Nyheter
Stureguld gräver guld i tysthet
Sedan mitten av september finns aktierna i skrotgulds- och guldhandelsföretaget Stureguld listade på Nordic MTF under akronymen SGLD MTF B.
En kort tid efter listningen släppte företaget en uppdatering kring utvecklingen under augusti månad, och meddelade att koncernens första förvärv, Guld & Juvel Invest, som ingår i koncernen från 2011-09-01 under augusti månad hade redovisat ett rörelseresultat om cirka 700 Tkr.
Även september visade enligt detta pressmeddelande på en liknande utveckling. I den rapport som Stureguld släppte i veckan avseende Q3 2011 kunde marknaden se att detta stämde, bolaget redovisade pro forma-intäkter om 11,6 Mkr, med ett rörelseresultat om cirka 1,2 Mkr för det tredje kvartalet, vilket motsvarar en rörelsemarginal på cirka 10,6 procent. Vinsten per aktie efter skatt, även denna pro forma, uppgick till 1,09 SEK vilket extrapolerat ger en vinst på 4,36 SEK vilket i sin tur ger ett p/e tal på cirka tio (10).
Intressant är att den totala balansomslutningen uppgick till knappa 12 Mkr, vilket betyder att Stureguld omsatte hela kapitalet en gång under innevarande kvartal, vilket tyder på att det är en effektiv verksamhet som bedrivs i bolaget. Än mer imponerande är denna omsättning i skenet av att företag som köper guld av privatpersoner inte får sälja detta vidare på en månad. Stureguld har löst detta genom att belåna delar av det guld som köps hos Guldfinans, som efter trettio dagar köper upp detta för affinering och nedsmältning.
Rapporten är en smula kortfattad, vi hade gärna sett att den varit betydligt mer informativ, vilket vi tror skulle ha gynnat den framtida kursutvecklingen, men vi kan emellertid konstatera att detta bolag levererar resultat, vilket det är långt ifrån alla företag på de mindre listorna som gör.
Framtidsplaner
Vi ställer oss emellertid frågan om vad Sturegulds styrelse har för planer för framtiden. En del framgår av det memorandum som föregick listningen, bland annat så vill styrelsen kunna använda den egna aktien som valuta i kommande förvärv av andra aktörer på marknaden. En annan idé är att etablera liknande verksamheter utomlands. Att köpa guld från privatpersoner är något som håller på att bli ganska vanligt i Sverige, det går knappast att öppna en dagstidning eller besöka en hemsida på Internet utan att se en eller flera annonser där denna typ av företag annonserar. Det är däremot betydligt ovanligare i till exempel Norge även om det förekommer där också.
Den höga omsättningen som återfinns i Sturegulds rapport har med stor sannolikhet haft draghjälp av den toppnotering på guldpriset om under kvartalet översteg 1.900 USD per troy ounce vilket traditionella medier kommenterade ganska frekvent vilket bör ha gjort att Stureguld och andra företag i branschen fått köpa betydande kvantiteter ädelmetaller från allmänheten. Frågan är emellertid om detta är uthålligt med en sådan omsättning? På sikt är vi dock av åsikten att guldet kommer att stiga kraftigt vilket gör att allt fler privatpersoner kommer att vilja kapitalisera på gamla smycken.
Vi är däremot inte säkra på att den som driver en verksamhet som liknar Sturegulds kommer att vilja sälja sitt bolag till Stureguld, i alla fall inte initialt. Här tror vi att det kommer att krävas en hel del arbete från Stureguld innan de kan presentera ett förvärv. Vi gör emellertid bedömningen att inlärningskurvan kommer att sjunka ganska kraftigt, både hos Stureguld och hos potentiella säljare – i alla fall om ledningen lär sig kommunicera sina mål, prognoser och framtida strategi bättre vilket kommer att resultera i en högre aktiekurs.
I dag ser vi att Stureguld – grovt räknat – handlas till ett p/e tal på cirka 10, vilket i sig inte är något extremt, det är vare sig särskilt dyrt eller billigt. Vid en försäljning av onoterade företag är priset ofta hälften av detta vilket gör att den som säljer sitt egna företag till Stureguld genast får en relativt likvid tillgång som dessutom värderas högre.
Nyheter
Påstår att det inte finns elektricitet i norra Sverige, lägger ner planer på fossilfri mineralgödsel
I februari 2024 så lanserade den spanska gödseltillverkaren Fertiberia, i ett partnerskap med Lantmännen och Nordion Energi, en satsning på att producera grön mineralgödsel i norra Sverige. Det gick under namnet Power2Earth. Först skulle vätgasen produceras i Boden och gödsel göras av den i Luleå. Bolaget kunde dock inte få någon elektricitet i Boden och flyttade därför den planerade vätgasproduktionen till Letsi i Jokkmokk, varifrån en pipeline skulle läggas till Luleå.
För några dagar sedan meddelade dock Power2Earth att det inte blir någonting av planerna i sin nuvarande form. Power2Earth påstår att det saknas tillräckligt med elektricitet i Letsi.
Om orsaken som anges stämmer har vi ingen riktig klarhet i, det kan ju vara ett svepskäl, men varken kommunerna eller elbolagen verkar dock ha protesterat mot påståendet.
Det är dock ett återkommande tema, samtidigt som det finns ett stort överskott av elektricitet i norra Sverige så finns det ett stort underskott på elektrictet i norra Sverige. Elektriciteten finns inte på de platser eller på de tider som passar större förbrukare.
Nyheter
Indonesiens nya kolkungar satsar när väst backar
När de stora globala gruvjättarna lämnar kol bakom sig, växer en ny generation av opportunistiska aktörer fram i Asien, skriver energi- och råvarujournalisten Stephen Stapczynski på Twitter. I Indonesien, världens största exportör av sjöburen kol, görs miljardinvesteringar i bränslet som många trodde hade nått sin topp.
Ett av de mest symboliska projekten är Triaryani-gruvan på södra Sumatra. Dess ägare, Geo Energy, satsar motsvarande 500 miljoner dollar på att öka produktionen med 900 procent – i tron att världen fortfarande behöver mer kol. Och hittills har det lönat sig.
Efterfrågan slår rekord
Trots åratal av klimatlöften och investeringar i förnybar energi fortsätter den globala kolkonsumtionen att stiga till nya rekordnivåer. Analytiker har gång på gång fått revidera sina prognoser för när kolanvändningen ska nå sin topp.
Asien är epicentret för denna utveckling. Kina, världens största importör, driver efterfrågan, även om landets egna kolproduktion ökar. Samtidigt förblir kol den billigaste och mest tillgängliga energikällan för regionens växande ekonomier, där stabil elförsörjning är avgörande.
”Låt oss inte offra den billigaste energin bara för att jaga en dröm. Våra människor måste kunna leva först,” säger Roza Permana Putra, ansvarig för Triaryani-gruvan.
Indonesiens kolboom
Landets regering har gjort klart att kol fortfarande är en central del av ekonomin. Gruvproduktionen har redan överträffat målen, men myndigheterna valde ändå att höja produktionsmålet ytterligare för 2025.
Samtidigt har Indonesien själv blivit en stor förbrukare av sitt eget kol. Elproduktionen i landet har ökat med 60 procent på tio år, huvudsakligen tack vare kolkraft. Enligt Internationella energiorganet (IEA) stod kolbrytningen för cirka 2,4 procent av BNP redan 2021.
En svåråtkomlig resurs
Men expansionen är inte utan hinder. De lättillgängliga fyndigheterna är redan utvunna, vilket tvingar bolag som Geo Energy att söka sig allt längre in i otillgängliga, bergiga områden. Triaryani-gruvan ligger tre timmars bilresa från närmaste stad och kräver stora investeringar i vägar och hamnanläggningar.
En bransch i förändring
Medan västerländska gruvbolag tvingats dra sig tillbaka av investerare och regeringar som kräver hållbarhet, ser dessa mindre asiatiska aktörer sin chans. Geo Energy och liknande bolag köper underutvecklade eller övergivna gruvor från de gamla jättarna och utgör därmed den nya ansikten av kolindustrin: snabbfotade, riskbenägna och mindre bundna av ESG-krav.
Kolens farväl till världen tycks alltså bli längre och mer utdraget än många hoppades, och i Indonesien har avskedet knappt börjat.
Nyheter
Indien kan dra ner kraftigt på byggandet av sol- och vindkraft, ingen vill köpa elektriciteten
Indien överväger att ställa in byggandet av enorma mängder sol- och vindenergi, motsvarande en femtedel av landets totala kapacitet idag. Orsaken är att ingen vill köpa elektriciteten.
Delstaternas energibolag förväntades att köpa elektriciteten, men har inget behov av elektricitet som levereras då och då, utan behöver stabila leveranser av elektricitet. Eftersom de redan är under ekonomisk press så vill de inte slösa bort pengar på att köpa något som de inte har nytta av.
Energibolag vill inte heller köpa elektricitet från andra delstater, för de måste numera betala 25 procent av vad det kostar att överföra elektriciteten och för projekt som startar efter juni 2028 så upphör bidragspengarna helt.
I en första genomgång har energimyndigheten identifierat planerade projekt på 42 GW som ännu inte har lyckats hitta några köpare för elektriciteten.
-
Nyheter4 veckor sedanLeading Edge Materials är på rätt plats i rätt tid
-
Nyheter3 veckor sedanVad guldets uppgång egentligen betyder för världen
-
Nyheter4 veckor sedanGuld och silver stiger hela tiden mot nya höjder
-
Nyheter3 veckor sedanSpotpriset på guld över 4300 USD och silver över 54 USD
-
Nyheter4 veckor sedanBrookfield köper bränsleceller för 5 miljarder USD av Bloom Energy för att driva AI-datacenter
-
Nyheter3 veckor sedanAustralien och USA investerar 8,5 miljarder USD för försörjningskedja av kritiska mineraler
-
Nyheter4 veckor sedanTeck Resources kan förse Nordamerika och kanske hela G7 med all germanium som behövs
-
Nyheter4 veckor sedanSamtal om sällsynta jordartsmetaller, guld och silver

