Följ oss

Nyheter

Att förutsäga det framtida guldpriset

Publicerat

den

Colin Fenton, chefsstrateg med ansvar för råvaror hos JP Morgan, deltog nyligen i CNBC:s “Squawk Box” där ämnet var “Guld, 2.500 USD per troy ounce”.

 

Programmet gav aktörerna på ädelmetallmarknaden bekräftelse på det som de själva tror, nämligen att guldpriset skall upp trots den senaste tidens nedgång på guldmarknaden.

Colin Fenton noterade emellertid ett mycket intressant samband mellan guldpriset och de ökade statliga utgifterna, och framförde en teori om att en minskning av budgetunderskottet skulle kunna komma att skicka ned guldpriset till 1.200 USD per troy ounce igen.

[quote]If we plot the price of gold against the entitlement spend in the U.S. Federal Budget, it is almost a 1:1 correspondence… /Colin Fenton, chefsstrateg med ansvar för råvaror hos JP Morgan[/quote]

Nedanstående graf visar hur guldpriset har utvecklats de senaste tio åren i förhållande till den amerikanska statens utgifter, och som synes så förefaller det som Fentons uttalande är felaktigt, det ser inte ut som det är ett perfekt samband mellan dessa två.

Diagram över guldpriset jämfört med den amerikanska statens utgifter

Vidare hävdade Colin Fenton att det framtida guldpriset är beroende av den amerikanska senatens skuldkommitté och deras beslut. Guldpriset kan komma att utvecklas hur som helst, det kan stiga kraftigt eller falla igen, detta är beroende av dem amerikanska skuldsituationen. Om skuldkommittén ger oss ett belopp om 1.5 biljoner USD så är detta okej, men inte bra. Vad som behövs för att se ett guldpris på 2.500 USD per troy ounce är ett skuldtak om 4 biljoner USD. Sänks däremot skuldtaket så kommer guldet att krossas och falla ned till 1.200 USD per troy ounce igen. Däremot, med dagens skuldtak om 1.5 biljoner USDs kommer vi att får se ett pris om 2.500 USD per troy ounce tidigare än vad som har prognostiserats.

Då sambandet mellan guldpriset och utgifter inte förefaller vara korrekt så kan detta uttalande ifrågasättas. Nedanstående graf jämför guldpriset med money measures, penningpolitiska åtgärder, en metod som ofta utnyttjas av bland annat nationalekonomer. Grafen börjar 1973.

Graf som jämför guldpriset med money measures, penningpolitiska åtgärder

Det verkar som om sedan 1973 kan guldprisets utveckling spåras till M2 och M3 penningpolitiska åtgärder. Med andra ord verkar det finnas ett nära samband mellan olika pengaaggregat och priset på denna ädla metall på marknaden.

Det finns emellertid en viss varning i denna slutsats då det först var 1971 som guldpriset tilläts flyta fritt på marknaden. Det var då som president Nixon avslutade kopplingen mellan guldet och dollarn vilket fick till effekt att amerikanska statspapper löstes in.

Vi vet att under perioden 1913 till 1971 så ökade den amerikanska penningmängden eftersom andra länder valde att omvandla sitt guld till amerikanska dollar då de när somhelst kunde växla tillbaka detta till en fast kurs. Vi vet också att under denna period så var guldet undervärderat i förhållande till den amerikanska dollarn. Diagrammet ovan visar således hur guldet ”fångar upp” den ökade mängden pengar i de finansiella systemen. Observera, det finns diskussioner om vilket av de olika penningmängdsmåtten som faktiskt representerar den mängd användbar valuta som finns i systemet varför såväl M1, M2 och M3 har plottats i diagrammet.

I nedanstående diagram visas inflationstakten under perioden 1913 till och med 2011, baserat på data från Minneapolis Federal Reserve.

Inflationstakten under perioden 1913 till och med 2011 jämfört med guld

Som synes i tabellen ovan, så har guldpriset, när det väl tilläts flyta fritt på marknaden, dragits till det inflationsjusterade värdet. Detta kan således vara en förklaring till den stora ökningen av guldpriset i den tidigare tabellen där guldpriset jämförs med olika monetära aggregat och att priset steg för att kompensera att guldet var undervärderat som en följd av USA:s prissättning.

Värt att notera är att medan guldet har utvecklats på en inflationsjusterad grund, så har vi ännu inga indikationer om det framtida guldpriset. Vi vet emellertid att guldpriset nyligen handlades till över 1.900 USD per troy ounce. Låt oss titta på vad det var som fick det att stiga så pass kraftigt.

Investerare tenderar att prissätta ädelmetaller i dag, i synnerhet guld, baserat på deras framtida förväntningar om framtida prisnivåer och aktuella ekonomiska trender. Det går således att säga att ett guldpris om 1.900 USD per troy ounce var en förväntan om en framtida prisnivå. Det går vidare att hävda att fallet i guldpriset var en effekt av att det inflationsjusterade priset inte stödde en nivå om 1.900 USD – ännu.

Inflation speglar antalet valutaenheter, till exempel i form av sedlar eller som på annat sätt gjorts tillgängliga för allmänheten som en effekt av den ökningen av den ekonomiska tillväxten i samhället. Om ekonomierna växer med 2 procent, och det valutamängden ökar med 4 procent är det rimligt att anta att vi kan se en ökning av inflationen med 2 procent när alla dessa nya pengar kommer ut på marknaden.

Under de senaste åren har emellertid inte alla nya monetära enheter, det vi i dagligt tal kallar för pengar, kommit i systemet. En stor del av dessa har stannat hos bankerna, i deras balansräkningar, hos företag och hos stater. I mars 2011 rapporterade Kina att landet hade valutareserver på 3,04 biljoner USD, och Japan har mer än en biljon USD i sin valutareserv medan en rad andra centralbanker har ytterligare biljoner i sina reserver.

Detta är emellertid endast en del eftersom de senaste räddningsaktionerna från den amerikanska staten har fyllt på kontona och valven hos de amerikanska företagen och bankerna. Tanken var att dessa företag som varit högt belånade skulle fortsätta sin expansion med samma hävstång, vilket skulle fått till effekt att den amerikanska ekonomin fick en betydande injektion vilket skulle satt fart på tillväxten. I stället valde de att i en betydande omfattning att öka på sina kassor och minska sina skulder, vilket de flesta inser är ett korrekt förfaringssätt att hantera extra kapital under sämre tider, i alla fall ur det enskilda företagets synvinkel.

Så sent som i september kunde Wall Street Journal rapportera att de amerikanska företagens kassor uppgick till två biljoner USD, en ökning med 88 miljarder (ÅTTIOÅTTA MILJARDER) sedan 2010. Wall Street Journal skriver att tidningen ser att ackumulationen av kontanter och likvida medel fortsätter i takt med att världsekonomierna stagnerar. Wall Street Journal rapporterar vidare att företagen sprider sina valutarisker och placerar en betydande del av sina kassor utomlands.

Diagrammet nedan visar hur många andra länder väljer att låta sedelpressarna gå i en ännu högre omfattning än den amerikanska centralbanken.

Sedelpressen hos olika länder jämfört med den amerikanska centralbanken.

Vad som nu händer, eller i alla fall skulle kunna komma att hända om alla dessa dollar kom ut på marknaden samtidigt är att priset på guld kommer att explodera. Kommer dessutom alla andra så kallade FIAT-valutor ut på marknaden samtidigt – och det kommer de att göra om dollarn gör det – så kan vi räkna med att vi ser en betydande ökning av efterfrågan på guld.

Här har vi således förklaringen till att marknaden förväntar sig prisökningar på guld och inte en framtida nedgång i priset. Även om den amerikanska regeringen sparar 4 biljoner så är detta knappast mer än växelpengar i förhållande till den valuta som är i omlopp just nu.

Eftersom guldpriset är korrelerat med penningmängden och inte av statliga utgifter så kommer en blygsam minskning av den amerikanska statsskulden knappast att få några negativa effekter på guldpriset. Istället är det snarast så att investerarna kommer att köpa betydligt mer guld och på ett än mer aggressivt sätt än tidigare om guldpriset faller till 1.200 USD per troy ounce.

Fortsätt läsa
Annons
5 Kommentarer

5 Comments

  1. Magnus

    30 oktober, 2011 vid 19:13

    Det är precis den här typen av artiklar jag vill läsa. Artiklar som både för fram vad olika personer säger och samtidigt undersöker eller reflekterar över om det stämmer.

  2. Tore

    20 november, 2011 vid 03:06

    Har återkommit några gånger till artikeln, för att begrunda och kanske öka min förståelse något.

    • Vedde

      20 juli, 2012 vid 16:59

      Samma sak för mig, har läst den flera gånger, ofta efter att ha läst något argument kring guld på annat håll.

  3. Silverbug

    11 december, 2011 vid 16:15

    Tore, har gjort samma sak. Skulle gärna se något liknande om silver.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

LKAB redovisar hittills största ökningen av mineraltillgångar

Publicerat

den

Geolog Alexander Coope vid prospekteringsborrigg utanför Gällivare.

LKAB har efter prospektering under 2023 ökat den totala mängden mineralreserver och mineraltillgångar till 5,7 miljarder ton. Jämfört med 2022 har mineraltillgångarna ökat med 43 procent.

Per Geijer-fyndigheten i Kiruna närmar sig nu 1 miljard ton av de totala mineraltillgångarna, inklusive 1,7 miljoner ton in situ REE-oxider, vilket gör den till den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som har rapporterats i Europa.

I slutet av 2023 hade LKAB identifierat mineralreserver på mer än 1,1 miljarder ton och mineraltillgångar på cirka 4,6 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten 1890 har LKAB brutit totalt cirka 2 miljarder ton. Utöver järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas.

– Dessa betydande mineraltillgångar speglar LKAB:s starka prospekteringsarbete de senaste åren. Potentialen är stor för att garantera Sveriges järnmalmsförsörjning, liksom fosfor och sällsynta jordartsmetaller, under många decennier framöver, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

– Tillgången till kritiska råvaror kommer att vara avgörande för den gröna omställningen. Europa saknar idag brytning av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen av våra samhällen. Här kan LKAB på allvar vara med och bidra samtidigt som det ökar självförsörjningen av kritiska mineral inom EU. Det är dock beroende av effektiva tillståndsprocesser och även att järnvägens kapacitet utökas för att säkra våra intäkter för de investeringar som behövs, och för att kunna leverera produkterna till våra kunder, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat i takt med gruvproduktionen, medan mineralreserverna vid Malmbergetsgruvan totalt sett har ökat med 11 procent på grund av en uppgradering av befintliga resurser. Mineralreserverna i Leveäniemigruvan i Svappavaara har minskat med cirka 6 procent till 91 miljoner ton. Mineraltillgångarna i Kiruna har ökat marginellt till 815 miljoner ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en betydande ökning med 49 procent till nästan 1,8 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget mer än fördubblats till 836 miljoner ton.

Prospektering vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, nu till 956 miljoner ton järnmalm och fosfor. Samma ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetalloxider, i kvaliteter som är mycket rikare än de som finns i LKAB:s andra fyndigheter.

Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver

Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.

Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral

LKAB har som mål att öka resurseffektivitet och värdeskapande genom att producera kritiska råmaterial från det som idag är gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av högt importberoende och stor betydelse för vår ekonomi och den gröna transformationen; här ingår fosfor och sällsynta jordartselement som finns i LKAB:s malmer. Fosfor används primärt för produktion av mineralgödsel vilket idag möjliggör hälften av världens matproduktion, men har även andra användningsområden som livsmedel, foder och batterier. Europa är importberoende till 90 procent, Kina, Marocko och Ryssland är stora producenter. Sällsynta jordartsmetaller används framförallt i permanentmagneter i motorer för elbilar och generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, Europa har ingen utvinning alls och blygsam förädling.

Pan-European Reserves & Resources Reporting Committee (PERC) Reporting Standard

LKAB sammanställer årligen sina mineraltillgångar och mineralreserver. LKAB:s redovisningsmetod följer PERC Reporting Standard 2021 som syftar till en balanserad bedömning av värdet av LKAB:s gruvor och fyndigheter. 2021 års upplaga av PERC Reporting Standard är anpassad till november 2019-versionen av CRIRSCO International Reporting Template (Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards). Denna rapport omfattar rapporteringsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2023.

Mineralresursuppskattningarna gjordes under överinseende av Howard Baker FAusIMM(CP), verkställande direktör och resursgeolog, Baker Geological Services Ltd (BGS) som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Howard Baker har granskat och godkände den vetenskapliga och tekniska informationen i denna rapport och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Uppskattningarna av mineralreserverna gjordes under överinseende av Tim McGurk CEng FIMMM (QMR), Corporate Consultant (Mining Engineering) med SRK Consulting (UK) Ltd som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Tim McGurk har granskat och godkänt den vetenskapliga och tekniska informationen i detta pressmeddelande och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB vill pausa persontrafiken för att tömma lagret med järnmalm

Publicerat

den

LKABs tåg på malmbanan

Det senaste halvårets två urspårningar på malmbanan har lämnat LKAB med stora lager järnmalm. Företaget vill bland annat se att persontrafiken på malmbanan kan pausas för att lagret med järnmalm, motsvarande 600 fullastade tåg, kan tömmas. LKAB:s presschef Anders Lindberg förstår att det kan påverka besöksnäringen och vill att en sträckan på sikt blir tvåspårig.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining får köprekommendation av BMO

Publicerat

den

Lundin Mining får en höjd rekommendation av BMO, som höjer till outperform från tidigare market perform. Riktkursen för aktien är 16 kanadensiska dollar, motsvarande 125 kronor, vilket kan jämföras med att aktien stängde på 103,40 kronor igår.

Lundin Mining-aktien är upp 74,6 procent på ett års sikt och 17,0 % på tre års sikt. Men det har varit en resa, hösten 2022 var aktien nere på riktigt låga nivåer.

Graf över Lundin Minings aktiekurs under de tre senaste åren.
Fortsätt läsa

Populära