Följ oss

Nyheter

Stureguld gräver guld i tysthet

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Stureguld köper skrotguld och levererar vinstSedan mitten av september finns aktierna i skrotgulds- och guldhandelsföretaget Stureguld listade på Nordic MTF under akronymen SGLD MTF B.

En kort tid efter listningen släppte företaget en uppdatering kring utvecklingen under augusti månad, och meddelade att koncernens första förvärv, Guld & Juvel Invest, som ingår i koncernen från 2011-09-01 under augusti månad hade redovisat ett rörelseresultat om cirka 700 Tkr.

Även september visade enligt detta pressmeddelande på en liknande utveckling. I den rapport som Stureguld släppte i veckan avseende Q3 2011 kunde marknaden se att detta stämde, bolaget redovisade pro forma-intäkter om 11,6 Mkr, med ett rörelseresultat om cirka 1,2 Mkr för det tredje kvartalet, vilket motsvarar en rörelsemarginal på cirka 10,6 procent. Vinsten per aktie efter skatt, även denna pro forma, uppgick till 1,09 SEK vilket extrapolerat ger en vinst på 4,36 SEK vilket i sin tur ger ett p/e tal på cirka tio (10).

Intressant är att den totala balansomslutningen uppgick till knappa 12 Mkr, vilket betyder att Stureguld omsatte hela kapitalet en gång under innevarande kvartal, vilket tyder på att det är en effektiv verksamhet som bedrivs i bolaget. Än mer imponerande är denna omsättning i skenet av att företag som köper guld av privatpersoner inte får sälja detta vidare på en månad. Stureguld har löst detta genom att belåna delar av det guld som köps hos Guldfinans, som efter trettio dagar köper upp detta för affinering och nedsmältning.

Rapporten är en smula kortfattad, vi hade gärna sett att den varit betydligt mer informativ, vilket vi tror skulle ha gynnat den framtida kursutvecklingen, men vi kan emellertid konstatera att detta bolag levererar resultat, vilket det är långt ifrån alla företag på de mindre listorna som gör.

Framtidsplaner

Vi ställer oss emellertid frågan om vad Sturegulds styrelse har för planer för framtiden. En del framgår av det memorandum som föregick listningen, bland annat så vill styrelsen kunna använda den egna aktien som valuta i kommande förvärv av andra aktörer på marknaden. En annan idé är att etablera liknande verksamheter utomlands. Att köpa guld från privatpersoner är något som håller på att bli ganska vanligt i Sverige, det går knappast att öppna en dagstidning eller besöka en hemsida på Internet utan att se en eller flera annonser där denna typ av företag annonserar. Det är däremot betydligt ovanligare i till exempel Norge även om det förekommer där också.

Den höga omsättningen som återfinns i Sturegulds rapport har med stor sannolikhet haft draghjälp av den toppnotering på guldpriset om under kvartalet översteg 1.900 USD per troy ounce vilket traditionella medier kommenterade ganska frekvent vilket bör ha gjort att Stureguld och andra företag i branschen fått köpa betydande kvantiteter ädelmetaller från allmänheten. Frågan är emellertid om detta är uthålligt med en sådan omsättning? På sikt är vi dock av åsikten att guldet kommer att stiga kraftigt vilket gör att allt fler privatpersoner kommer att vilja kapitalisera på gamla smycken.

Vi är däremot inte säkra på att den som driver en verksamhet som liknar Sturegulds kommer att vilja sälja sitt bolag till Stureguld, i alla fall inte initialt. Här tror vi att det kommer att krävas en hel del arbete från Stureguld innan de kan presentera ett förvärv. Vi gör emellertid bedömningen att inlärningskurvan kommer att sjunka ganska kraftigt, både hos Stureguld och hos potentiella säljare – i alla fall om ledningen lär sig kommunicera sina mål, prognoser och framtida strategi bättre vilket kommer att resultera i en högre aktiekurs.

I dag ser vi att Stureguld – grovt räknat – handlas till ett p/e tal på cirka 10, vilket i sig inte är något extremt, det är vare sig särskilt dyrt eller billigt. Vid en försäljning av onoterade företag är priset ofta hälften av detta vilket gör att den som säljer sitt egna företag till Stureguld genast får en relativt likvid tillgång som dessutom värderas högre.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära