Nyheter
Så mycket påverkas elpriset av temperatur och vind

En grad lägre temperatur höjer elpriset med i snitt 4 öre i Sverige, en grad högre temperatur sänker priset lika mycket. Ändras i stället vindstyrkan med 1 meter per sekund påverkas elpriset med i snitt 11 öre. Men det skiljer sig åt mellan olika elområden. Det visar en ny rapport från forskningsföretaget Energiforsk. Rickard Sandberg, chef för Centret för data-analys vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit rapporten.
– Vindkraften påverkar elpriserna allt mer i takt med att den har byggts ut. Nu kan vi visa hur stor prispåverkan vindkraften har haft under det här året och hur mycket elpriset varierar upp och ner på grund av vädret, säger Lars Bergman, professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm och ordförande i Energiforsks program FemD.
Energiforsk har i en rapport analyserat hur mycket elpriserna påverkas av att temperaturen respektive vinden varierar i Sveriges fyra elprisområden. Rapporten visar att en förändring i vindstyrka med 1 meter per sekund påverkar priset med 11 öre, nästan tre gånger mer än en temperaturförändring med en grad som påverkar priset med 4 öre.
Störst prispåverkan av vind är i elområde 3, där bland annat Stockholm och Göteborg ligger. Där innebär en förändring av vinden med 1 meter per sekund ett förändrat pris med 15 öre. Störst prispåverkan av temperatur är i elområde 4, i sydligaste Sverige, där en grads temperaturskillnad ändrar priset med 8 öre.
– Elpriserna i Sverige har under lång tid varierat med temperaturen, där kallare väder ökar efterfrågan och därmed priserna. Även utbudet påverkar elpriserna där mer vind och mer elproduktion sänker priserna. Nu har vi en ögonblicksbild av hur stor den här påverkan var när vindkraften stod för en femtedel av elproduktionen, säger rapportens författare Rickard Sandberg, docent och chef för Centret för data-analys vid Handelshögskolan i Stockholm.
För att ta hänsyn till att vindstyrka och temperatur mäts i olika enheter har Rickard Sandberg även undersökt hur elpriset påverkas baserat på så kallade standardiserade förändringar. Den analysen visar att vinden och temperaturen under perioden haft lika stor påverkan på priset.
Rapporten visar också att vinden har större prispåverkan än temperaturen under sommarmånaderna. Det innebär att vinden då har en större inverkan än temperaturen på hur mycket elpriserna varierar än under resten av året. Elpriserna var dessutom i snitt 25 öre lägre på helger än under vardagar, visar rapporten. Den lägre efterfrågan under veckoslut har därmed relativt stor påverkan på elpriset jämfört med vädret.
– Det skulle vara värdefullt att bedöma hur mycket elpriserna har påverkats över tid av att vindkraften har byggts ut. Sannolikt skulle det visa på mer varierande priser men också i snitt lägre priser över tid, eftersom ökat utbud pressar priserna. En sådan studie återstår att göra, men det skulle vara en pusselbit i hur Sverige kan skapa ett robust och hållbart energisystem, säger Rickard Sandberg.
Så mycket ändras elpriset i Sveriges elprisområden när vinden eller temperaturen förändras

Nyheter
Ett samtal om läget på uranmarknaden

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.
Nyheter
Arctic Minerals aktiekurs rusar i höjden på presenterad mineraltillgång

I onsdags presenterade Arctic Minerals en mineraltillgång för koppar-silverprojektet Henneviken.
”Mineraltillgången för Henneviken uppgår till 55,39 miljoner ton med 1,0% koppar-ekvivalens (0,8% koppar och 20,8 g/ton silver), motsvarande 543 000 ton koppar-ekvivalent (cut-off 0,8% koppar-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 1 049 ton silver.”
Kombinationen av relativt stora tonnage, höga halter och förutsägbar malmkroppsgeometri gör den mycket attraktiva för storskalig brytning.
Det har fått aktien att rusa i höjden, den är upp nästan 300 procent från vad priset var vid tisdagens avslut.

Nyheter
LKAB har nu 6,1 miljarder ton mineraltillgångar

Efter prospektering under 2024 har LKAB fortsatt att öka sina mineraltillgångar samtidigt som kvaliteten på mineralreserver förbättrats, vilket resulterat i en sammanlagd total på 6,1 miljarder ton. Jämfört med 2023 har mineraltillgångarna ökat med cirka 500 miljoner ton. Järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna omfattar nu totalt 1,2 miljarder ton mineraltillgångar inklusive 2,2 miljoner ton in situ REE-oxider – en ökning med närmare 30 procent sedan ifjol och en fördubbling från 2022.
– Det är mycket goda resultat som fortsätter att stödja företagets strategiska inriktning. Dessa betydande tillgångar är resultatet av stora insatser från alla våra kollegor och team som arbetat tillsammans. Potentialen för Sveriges järnmalmsförsörjning och möjliga försörjning av kritiska mineral har återigen förbättrats och ger ökad trygghet inför framtiden, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.
I slutet av 2024 hade LKAB identifierat mineralreserver på cirka 1,0 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 5,1 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten år 1890 har LKAB brutit totalt mer än 2 miljarder ton. Förutom järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer även mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan komma att utvinnas.
Prospekteringen vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, som nu uppgår till cirka 1,2 miljarder ton järnmalm och fosfor. Detta ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetallsoxider (REE-oxider), med halter som är betydligt högre än de som hittats i LKAB:s övriga fyndigheter. Ökningen av REE-oxider från 1,7 miljoner till 2,2 miljoner ton in situ innebär en fortsatt utökning av tillgångarna för fyndigheten, som är en av de största i Europa för sällsynta jordartsmetaller.
Den 25 mars meddelade EU-kommissionen att LKAB:s industripark för kritiska mineral i Luleå, utvinningen av apatit vid gruvan i Gällivare, samt den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna tilldelats status som strategiska projekt inom ramen för Critical Raw Materials Act.
– Beslutet är ett erkännande för LKAB:s möjligheter att bidra till att säkra Europas tillgång till strategiska råmaterial. Att vi nu kan visa en ökning av våra mineraltillgångar och en ännu större förekomst av sällsynta jordartsmetallsoxider i den nya fyndigheten är ett viktigt besked för vår och Europas framtid, i ett läge där ökad självförsörjning är mer angeläget än någonsin, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.
Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat med 19 procent, i linje med gruvproduktionen och genom borttagning av gråberg från gruvplanen, vilket förbättrar kvaliteten genom en högre järnhalt. Mineralreserverna vid Malmbergets gruva har totalt sett ökat med 7 procent till följd av en uppgradering av befintliga tillgångar. I Leveäniemi-gruvan i Svappavaara har mineralreserverna minskat med cirka 8 procent till 84 miljoner ton.
Mineraltillgångarna inom gruvverksamheten redovisar nu även gråberg som följer med vid brytning, även om de förväntade malmhalterna förblir stabila jämfört med rapporteringen från 2023. I Kiruna innebär detta att mineraltillgångarna har ökat med cirka 34 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en ökning på 9 procent till ungefär 1,9 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget ökat med 6 procent till 880 miljoner ton.
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Nyheter2 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Analys3 veckor sedan
Oversold. Rising 1-3mth time-spreads. Possibly rebounding to USD 73.5/b before downside ensues
-
Nyheter4 veckor sedan
Arctic Minerals är ett nordiskt mineralprospekterings- och gruvutvecklingsbolag
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Not so fragile yet. If it was it would have sold off more yesterday
-
Analys4 veckor sedan
A deliberate measure to push oil price lower but it is not the opening of the floodgates
-
Nyheter4 veckor sedan
Våren inleds med snabba elprissvängningar