Följ oss

Nyheter

Statligt oljebolag paxar de bästa oljefälten

Publicerat

den

Pemex oljefält

Mexikos statliga oljebolag paxar de bästa oljefälten innan landet släpper in de utländska företagen. Mexiko vill bryta sig ur den nio år långa produktionssvacka som landets petroleumindustri haft, och istället få samma lukrativa oljemarknad som USA och Kanada har byggt upp. För att göra detta har landets statsägda oljebolag, Pemex, till slut meddelat att bolaget är berett att avstå fält till mer kompetenta utländska oljebolag. Detta gör att det för första gången på mer än 75 år kommer att vara tillåtet för utländska företag att borra efter olja i mexikanska vatten igen.

Pemex oljefältPemex önskelista är förvånande i det skamlösa egenintresse bolaget visar. Pemex har bett energiministeriet att få behålla kontrollen över mer än 83 procent av Mexikos bevisade och sannolika oljereserver. Trots detta visar det 68-sidiga dokument som Pemex överlämnade till landets regering den 21 mars i år att de utländska oljebolagen skulle kunna få tillgång till bevisade och sannolika reserver om 4,2 miljarder fat.

Stora mängder olja

Det är onekligen en stor mängd olja, både som Pemex vill behålla och som Pemex lämnar bort, men det finns fortfarande en hel del obesvarade frågor.

  • Hur stor del av Pemex önskelista kommer att godkännas?
  • Hur många av dessa 4,2 miljarder fat är koncentrerade till ett eller flera ställen, vilket gör dem mer lönsamma att utvinna?
  • Vilken typ av vinstdelningserbjudanden kommer energiministeriet att erbjuda?
  • I vilken omfattning kommer Pemex att erbjuda utländska aktörer att bli partners i de fält som Pemex har ”tingat” och som beräknas ha bevisade och sannolika reserver på 20 miljarder fat olja?

Det mexikanska energiministeriet har fram till september på sig att granska Pemex önskelista och meddela vilka områden som kommer att auktioneras ut under de fem årliga budrundorna mellan 2015 till 2019.

Höga insatser

Insatserna är höga för alla inblandade, intäkterna från Pemex finansierar i dagsläget en tredjedel av Mexikos budget. Dessa intäkter har emellertid fallit de nio åren från toppen på 3,4 miljoner fat olja per dag under 2004 ned till 2013 års genomsnittsproduktion om 2,5 miljoner fat per dag.

Vill öka produktionen till över 4 miljoner fat

Pemex vill öka produktionen till 4 miljoner fat per dag 2025, men bolaget har knappt hunnit med att starta sina offshoreborrningar, eller borra i de shale oil-fält som spås ha den största framtida potentialen.

På USAs sida av Mexikanska Golfen producerar hundratals brunnar cirka 1,3 miljoner fat olja per dag, medan Pemex i dagsläget inte producerar någon råolja alls. I Eagle Ford-formationen i Texas där det finns både olja och gas, har det utfärdats tillstånd för 13 000 brunnar. Eagle Ford-formationen sträcker sig i norra Mexiko, där den är känd som Boquillas-formationen, med en tjocklek på cirka 200 meter. I denna formation har Pemex ännu så länge endast borrat 175 shalebrunnar sedan april 2013. En förklaring till den låga aktiviteten beror på frånvaron av ett fungerande pipelinesystem, en annan är den höga aktiviteten som drogkartellerna håller vid gränsen mellan Mexiko och USA vilket har en negativ påverkan för borrningarna.

Kommer de utländska aktörerna att våga satsa på Mexikos olja?

Det finns ett stort antal utländska företag som visat intresse för att borra i Mexiko, bland annat på grund av den relativt politiskt stabila situationen i landet i förhållande till större delen av den övriga världen. Vidare påverkar den kritiska massan situationen till Mexikos fördel, företag som BP, Chevron och ExxonMobil är redan aktiva i Mexikanska Golfen och kan med lätthet utnyttja den personal, den expertis och det kunnande som dessa företag redan har i och om den Mexikanska Golfen.

Tillsammans med många andra, mindre aktörer, har de stora oljebolagen lärt sig bemästra teknikerna kring hydraulisk frackning i Eagle Ford-formationen, och de hoppas nu kunna använda samma teknik söder om gränsen för att kunna utvinna den mexikanska shalegasen och -oljan.

Tidiga indikationer

Det finns redan vissa indikationer på hur det mexikanska energiministeriet kommer att ställa sig. Lourdes Melgar, biträdande minister för kolväten, har sagt att förutom att öka landets produktion av olja och naturgas, och därmed också vinsterna på dessa råvaror, är regeringens mål att behålla ett starkt Pemex. En vision som syftar till att krympa Pemex skulle vara mycket negativt och är inte ett alternativ.

Detta skulle kunna tyda på att Pemex tilldelas de skifferfält som bolaget har begärt samt även landets långgrunda oljefält, som har varit under utveckling i årtionden. Det är däremot sannolikt att de mest eftertraktade djuphavsområdena, till exempel Perdido Fold Belt som sträcker sig över både de mexikanska och amerikanska delarna av den Mexikanska Golfen, kommer att delas mellan mexikanska och utländska företag. Pemex bedömer att cirka 30 miljarder fat oljereserver finns på den mexikanska sidan av Perdido Fold Belt.

Pemex VD, Emilio Lozoya, har vidare sagt att bolaget inte kommer att bearbeta dessa delar ensamt, utan att företaget kommer att söka utländska partners till djuphavsutvinningen.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära