Nyheter
Ryssland och Sydafrika vill skapa ett OPEC för platina
Ryssland och Sydafrika, de två länder som kontrollerar cirka 80 procent av världens platina- och palladiumreserver, har aviserat att de planerar att sätta upp en OPEC-liknande organisation i syfte att koordinera exporten av dessa ädelmetaller. Den ryska naturresursministern Sergey Donskoy säger att syftet är att strukturera marknaden, detta eftersom priset på dessa råvaror styrs av marknadsstrukturen.
Den sydafrikanska gruvministern, Susan Shabangu, säger att syftet inte är att skapa en kartell, utan att bidra till och influera marknaden.
Platina använts i smycken och katalysatorer
Platina, som bland annat används för tillverkning av katalysatorer och smycken, har stigit med cirka tre procent i år som en följd av en ökad efterfrågan från fordonsindustrin och utbudsstörningar hos gruvföretagen. Under förra året föll platinapriset med 21 procent.
De sydafrikanska gruvorna svarar för cirka 70 procent av världens platinaproduktion och de ryska gruvorna för cirka 40 procent av all palladiumproduktion. Palladium är en ädelmetall nära besläktad med platina som kan användas på samma sätt som platina. Andra länder som skulle kunna vara aktuella för att gå med i denna organisation är . USA, Zimbabwe och Kanada som alla är producenter av dessa ädelmetaller.
Ännu så länge en plan
Ännu så länge är detta bara en plan, även om ett intentionsavtal har undertecknats, men inga detaljer finns ännu så länge att tillgå. Företrädare för den ryska och sydafrikanska gruvindustrin har bildat arbetsgrupper i syfte att utarbeta gemensamma åtgärder på denna marknad. Enligt det föreslagna tidsschemat kommer det att inledas med ett större möte under sommaren 2013 vid vilket deltagarna skall diskutera mekanismerna i detalj. Sydafrikas gruvminister har sagt att målet är att motverka dagens överutbud av platina, något som eventuellt skulle kunna ske med hjälp av skatter och incitamentsprogram. Ett annat mål är att hjälpa producentföretagen att skapa mervärden lokalt.
Tillkännagivandet är att betrakta som ett stöd för både platinapriset och palladiumpriset, men det är också något av en chansning eftersom det i slutändan endast är ett minskat utbud som kan komma att driva upp priserna på dessa två ädelmetaller i tillräckligt hög grad för att upprätthålla investeringstakten i branschen.
Nyheter
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter4 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Analys3 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter2 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden