Nyheter
Snabba framsteg inom viktig energiteknik visar att utvecklingen går snabbare än vad många tror
Utbyggnadstakten för vissa tekniker för ren energi – som solceller och elfordon – visar vad som kan uppnås med tillräckliga ambitioner och politiska åtgärder, men snabbare förändringar behövs omgående i de flesta komponenter i energisystemet för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050, enligt IEA:s senaste utvärdering av de globala framstegen.
IEA:s årliga uppdatering av hur utvecklingen inom ren energi går publicerades nyligen och visar på anmärkningsvärda framsteg under det senaste året. Elbilsförsäljningen nådde en rekordhög nivå på mer än 10 miljoner under 2022, en nästan tiofaldig ökning på bara fem år. Kapacitetstillskotten för förnybar el ökade till 340 gigawatt (GW), den största utbyggnaden någonsin. Som ett resultat står förnybara energikällor nu för 30 % av den globala elproduktionen. Investeringarna i ren energi nådde rekordhöga 1,6 biljoner USD 2022, en ökning med nästan 15 % från 2021, vilket visar på fortsatt förtroende för energiomställningar även i ett osäkert ekonomiskt klimat.
Övergången till ren energi sker dock i olika takt i olika regioner och sektorer. Till exempel var nästan 95 % av den globala elbilsförsäljningen 2022 i Kina, USA och Europa. Det behövs ett starkare internationellt samarbete för att sprida framstegen med elbilar och annan viktig teknik till alla regioner, särskilt till tillväxt- och utvecklingsekonomier.
Utbyggnaden av ren energi går också snabbare i vissa delar av energisystemet – såsom elproduktion och personbilar – där kostnaderna har sjunkit och tekniken redan är relativt mogen. Samtidigt krävs det fortfarande snabb innovation för att få ut ren teknik på marknaden för delar av energisystemet där utsläppen är svårare att hantera, t.ex. tung industri och långväga transporter. Positiva framsteg har gjorts på innovationsområdet under de senaste åren, men det krävs ytterligare påskyndande för att snart få ut mer utsläppssnål teknik på marknaden för dessa områden.
”Ekonomin för ren energi tar snabbt form, men ännu snabbare framsteg behövs på de flesta områden för att uppfylla internationella energi- och klimatmål”, säger Fatih Birol, verkställande direktör för IEA. ”Denna uppdatering av Tracking Clean Energy Progress belyser några mycket lovande utvecklingar, vilket understryker både behovet och potentialen för större åtgärder globalt. Den extraordinära tillväxten av nyckelteknologier som solenergi och elbilar visar vad som är möjligt.”
Även om många sektorer ännu inte är helt på rätt spår för att nå de internationella klimatmålen visar den nya analysen på avgörande framsteg under det senaste året. För första gången någonsin har den tillkännagivna tillverkningskapaciteten för batterier till elfordon nått nivåer som är tillräckliga för att uppfylla förväntade efterfrågekrav 2030 i IEA:s scenario för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Detta stöds av drivkraften från viktiga industristrategier som Inflation Reduction Act i USA och EU:s industriplan Green Deal.
Solceller har uppgraderats till ”på rätt spår”, eftersom deras framsteg nu ligger i linje med milstolpar som är förenliga med ambitionen att uppnå nettonollutsläpp. Solceller genererade rekordhöga nästan 1 300 terawattimmar (TWh) under 2022, en ökning med 26 % från 2021 och den största absoluta produktionstillväxten av alla förnybara tekniker under 2022. Antalet tillverkningsprojekt i pipeline för solceller såg också en massiv tillväxt i samband med omfattande statligt stöd, särskilt i Kina, USA och Indien. Om alla aviserade projekt genomförs kommer den globala tillverkningskapaciteten för solceller att mer än fördubblas under de kommande fem åren och överträffa efterfrågan 2030 i IEA:s netto noll vid 2050-scenario.
Betydande framsteg gjordes inom byggnadssektorn – som har uppgraderats från ”inte på rätt spår” till ”större insatser krävs” i det tregradiga betygssystemet Tracking Clean Energy Progress. Regeringarna inför allt strängare energikrav och prestandanormer för byggnader, och användningen av effektiv och förnybar teknik för byggnader, som värmepumpar och kylutrustning med låga utsläpp, ökar. Under det gångna året stärktes också politiken för energieffektivitet globalt, t.ex. i Indien, där man införde ny politik för apparater, fordon, industrianläggningar och kommersiella byggnader.
Politiken går framåt i många regioner. Tidigare i år blev till exempel Indonesien det första landet i Sydostasien att upprätta en rättslig ram för avskiljning, användning och lagring av koldioxid, och Namibia släppte en vätgasstrategi i slutet av 2022.
Flera tekniker har sett viktiga genombrott inom innovation sedan de senaste uppdateringarna av IEA:s Tracking Clean Energy Progress och Clean Energy Technology Guide. Världens största batteritillverkare meddelade att man skulle börja tillverka natriumjonbatterier för elfordon, en alternativ batterikemi som kan bidra till att minska beroendet av efterfrågade kritiska mineraler. Två storskaliga demonstrationer av fastoxidelektrolysörer, en högeffektiv teknik för att producera vätgas med låga utsläpp, togs i drift tidigare i år. Det har skett positiva framsteg inom innovativ ren teknik för aluminiumraffinering och cementtillverkning – båda branscher där utsläppen är svåra att hantera. I början av 2023 togs dessutom den första transporten av flytande koldioxid (CO2) från Belgien för att lagras geologiskt utanför Danmarks kust under Nordsjön, en milstolpe för koldioxidavskiljningssektorn.
Även om framsteg kan observeras i alla de över 50 komponenter i energisystemet som utvärderas i Tracking Clean Energy Progress, är majoriteten ännu inte på en väg som är förenlig med nettonollutsläpp senast 2050. Starkare politiskt stöd och större investeringar behövs inom ett brett spektrum av olika tekniker, i alla regioner i världen, för att möjliggöra en bredare och snabbare övergång till ren energi för att hålla nettonollutsläpp till 2050 inom räckhåll.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
Nyheter
Guldpriset kommer stå i 3000 USD i slutet av 2025
Goldman Sachs upprepar sin prognos för guldpriset, uppgången kommer att fortsätta och priset vara 3000 USD per uns i december 2025.
”Go for gold” skriver banken i en uppdatering. Den strukturella drivkraften för guld är högre efterfrågan från centralbanker, samtidigt som ett cykliskt lyft kan komma från flöden inom ETF-fonder när den amerikanska centralbanken sänker räntorna. På toppen av det kommer spänningar inom handelsrelationer vilket kan leda till spekulativa köp av guld, liksom det eviga ämnet om hållbarheten för den amerikanska statsbudgeten vilket kan göra att ägare av amerikanska statspapper kan gå över till guld.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet