecklingen, men vi kan emellertid konstatera att detta bolag levererar resultat, vilket det är långt ifrån alla företag på de mindre listorna som gör.
Framtidsplaner
Vi ställer oss emellertid frågan om vad Sturegulds styrelse har för planer för framtiden. En del framgår av det memorandum som föregick listningen, bland annat så vill styrelsen kunna använda den egna aktien som valuta i kommande förvärv av andra aktörer på marknaden. En annan idé är att etablera liknande verksamheter utomlands. Att köpa guld från privatpersoner är något som håller på att bli ganska vanligt i Sverige, det går knappast att öppna en dagstidning eller besöka en hemsida på Internet utan att se en eller flera annonser där denna typ av företag annonserar. Det är däremot betydligt ovanligare i till exempel Norge även om det förekommer där också.
Den höga omsättningen som återfinns i Sturegulds rapport har med stor sannolikhet haft draghjälp av den toppnotering på guldpriset om under kvartalet översteg 1.900 USD per troy ounce vilket traditionella medier kommenterade ganska frekvent vilket bör ha gjort att Stureguld och andra företag i branschen fått köpa betydande kvantiteter ädelmetaller från allmänheten. Frågan är emellertid om detta är uthålligt med en sådan omsättning? På sikt är vi dock av åsikten att guldet kommer att stiga kraftigt vilket gör att allt fler privatpersoner kommer att vilja kapitalisera på gamla smycken.
Vi är däremot inte säkra på att den som driver en verksamhet som liknar Sturegulds kommer att vilja sälja sitt bolag till Stureguld, i alla fall inte initialt. Här tror vi att det kommer att krävas en hel del arbete från Stureguld innan de kan presentera ett förvärv. Vi gör emellertid bedömningen att inlärningskurvan kommer att sjunka ganska kraftigt, både hos Stureguld och hos potentiella säljare – i alla fall om ledningen lär sig kommunicera sina mål, prognoser och framtida strategi bättre vilket kommer att resultera i en högre aktiekurs.
I dag ser vi att Stureguld – grovt räknat – handlas till ett p/e tal på cirka 10, vilket i sig inte är något extremt, det är vare sig särskilt dyrt eller billigt. Vid en försäljning av onoterade företag är priset ofta hälften av detta vilket gör att den som säljer sitt egna företag till Stureguld genast får en relativt likvid tillgång som dessutom värderas högre.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

