Följ oss

Nyheter

Silver, handlar du terminer, fysisk råvara eller en gruvaktie?

Publicerat

den

Silvertacka från Sprott

Silvertacka - Silverpriset har en spännande utvecklingSilver är en ädelmetall som används inom ett brett spektrum av industriella applikationer, men också av smyckesindustrin och av fotoindustrin. Industriell användning, till exempel datorer, mobiltelefoner, TV, batterier, läkemedel, utgjorde cirka 54 % av världens silverkonsumtion under 2007. Som helhet har efterfrågan på silver växt snabbare än den årliga produktionen sedan 1990, och silverlagren har sjunkit med 98 % under perioden 1942 till 2004, ned från 5.900 miljoner troy ounce till 115 miljoner troy ounce.

Silver är mer sällsynt än guld. I sin brutna form fanns det faktiskt fem gånger så mycket guld som silver ovan jord 2006. Effekten av minskad tillgång på silver i kombination med en ökande efterfrågan sedan finanskrisen har lyft silverpriset till sin högsta nivå sedan 1981.

Silver är ett metalliskt grundämne som tillhör gruppen ädelmetaller, och gruppen myntmetaller. Silver förkortas ofta Ag inom kemin, som kommer av argentum vilket är det latinska ordet för silver. Argentum betyder också pengar. Silver har nummer 47 i det periodiska systemet.

Efterfrågan på silver

Cirka 44 procent av allt silver används inom fotoindustrin, men silver används även i lödmaterial, mynt, elektriska kontakter och högkapacitetsbatterier. Silverklorid är genomskinligt och används ibland som glascement. Inom sjukvården används silver som antibakteriellt medel, bland annat i vissa förband och uretrakatetrar.

Stigande efterfrågan på silver

Den industriella efterfrågan tillsammans med foto- och juvelerarindustrins behov svarar för mer än 95 procent av den årliga silverkonsumtionen. Under år 2000 användes mer än 378 miljoner ounce silver till olika industriella ändamål, medan fotoindustrin använde mer än 230 miljoner ounce silver samma år. Omkring 281 miljoner ounce användes inom smyckesindustrin samma år. Efterfrågan på silver är och kommer även i fortsättningen att vara hög som en följd av metallens unika egenskaper. Den är stark, leder elektricitet och har en mycket hög värmeledande förmåga samt många andra egenskaper. De unika egenskaperna gör att det är svårt att ersätta silver med andra – billigare – substitut. Detta gör att silver är starkt efterfrågat inom en mängd olika sektorer. Nedan har vi listat ett antal av dessa.

Elektronik

Silver är den bästa ledaren av samtliga metaller, vilket gör att silver används i en stor mängd elektronisk utrustning, till exempel växlar, kontakter, eluttag och säkringar. Kontakter är antagligen det vanligaste förekommande användningsområdet, och de flesta vet inte om det, men varje gång de slår på en mikrovågsugn, diskmaskin eller tvättmaskin så är det en kontakt där det finns silver i som får strömmen att ledas till maskinen.

Medicin

Även om silvrets förmåga som bakteriedödare endast har dokumenterats sedan slutet av 1800-talet är dess renande förmåga väl känt sedan urminnes tider. Tidiga anteckningar visar att fenicierna använde sig av silver för att hålla vatten, vin och vinäger färskt under sina resor. På samma sätt placerade de amerikanska nybyggarna silver och koppar i sina vattentunnor för att hålla innehållet rent.

Uttrycket ”född med silversked” är inget som refererar till rikedom, utan hälsa. Redan under det tidiga 1700-talet var det allmänt känt att spädbarn som matades med silversked var friskare än de som matades med skedar av andra metaller.

Silver används också i en rad läkemedel, faktum är att silver sulfadiazine är den kraftfullaste ingrediensen då brännskador skall behandlas. Det används på de flesta sjukhus för att behandla brännskadeoffer och dödar bakterier vilket gör att kroppen på ett naturligt sätt kan återhämta sig. Även katetrar behandlas vanligtvis med silver sulfadiazine och chlorhexidine för att undvika kateterrelaterade bakterier.

Vattenrening

Silver används ofta i vattenreningsverk på sjukhus men har relativt nyligen också börjat användas i anläggningar för vanliga hushåll. Silver har i generationer använts för att rena dricksvatten och simbassänger. Nya data visar på att silver erbjuder en kraftfull klinisk behandlingsmetod som bakterier inte kan utveckla en resistens mot.

Batterier

Silverbatterier erbjuder en längre livslängd, något som efterfrågas i quartzklockor. Faktum är att mer än 1,4 miljarder silveroxid-zinkbatterier produceras varje år, inklusive de miniatyrer som krävs för klockor, kameror och mindre elektronik. Dessutom används större batterier till verktyg och TV-kameror.

Mynt

23.851.873 ounces silver användes för att tillverka silvermynt 1995.

Legeringar

Stållegeringar elektropläterade med högkvalitativt silver har en högre motståndskraft mot metalltrötthet och en högre bärkraft än andra typer av stål. Av denna orsak används detta ofta i högteknologiska utrustningar.

Smyckesindustrin

Silver erbjuder liknande egenskaper som guld, men har en högre glans och kan fås att erhålla den mest glittrande ytan av samtliga metaller. För att använda metallen till smycken måste den emellertid blandas ut med andra, hårdare metaller, till exempel koppar. Sterling silver, som består av 92,5 procent silver och 7,5 procent koppar har sedan 1300-talet varit standard för silversmycken.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Solenergi

Silver används i form av pasta i 90 procent av alla solceller. I så gott som samtliga kiselceller som används i satelliter används silver av olika slag för att koppla samman metallerna.

Globalt utbud och efterfrågan på silver år 1999 – 2008

Utbud och efterfrågan på silver på global nivå år 1999 - 2008

Ovanstående tabell ger en översikt över det globala utbudet av silver från producenter och efterfrågan från olika industrisektorer under perioden 1999 till 2008. Uppgifterna är hämtade från World Silver Survey 2009.

Naturlig förekomst och fysikaliska egenskaper

Silver förekommer ofta i ren form men finns också i god koncentration i olika malmer som till exempel Argenite. Silver har den kemiska symbolen Ag som kommer från det latinska ordet Argentum. Även om silver är en utmärkt elektrisk och termisk ledare används det sällan inom detta område då en användning för dessa tillämpningar för med sig höga kostnader.

Gruvindustrin

Världens gruvindustri är komplex, främst beroende på dess variation och det stora antalet länder där det finns silvergruvor. Sammanlagt finns det silvergruvor i fler än trettio olika länder på fem olika kontinenter. Rena silvergruvor är mycket sällsynta, det är snarast så att silver är vanligast förekommande i kombination med andra metaller som till exempel zink, bly, koppar och guld.

Till skillnad från guld finns det såväl en industriell som förvaltande och värdebevarande efterfrågan på silver. Silver används till exempel inom industrin, fotoindustrin och till smycken, men också till mynt, medaljer och tackor.

Värdens produktion av silver har genomgått en kraftig utveckling sedan Andra Världskriget. Produktionen som under mer än ett århundrade inte ökade med mer än 1,5 procent per år har stigit från modesta 4.000 ton årligen till mer än 20.000 i dagsläget. Detta räcker emellertid inte. För att svara mot den samlade efterfrågan krävs det att produktionen ökar med mer än 10 miljoner ounce – varje år. Enbart ökningen motsvarar således 311 ton varje år.

Världens fem största silverproducenter

År 2006 stod de fem största silverproducerande länderna för hela 60 procent av världens silverproduktion.

  • Peru (111,6 miljoner ounces silver)
  • Mexiko (96,4 miljoner ounces silver)
  • Kina (75,4 miljoner ounces silver)
  • Australien (55,6 miljoner ounces silver)
  • Chile (51,5 miljoner ounces silver)

Mexiko och Peru är två länder med en mycket lång historia knuten till silverproduktionen. Redan under 1500-talet påbörjades industriell produktion av silver som vi känner till den idag och fortfarande, ett par hundra år senare, är dessa länder bland de största producenterna i världen.

Silverproduktion - Utveckling över åren

Peru och Mexiko var redan 1935 två av världens största silverproducenter, och svarar nu tillsammans för mer än en tredjedel av världens produktion av silver.

Gruvproduktion av silver i troy ounce

Kina är speciellt, landet har sedan århundraden varit en av världens största silverproducenter, men efterfrågan har också alltid varit stor. Silver tenderar att importeras snarare än exporteras, något som varit fallet sedan conquistadorernas erövring av den nya världen. Den kinesiska produktionen är således mycket svår att överblicka, då relevant statistik saknas rörande produktionen. Samma situation föreligger för övrigt även i både Polen och Österrike där större delen av all produktion kommer från en och samma fyndighet.

USA och Kanada har sedan guldruschens dagar i mitten av 1800-talet varit världens största producenter av silver. Under de senaste 40 åren har emellertid deras betydelse minskat kraftigt. 1960 var USA respektive Kanada världens största respektive näst största producenter av silver. Sedan dess har den amerikanska produktionen fallit med 18 procent vilket petat ned USA till en åttonde plats bland producenterna. Än värre är det om tidsperioden minskas, sedan 1998 har USA:s silverproduktion fallit med 41 procent.

Under samma tid har den kanadensiska produktionen fallit med 30 procent, men under de senaste tio åren har minskningen varit betydligt mindre, minus 21,1 procent sedan 1998. Detta gör att Kanada nu rankas som världens nionde största silverproducent.

Utvecklingen sedan 1998

Världens silverproduktion har den stigande efterfrågan till trots, minskat. Tittar vi på utvecklingen 2006 ser vi att produktionen har fallit sedan 2005. De länder som ökat sin produktion 2006 är

  • Peru + 8,7 procent
  • Mexiko + 4,5 procent
  • Chile +14,4 procent
  • Polen +3,4 procent
  • Bolivia +9,5 procent

Samtliga andra silverproducerande länder har minskat sin produktion jämfört med både året innan och 1998. Bland dessa producentländer finns Kina, Australien, USA, Kanada, Kazakstan, Ryssland, Sverige, Marocko, Indonesien, Uzbekistan, Brasilien, Sydafrika, Nordkorea, Japan och Spanien.

I genomsnitt har produktionen bland de producentländer som ligger på elfte till tjugonde plats minskat med 22,6 procent sedan 1998.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Trenden visar på en ökning av silver bland de allra största silverproducenterna, medan de mindre uppvisar en betydande minskning.

För att sammanfatta situationen har de fem allra största producentländerna ökat sin produktion av silver vilket håller produktionstakten uppe ytterligare några år. Det är främst Peru och Mexiko som bidragit till detta, två länder som för silver är vad Sydafrika är för guld och Saudiarabien är för olja.

Vi är av uppfattningen att det för varje år som går blir svårare att möta den ökade efterfrågan av silver. Peru och Mexiko har länge varit räddarna i nöden, och utan deras ökade produktion hade den globala silverproduktionen minskat betydligt sedan 1998. Även trots detta är produktionen av silver en tredjedel mindre än vad efterfrågan är. Det årliga gapet om 250 miljoner ounce täcks i dag av skrotsilver, så kallad återvinning och försäljningar från centralbanker, precis samma sak som vi ser vad gäller guld. Som en följd av allt svagare valutor och finansiell oro ökar efterfrågan av silver. Betänk då vad som händer då produktionen faller.

Som ett exempel kan vi se närmare på produktionen i Mexiko och Peru, de två största producenterna. Under 2007 steg produktionen av silver med modesta 0,6 procent, att jämföra med en årlig genomsnittlig ökning om 7,2 procent sedan 1998. Mexiko övertog 2007 platsen som världens största silverproducent, en ökning av mexikanskt silver om cirka 17 procent vilket på global basis var tillräckligt för att kompensera bortfallet från Peru. Den stora frågan alla som handlar med silver ställer sig är hur dessa två länder kommer att agera i fortsättningen. Utomlands följer investerarna priset på silver likväl som det på guld och olja.

Silverproduktion i världen år 2006

Företag som gynnas av stigande silverpriser

  • Pan American Silver (PaaS): Pan American är världens största primära silvergruveoperatör som hade en silverproduktion på 17,33 miljoner ounce under 2007. Drygt hälften av bolagets silver är från biprodukter från annan metallproduktion.
  • Silver Wheaton Corp (SLW), bolaget har långsiktiga avtal med fem olika företag som arbetar med silverbrytning som ger Silver Wheaton rätten att köpa silver från dessa gruvor till ett nästan fast pris motsvarande 3,90 USD per ounce. Silver Wheaton tjänar sedan sina pengar på att sälja detta silver på världsmarknaden.
  • Silver Standard Resources (SSRI) som förvärvar och utvecklar olika gruvfyndigheter. Bolaget äger eller har stora aktieinnehav i flera gruvor, men är inte direkt verksamma i den operativa brytningen av silver.

Andra silvergruvor och prospektörer

  • Abcourt Mines (ABI.V): Guld, silver och zink i Quebec
  • Alexco Resource (AXR.TO): Silver i Kanada
  • Apex Silver Mines (SIL)
  • Apogee Minerals (APE.V): Silver, bly, zink i Bolivia
  • Aquiline Resources (AQI.TO): Silver och guld i Argentina, Kanada och Mexiko
  • Arian Silver (AGQ.V): Silver i Mexiko
  • Aura Silver (AUU.V): Silver i Kanada, El Salvador, Mexiko, USA
  • Aurcana (AUN.V): Silver, guld, bly, zink i Mexiko
  • Aurex BioMining AG (som inte nämns): Silver i Österrike
  • Avino Silver & Gold Mines (ASM.V): Silver, guld, zink, koppar, bly i British Columbia
  • Barrick Gold (ABX)
  • Bear Creek Mining Corporation (BCM): Bear Creek har 70% av aktierna i en av de största silverfyndigheter i världen. Silver, guld i Peru
  • Canarc Resources (CCM.TO): Silver i Sydamerika
  • Canasil Resources (CLZ.V): Silver, guld, koppar, bly, zink i British Columbia och Mexiko
  • Capstone Mining (CS.TO): Silver i Mexiko
  • Chariot Resources (CHD.TO): silver och koppar i Peru
  • Chesapeake Gold (CKG.V): Silver, guld, zink i Mexiko och USA
  • CMC Metals (CMB.V): Silver i Kanada
  • Coeur d’Alene Mines (CDE)
  • Compania de Minas Buenaventura (BVN): Ädelmetaller i Peru, 16,757 mil troy ounce
  • Continuum Resources (CNU.V): Silver, guld i Mexiko
  • Cornerstone Resources (CGP.V): Guld, silver, koppar, nickel, VMS, pottaska, och uranfyndigheter i Kanada och Ecuador
  • Cream Mineralesources (CMA.V): Silver, guld, basmetaller i Kanada, Mexiko och Sierra Leone
  • Dia Bras Exploration (DIB.V): Silver, koppar, zink i Mexiko
  • Eagle Plains (EPL.V): 35 guld, silver, uran, koppar, molybden, zink och sällsynta jordartsmetaller projekt mineral i Kanada
  • Eastfield Resources (ETF.V): Guld, koppar, silver, nickel, molybden och platinametaller i Kanada och USA
  • Endeavour Silver (EDR.TO): Silver i Mexiko
  • Esperanza Silver (EPZ.V): Silver i Mexiko, Peru
  • Excellon Resources (EXN.V): Silver i Mexiko
  • First Majestic (FR.TO): Silver i Mexiko
  • First Point Minerals (FPX.V): Silver, guld, basmetaller i Mexiko och den amerikanska kontinenten
  • Fortuna Silver Mines (FVI.V): Silver i Mexiko
  • Fury Exploration (FUR.V): Silver i Kanada
  • Genco Resources (GGC.TO): Silver i Mexiko
  • Gitennes Exploration (GIT.TO): Silver, guld, koppar i Peru
  • Goldcorp (GG): Silver i Guatemala (4,2 troy ounce 2009) och Mexiko (Penasquito 1 miljard troy ounce 2P)
  • Gold Hawk Resources (CGK.V): Guld, silver, bly, zink och koppar i Peru
  • Golden Goliath Resources (GNG.V): Silver, guld i Mexiko
  • Great Panther Resources (GPR.TO): Silver i Mexiko
  • Hecla Mining Company (HL): Silver, guld i Mexiko och USA
  • Hellix Ventures (HEL.V): Silver, guld i Mexiko
  • Herencia Resources (HER.L): Silver, bly, zink i Chile
  • Hochschild Mining (HOC.L): Silver i Argentina, Chile, Mexiko, Peru
  • Huldra Silver (HDA.V): Silver i Kanada
  • Impact Silver (IPT.V): Silver i Mexiko, Dominikanska Republiken
  • International Minerals (IMZ.TO): Silver, guld i Ecuador och Peru
  • Intrepid Mines (IAU.TO): Silver, guld i Australien och Indonesien
  • Journey Resources (JNY.V): Silver, guld, bly, zink i Mexiko, Peru, USA
  • Kenrich-Eskay (KRE.V): Silver, guld i Kanada
  • Kimber Resources (KBR.TO): Silver, guld i Mexiko
  • Kings Minerals (KMN.AX): Silver, guld, koppar, rhenium, molybden i Australien och Mexiko
  • Klondike Silver (KS.V): Silver i Kanada, Mexiko
  • LKA International (LKAI.OB): Silver, guld i USA
  • Logan Resources (LGR.V): Ädelmetaller, basmetaller och uran i Kanada
  • MacMillian Guld (MMG.V): Silver, guld i Mexiko
  • MacMin Silver (MMN.AX): Silver i Australien
  • MAG Silver (MAG.TO): Silver i Mexiko
  • Marifil (MFM.V): Silver, guld, basmetaller i Argentina
  • Meridian Gold (MDG)
  • Mexican Silver Mines (MSM.V): Silver i Mexiko
  • Milner Consolidated Silver Mines (MCA.V): Silver i Kanada
  • Minefinders (MFL.TO): Silver, guld i USA
  • Minera Andes Inc (MAI): Silver, guld producent och prospektör verksam i Argentina
  • Mines Management (MGT.TO)): Silver, koppar i USA
  • Minco Silver (MSV.TO)): Silver i Kina
  • Mindoro Resources (MIO.V)): Silver, basmetaller i Filippinerna
  • Mountain Boy Minerals (MTB.V)): Silver, guld, basmetaller i Kanada
  • Normabec Mining (NMB.V)): Silver, guld i Kanada och Mexiko
  • Orko Silver Corp (CVE: OK): Silver i Mexiko
  • Oremex Resources (ORM.V): Silver i Mexiko
  • Oro Silver (OSR.V): Silver i Mexiko
  • Pacific Comox Resources (PCM.V): Silver, guld, molybden, basmetaller i Kanada
  • Palmarejo Silver och Guld (PJO.V): Silver, guld i Mexiko
  • Pan American Silver (PAA.TO): Silver i Bolivia, Mexiko, Peru
  • Pershimco Resources (PRO.V): Silver, guld i Mexiko
  • Piemonte Mining (PIED.OB): Silver, guld i USA
  • Portal Resources (PDO.V): Silver, guld i Mexiko, USA, gas och olja i Mexiko
  • Quaterra resurser (QTA.V): Silver i Mexiko
  • Redcorp Ventures (RDV.TO): Silver, guld, koppar, bly, zink i Kanada
  • Revett Minerals (RVM.TO): Silver, guld, koppar i USA
  • Rio Tinto (RIO): Silver produceras i Utah, 6,862 mil troy ounce under 2010, 8,569 mil troy ounce under 2009
  • Royal Gold (RGLD) l: Silver royalty fordran på Penasquito och Dolores
  • Sabina Silver (SBB.V): Silver i Kanada
  • Skorpion Mining (SPM.TO): Silver i Mexiko
  • Silvercorp (SVM.TO): Silver i Kina
  • SilverCrest Mines (SVL.V): Silver i Chile, El Salvador, Mexiko
  • Silver Dragon Resources (SDRG.OB): Silver i Kina
  • Silver Eagle Mines (SEG.TO): Silver i Mexiko
  • Silver Field Resources (SF.V): Silver i Kanada, Mexiko, USA
  • Silver Grail Resources (SVG.V): Silver i Kanada
  • Silvermet (SYI.V): Silver i Kanada, Turkiet
  • Silvermex Resources (SMR.V): Silver i Mexiko
  • Silver Quest Resources (SQI.V): Silver i Nordamerika
  • Silver Standard Resources (SSRI): Silver i Argentina, Australien, Mexiko, Chile, Peru, Kanada, USA
  • Silverstone Resources (SST.V): Silver i Mexiko
  • Silvercorp (SVM.TO)
  • Silver Wheaton (SLW): Silver i Grekland, Mexiko, Peru, Sverige
  • SNS Silver (SNS.V): Silver i USA
  • Sotkamo Silver,: Silver i Finland
  • South American Silver (SAC.TO): Silver i Bolivia, Chile
  • Southern Silver (SSV.V): Silver i Mexiko, USA
  • St Eugene Mining (SEM.V): Silver, bly, zink i Kanada
  • Starcore (SAM.TO): Silver, guld i Mexiko
  • Stealth Minerals (SML.V): Silver, guld, koppar i Kanada
  • Sterling Mining (SRLMQ.PK): Silver i USA
  • Stroud Resources (SDR.V): Silver, guld, naturgas i Mexiko
  • Teryl Resources (TRC.V): Silver, guld, koppar i Alaska
  • Tumi Resources (TM.V): Silver i Mexiko, Sverige
  • UC Resources (UC.V): Silver, guld i Mexiko
  • US Silver (USA.V): Silver i USA
  • Valencia Ventures (VVI.V): Silver i Australien, Kanada, Chile, USA
  • Yale Resources (YLL.V): Silver i Mexiko

Karta över Silver Valley

Karta över Silver Valley, Idaho där bland annat Hecla grävt efter silver. Silver Valley var en gång världens silverrikaste område, men 1981 tvingade det låga priset gruvorna att stänga.

Exchange Traded Funds i silver

Många av de börshandlade fonderna, de så kallade ETF:erna, köper faktiskt silver och de utgör cirka 50 procent av hela marknaden.

  • iShares Silver Trust (SLV): Detta är en ETF som har silverreserver på över 180M troy ounce.
  • Central Fund of Canada (CEF): Denna ETF har ca 45 % av sitt kapital i silver medan resterande 55 % är placerat i guld
  • ETF Silver (SLVR): Denna ETF följer DJ-AIG Silver Sub Index.
  • ETF Physical Silver (PHAG): Denna ETF backas helt upp av silvertackor.
  • ZKB Silver ETF: Denna silver ETF helt backas upp av fysiskt silver. Denna ETF är inte öppen för amerikanska investerare.
  • AGQ är en ETF som ger den dubbla (200 %) uppgången – eller nedgången – i silverpriset. Jämför med Bull & Bear fonder eller certifikat.

Företag som drabbas negativt av stigande silverpriser

  • Signet Group (SIG): Signet är ett smyckesföretag. Företaget är mer känsligt för förändringar i silverpriset än sina high-end konkurrenter på grund av att Signet har färre möjligheter att höja sina priser på grund av bolaget befinner sig i ett prissegment där kunderna är ytterst priskänsliga.
  • Tiffany (TIF): Cirka 30 % av Tiffanys intäkter kommer från silversmycken
  • Eastman Kodak Company (EK): Kodak höjde sina priser med 20 % i maj 2008 på grund av stigande silverpriser. Silvernitrater och halogenider reagerar med ljus och används i fotografisk film varför bolaget är beroende av att köpa silver även i framtiden.
  • Fujifilm Holdings (Fuji): Även Fuji höjde sina priser med 20 % i maj 2008 som svar på de stigande silverpriserna.

Silver – utbud och efterfrågan

År 1980 steg priset på silver till $ 50/troy ounce från att ha handlats så pass lågt som $ 5/troy ounce två år tidigare. Anledningen till detta var en enorm diskrepans mellan utbud och efterfrågan. 1980 försökte den amerikanska regeringen hålla nere silverpriserna genom att regelbundet låna ut silver från de 2 miljarder ounce silver som förvaras i US Strategic Stockpile, det amerikanska beredskapslagret. Regeringen lånade ut silver mot silvercertifikat, i huvudsak en form av skuldsedlar.

Vid tiden för återbetalning av dessa lån fanns det en efterfrågan på 4 miljarder ounces silver, men i verkligheten fanns det bara 2 miljarder ounces silver i marknaden. Som ett resultat sköt priserna i höjden för att kompensera för skillnaden mellan utbud och efterfrågan.

Idag utgörs majoriteten av efterfrågan på silver från industriella applikationer. Den industriella efterfrågan har stigit varje år sedan 2001 och utgör nu 54 % av efterfrågan på silver med ett årligt behov om 455,3 M uns.

Samtidigt minskade ovan jord-leveranserna av silver 8 % och försäljningarna från regeringar och andra statliga organ minskade med 46 % under 2007, främst eftersom Kina och Indien inte sålde mycket silver det året. Silvergruvorna kämpar för att hitta nya silverfyndigheter och hålla jämna steg med efterfrågan.

Diagram över silverprisets utveckling år 1998 - 2007

Faktorer som påverkar silverpriset

Utbud av silver uppdelat per källa

Silver är en av de bästa ledarna av energi som finns, vilket gör det till en viktig komponent i de flesta elektriska apparater. Det är också en mycket bra reflektor av ljus som gör det till en värdefull råvara att tillverkare av speglar, fönster och andra glasprodukter. När silver stiger tenderar de stora företag som är beroende av metallen att köpa på sig stora lager vilket kan driva upp efterfrågan ytterligare, något som skett med bland annat palladium när ett minskat utbud av ryskt palladium fick priserna att stiga kraftigt.

Cirka 80 % av allt silver som bryts samlas som en biprodukt av andra metaller såsom koppar, nickel, zink och bly. Merparten av denna metall kommer från gruvor utanför USA, vilket gör att när dollarn faller mot andra valutor, blir kostnaden för att importera dessa metaller högre och vilket leder till en sjunkande efterfrågan vilket pressar ner silverproduktionen.

På Commodity Exchange (COMEX) är de korta positionerna i silver mycket stora. I själva verket är silver den enda råvara som har en kort position som är större än både den globala produktionen och de befintliga lagren.

När länder säljer sina reserver av silver på marknaden ökar det utbudet av det befintliga silvret som finns på marknaden. Men under 2007 minskade försäljningen från regeringar och centralbanker med 46 %, eftersom Kina och Indien inte sålde så mycket silver som de gjorde tidigare.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Även om majoriteten av allt silver produceras som en biprodukt av andra metaller, kommer 20 % från de faktiska silverfyndigheterna. Gruvproduktionen ökade med endast 4 % 2007, till 670,6 M troy ounce och ytterligare fyndigheter av silver blir allt svårare att hitta.

Efterfrågan (användning) av silver per användningsområde

Handel i silverterminer

Silverterminer går till leverans varje månad året om. Metallen handlas bland annat på New York Mercantile Exchange under tickersymbolen SI och huvudkontraktet prissätts i USD och cent per troy ounce.

Terminer på silver - Leveransmånad och tickerkod för att handla

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern SIM2 avser leverans av silver i juni 2012.

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på silver på New York Mercantile Exchange avser 5.000 ounce silver.

Tick Value

Prisförändringar för direkta köp och försäljningar, inklusive EFPs, sker i multiplar av en halv procent (0,5 ¢ eller $ 0,005) per troy ounce, motsvarande till $ 25,00 per kontrakt. För straddles eller spread-transaktioner, samt fastställande av avräkningspriser, är de prisförändringar som registrerats i multiplar av en tiondel av en procent (0,10 ¢ eller $ 0,001) per troy uns som skall gälla, vilket motsvarar $ 5,00 per kontrakt. En variation på en cent (1 ¢ eller $ 0,01) motsvarar $ 50,00 per kontrakt.

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 6:00 PM på söndagskväll till 5:15 PM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 5:15 PM och 6:00 PM, New York Time. Som kuriosa kan nämnas att handel efter 6:00 PM avser nästkommande dag.

Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 8:25 AM och 1:00 PM New York Time på New York Mercantile Exchange

Daglig prisavvikelse

Det förekommer ingen begränsning i hur pass mycket silver får avvika i kurs under en handelsdag.

Sista handelsdagen

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Sista handelsdagen i silver är vid handelns stängning vid den tredje kalenderdagen som föregår den sista dagen i lösenmånaden.

Leveranskvalité

Vid fullgörandet av varje kontrakt, skall säljaren leverera 5.000 troy ounce (± 6 %) av raffinerat silver med en renhet som inte får vara lägre än 0,9995. Det levererade silvret får inte levereras i mindre enheter än 1.000 ounces tackor som skall vara märkta med tackans nummer, vikt, renhet, logotype eller namn på tillverkaren och en symbol som identifierar metallen som just silver. En lista på godkända leverantörer av tackor kan erhållas av börsen.

Visste Du detta om silver?

  • Metallen används ofta till smycken, men också till elektriska ledare där det ställs mycket höga krav på låg resistans, exempelvis till inneslutning av supraledande material i de största elektromagneterna. Tanken är att om kylningen av supraledaren fallerar så att supraledningen upphör så ska de stora strömmarna kunna gå genom silvret istället utan att ge så höga temperaturer att ledarna smälter. Detta fungerar eftersom silver har den lägsta resistansen av alla icke-supraledande ämnen vid alla tänkbara temperaturer.
  • Silver är även godkänt som färgämne i livsmedel, med E-nummer E 174.
  • Silver är en av världens bästa bakteriedödare.
  • Den kemiska beteckningen för silver är Ag.
  • Vikten på silver anges ofta i en oz (troy ounce eller uns), som ädelmetaller ofta mäts i. Ett ounce är 31,10348 gram.
  • Silver har många användningsområden, bland annat för smycken, där det är en av de vanligaste materialen. Den finaste silverkvalitén i smycken och konstföremål kallas sterling silver och består av 92,5 procent silver. Resten brukar bestå av koppar och andra metaller, vilket deklareras genom instämpling av talet 925.
  • Gränsen för att få kallas silver ligger enligt internationell norm vid silverhalten 83 % eller 830/1000, vilket deklareras genom instämpling av talet 830. Enligt äldre svenska bestämmelser räknade man i sextondelar, varvid gränsen lagfästes till 13/14 lod, vilket i decimalbråk är ≈82,8 %, det vill säga praktiskt taget detsamma som halten 830.
  • En silvertacka är ett stycke silver som kan vara gjuten eller pressad. Värdet på en silvertacka är beroende av dess vikt. Det vanligaste förekommande viktmåttet är troy uns. En silvertacka kan variera i vikt från 1 troy uns (31,1 gram) till 1000 troy uns (31,1 kg).
  • Sala silvergruva var under mer än 400 år Sveriges största och viktigaste producent av silver.

Nyheter

Liquid Wind inleder samarbete med Turun Seudun för etablering av elektrobränsleanläggning i Finland

Publicerat

den

Avtal skrivs för e-metanol i Nådendal

Elektrobränsle har en spännande framtid. Att med koldioxidfri elektricitet och återvunnen koldioxid kunna tillverka nästan koldioxidneutrala bränslen för exempelvis flyg och fartyg, där man samtidigt inte har samma begränsningar i råvaror som biobränslen har. Kostnaden är dock ännu så länge hög, vilket gör att efterfrågan är låg. Att göra elektrobränsle för flyg har mött motgång i Sverige, senast igår meddelade ST1 och Vattenfall att de pausar sina planer i Västsverige. Samtidigt fortsätter dock flera projekt vad gäller fartygsbränsle längs kusten i norra hälften av Sverige.

Blickar vi till vårt grannland Finland så presenterades idag en helt ny satsning på elektrobränsle. Svenska Liquid Wind och finska Turun Seudun Energiantuotanto (TSE) meddelade idag att en anläggning ska utvecklas i Nådendal vid kraftverket Naantali 4.

E-metanol i Nådendal

Liquid Wind och Turun Seudun Energiantuotanto Oy (TSE) har ingått ett samförståndsavtal för att tillsammans utveckla en elektrobränsleanläggning i Nådendal, Finland. Anläggningen är planerad att ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4.

Avtalet innebär början på ett nära samarbete för att genomföra ett av Finlands mest betydelsefulla projekt inom grön vätgas. Projektet syftar till att främja övergången till rent bränsle och stärka den inhemska konkurrenskraften genom att använda befintlig infrastruktur. Elektrobränsleanläggningen planeras ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4, som kommer att leverera biogen koldioxid och ånga för produktion av e-metanol. Dessutom kommer process- och spillvärmen från Liquid Winds anläggning att användas för fjärrvärme, vilket minskar TSE:s beroende av förbränningsbaserad fjärrvärmeproduktion.

När elektrobränsleanläggningen är i drift kommer den att producera 100 000 ton e-metanol per år tillverkad av grön vätgas och biogen koldioxid (160 000 ton per år). Investeringsbeslut (FID) planeras till 2026 och anläggningen planeras att vara i drift 2029. E-metanol är en mångsidig råvara som kan minska koldioxidutsläpp och ersätta fossila bränslen i sektorer som är svåra att avkarbonisera som sjöfart och flyg.

Liquid Wind är den huvudsakliga projektutvecklaren och har inlett processen för miljökonsekvensbedömning och tillståndsgivning. Dessutom kommer parterna gemensamt att undersöka möjligheterna att säkerställa en tillräcklig tillgång till förnybar el för att producera e-metanol.

Claes Fredriksson, VD och grundare av Liquid Wind, säger:

“Vi är mycket glada över att kunna presentera vårt samarbetsprojekt för elektrobränsleproduktion med TSE. Genom detta avtal kombinerar vi våra företags respektive styrkor för att främja och påskynda den gröna omställningen såväl lokalt som globalt. Lokalt i Nådendal kommer vi att fokusera på Carbon Capture and Utlization (CCU) och återanvändning av koldioxid och spillvärme. Globalt kommer produktionen från denna anläggning att bidra till omställningen från fossila bränslen till koldioxidsnåla elektrobränslen.”

Pertti Sundberg, VD för TSE och Timo Honkanen, VD för Åbo Energi* säger:

“Detta är ett viktigt projekt för oss för att uppnå de klimatmål som våra ägare ställt och för att trygga en konkurrenskraftig förnybar fjärrvärme för Åbo ekonomiska region även i framtiden. Vi gläds åt att TSE är med och främjar konkreta inhemska spetsprojekt inom vätegasekonomin som stödjer framtida energisystem. I och med detta avtal fördjupas vårt samarbete med Liquid Wind och produktionsanläggningen för förnybart bränsle i Nådendal tar ett konkret steg mot produktion.”

Mika Lehtonen, VP, Fortums värme- och kylverksamhet i Finland** säger:

“Vi är glada över att vi tillsammans kan främja detta projekt som ligger i linje med principerna för cirkulär energiekonomi och resurseffektivitet. Liquid Wind är en bra partner för TSE eftersom de har kapacitet att genomföra projekt av denna skala. Denna industriella integration stärker också positionen för Nådendals kraftverk som leverantör av råvaror för metanoltillverkning samtidigt som det fortsätter att producera elektricitet och värme för kunderna i Åboregionen och TSE:s investeringar förblir måttliga.”

Laura Leppänen, Nådendals*** stadsdirektör, säger:

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

“Den här betydande investeringen är ett viktigt steg i det forna Neste-hamnområdets gröna omställning, som staden har förbundit sig till. Ansvar och hållbarhet spelar en viktig roll i stadens strategi, liksom vitalitet. Nådendals produktionsanläggning för e-metanol uppfyller båda de här strategiska målsättningarna.”

*Åbo Energi (Turku Energia) äger 43,5% av TSE.

**Fortum Power and Heat äger 53,5% av TSE.

***Naantali äger 3% av TSE.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias prognos för 2025: ”kan bli ett av de billigaste elåren någonsin”

Publicerat

den

Elledning

I snitt låg elpriset i system år 2024 på 36 euro per MWh, vilket är det lägsta sedan det extremt blöta året 2020.  Även 2025 ser ut att bli ett riktigt lågprisår till följd av lågkonjunktur, milt vinterväder och extremt mycket vatten i vattenmagasinen.  Om dagens väderprognoser slår in kan 2025 bli ett av de billigare elåren någonsin. Det visar elbolaget Bixias prognos för 2025.  

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

År 2024 går till historien som ett överlag lugnt år på elprismarknaden, om än med tidvis stora prisvariationer. Elpriset var dubbelt så högt i södra delarna av Sverige, 50 euro per MWh, jämfört med norra Sverige, där snittet låg på 25 euro per MWh. Se årskavalkad för elåret 2024 nedan. När Bixia tittar i kristallkulan för 2025 syns ett år som fortsätter präglas av ett lågt elbehov till följd av lågkonjunkturen i Europa kombinerat med milt vinterväder. Samtidigt är den hydrologiska balansen ovanlig stark.   

– I dagsläget ser vi ingen risk för att elpriset kommer att dra iväg 2025, eftersom den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov. Blir väderprognoserna som indikeras går vi i stället mot ett nytt 2020, som var det billigaste året någonsin, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Väderprognoserna pekar på en mild och blöt vinter utan längre perioder av kyla, vilket ger en låg elförbrukning. Det lågtrycksbetonade vädret innebär dessutom både en ökad vindkraftsproduktion och större påfyllnad av vattenmagasinen än vad som är normalt för säsongen. –

– Om vi fortfarande har mycket vatten och snö när vi går in i april, samtidigt som solkraften börjar kicka in, lär elpriserna bli mycket låga långt in på hösten. Det har marknaden insett och därför har vi har fått se stora nedgångar på de nordiska terminerna, som prognostiserar de kommande elpriserna. De har verkligen säckat ihop totalt den senaste tiden, säger Johan Sigvardsson.

Terminerna för februari har sedan den tredje december gått ned från 60 euro/MWh till 33 euro, vilket är extremt billigt för årets normalt kallaste månad och därmed högst förbrukning. Kvartal tre och fyra kan båda handlas för under 20 euro på elterminsmarknaden i dagsläget. Helårsterminen för 2025 stängde på 33 euro precis innan årsskiftet.

Flera omständigheter påverkar elpriset

Förutom vädret kan en rad andra omständigheter komma att påverka elpriset under 2025, enligt Bixias analys:

Svag europeisk industri
Den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov, vilket gör risken för priser som drar i höjden minimal.

Den hydrologiska balansen
I stunden har vi en mycket stark hydrologisk balans med ett överskott på 20 TWh, vilket beror på den milda hösten och de senaste veckornas rikliga nederbörd. Blir vintern som förutspått fortsatt mild kommer elförbrukningen vara låg, vilket gör att vattenresurserna inte går åt. Om den hydrologiska balansen fortfarande är stark när solkraften ökar i vår kommer elpriserna hålla sig på en låg nivå över sommaren och långt in på hösten.

Stark energibalans
Flertalet energikrävande industriprojekt i norr skjuts på framtiden samtidigt som kapaciteten att producera el kontinuerligt ökar. Konsekvensen blir en elproduktion som med råge överstiger förbrukningen vilket leder till lägre elpriser. Inte förrän 2029 väntas en större ökning av elförbrukningen, enligt Bixias prognos. 

Mer förnybar energi
Att den förnybara energin ökar bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Samtidigt ger den kraftfulla utbyggnationen av solkraft och den växande vindkraften fler toppar och dalar då elproduktionen blir alltmer väderberoende. Antalet timmar med negativa priser till följd av stor andel solkraft och låg förbrukning väntas öka i antal under 2025. Rejäla toppar väntas också vid tillfällen då vindkraften inte levererar samtidigt som förbrukningen är hög.

Gaspriset och oroligheter i omvärlden
Oroligheter i Mellanöstern, att Kina febrilt försöker få igång sin industri via storskaliga stimulanser och att den sista kubikmetern gas flödat från Ryssland till Ukraina har fått till följd att gaspriset i skrivande stund handlas till det högsta priset på 15 månader, även om det ser ut att bli klart billigare igen in mot nästa vinter. Samtidigt påverkar politiska kriser i Tyskland och Frankrike elmarknaden. Det kan under året påverka elpriset.

Donald Trump tillträder som president med löften till exempel att driva igenom handelstullar kan också ge turbulens på elmarknaden. Europeisk industri går riktigt svagt, särskilt bilindustrin, och om Kina inte kan sälja bilar till USA utan prisdumpar leveranser till Europa kommer det förvärras ytterligare.

– Det kommer bli ett turbulent år på många sätt, både på aktiebörsen och elbörsen, säger Johan Sigvardsson.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Årskavalkad 2024

2024 blev det billigaste året sedan det extremt blöta 2020 med ett genomsnittspris som stannade vid 36 euro per MWh, alltså en bra bit under vad terminen stängde på för ett år sedan. SE1-SE2 snittade på 25 euro medan SE3 och SE4 landade på 36 respektive 50 euro.

Viktiga händelser på elmarknaden 2024

Januari 2024 – årets dyraste månad

December 2023 var kall och det blev allt torrare i vattenmagasinen. Helårskontraktet klättrade stadigt in mot nyår och stängde på 58 euro per MWh. Kylan bet sig kvar och Trettonhelgen gav årets kallaste dagar. Stora delar av januari kopplades vi mot de tyska priserna och månaden blev årets dyraste.

Februari – billigast under första kvartalet

Vid månadsskiftet januari-februari fick vi ett väderomslag och februari bjöd på ett par riktigt milda och blåsiga veckor vilket medförde att februari, som på terminsmarknaden brukar prissättas som den dyraste månaden, faktiskt blev den billigaste under det första kvartalet.

Mars-april – negativa priser på kontinenten

Rekordtidigt, redan ett par gånger i mars, fick vi en försmak av vad som komma skulle när det bjöds på negativa priser dagtid på kontinenten. Resultatet av den kraftfulla utbyggnationen av solkraft i tillägg till den dito växande vindkraften hade börjat visa sig. Resten av året blev det bara mer och mer av den varan, och begreppet ankkurva nämndes allt oftare i elbranschen. Innebörden är att timmarna från lunch och fram till kvällen ofta gav dygnets lägsta elpris innan det blir dyrare via högre last och solnedgång på kvällen.

April – höga fyllnadsgrader borgar för mindre vinterproblem

I Europa blev även den gångna vintern mycket mild med lågt uppvärmningsbehov (gasförbrukning) som följd. När vintern är att betrakta som helt över, första april, låg fyllnadsgraderna i vattenmagasinen på drygt 50 procent och det stod tidigt klart att det inte skulle bli några problem med påfyllnad inför kommande vinter. Detta hade redan börjat återspegla sig i prissättningen på gasmarknaden som var på den lägsta nivån sedan energikrisen började sommaren 2021.

Billig el från maj och framåt

Från maj och framåt blev därmed elen väldigt billig. Finland, som numera är ett överskottsområde till följd av utbyggd vindkraft och kärnkraft, bidrar till att de själva ihop med de svenska elområdena SE1-SE3, blir ett så kallat lokalt regionöverskott som inte går att exportera söderut. Finland blev under 2024 det europeiska land som hade flest negativa timpriser på el, 721 stycken eller drygt 8 procent. Med sedvanlig högsäsong för kärnkraftsrevisioner och därmed begränsad överföringskapacitet kopplas SE4 mot Tyskland, men tack vare de många billiga eftermiddagstimmarna som kunde importeras blev sommarperioden maj – september förhållandevis billig med 40 euro per MWh i snitt. Än lägre i SE1-SE3 med snittpriser i spannet 14 – 17 euro.

Augusti – nytt lägstarekord

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Faktum är att augusti blev nytt rekordlägsta i SE3 med 7,41 euro per MWh i snitt. I kronor räknat tangerar det juli 2015 när det var väldigt blött, men då var också EUR/SEK på en helt annan nivå.

Oktober – årets billigaste månad i syd

Även oktober blev mild och årets billigaste månad i SE4.

November – elmarknaden hickar till

Tidigt i november blev det så dags att lära sig ytterligare ett nytt ord, denna gång på tyska. ”Dunkelflaute”, på svenska mörkerstiltje, fick elmarknaden att hicka till med innebörden att varken solkraft eller vindkraft producerade i princip någonting. Av Tysklands cirka 100 gigawatt installerad vindkraft var produktionen mindre än 1 GW. Gamla reservkraftverk med oljeeldning tvingades in i produktionsmixen och dessa ville naturligtvis ha betalt därefter.

December – pristopp i södra Sverige

Novemberfenomenet återkom vid lucia och skickade upp priset till som högst 10,80 kr/kWh vilket är det högsta tyska priset på 18 år. Södra Sverige sögs med och toppade på 8 kr/kWh vilket är i nivå med när det var som värst under augusti och december 2022.

Precis som med den stora mängden negativa priser är motsatsen något som lär återkomma när planerbar produktion är nerlagd och det är vindstilla vid hög förbrukning. 2024 avslutades milt och med en arbetstagarhelg med dämpade priser.

Fortsätt läsa

Nyheter

Epiroc-aktien är ett bra sätt att få exponering mot gruv- och råvarusektorn

Publicerat

den

Maskin från Epiroc

EFN har gjort en analys av Epiroc som leder fram till en köprekommendation för aktien. Bolaget förtjänar rent allmänt att uppmärksammas av fler, och om vi dessutom befinner oss i början av en råvarucykel så är anledningen ännu större.

En avkastning på sysselsatt kapital på samma nivå som Atlas Copco, utan att få i närheten av samma uppmärksamhet som modern, är ett bevis på att Epiroc levt lite i skymundan skriver EFNs analytiker Ellinor Beckett. Analytikern lyfter fram att eftermarknaden står för hela två tredjedelar av omsättningen. Det höjer lönsamheten och gör bolaget mindre känsligt för råvaruprisernas cykler.

Epiroc är ett sätt att få exponering mot råvaru- och gruvsektorn på ett annat sätt än att köpa aktier i ett gruvbolag.

B-aktien i Epiroc kostar i skrivande stund 179,20 kronor. A-aktien kostar en rejäl slant mer och ägs av många som blev ägare via avknoppningen från Atlas Copco. Köp den som är billigast.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära