Följ oss

Nyheter

Roosevelt och guldet

Publicerat

den

Roosevelt och guldetGuldet backade upp västvärldens alla valutor under Bretton-Woods-avtalet 1944-1971. De anslutna ländernas centralbanker kunde växla in sina dollar mot guld, men när de Gaulle begärde detta 1971, så skrotade Nixon ensidigt avtalet. Uppenbarligen hade Fort Knox redan då plundrats, eller så hade FED tryckt fler dollar än vad det fanns guld för.

Nu följde fyra decennier av prisbubblor och en dollar som tappade 95 procent av sin köpkraft till följd av vårdslös skuld- och inflationspolitik.

Vad var det då som hände?

1933 – Roosevelt drog in allt guld i privat ägo av de amerikanska medborgarna. För att stabilisera det monetära systemet konfiskerades allt guld till ett värde över 100 USD som amerikanerna ägde. Den amerikanska staten betalade 20,67 USD/ounce, och så snart detta inlösenprogram var avslutat devalverades den amerikanska dollarn vilket skickade upp guldet till 35 USD/ounce där det under många år var fixerat.

1944 – efter den så kallade Bretton-Woods-konferensen knöts de större valutorna till den amerikanska dollarn. Från amerikanskt håll garanterades dollarvärdet med ett fastställt inlösenpris i guld. Allt detta gjordes för att stabilisera världens ekonomier och undvika en upprepning av den depression som plågat världen under 1930-talet. Redan 1968 gav emellertid USA upp tanken på detta och lät dollarn flyta fritt.

1971 – detta år föll Bretton-Woods-avtalet samman och möjligheten att växla dollar till guld upphörde, bland annat som en följd av att den amerikanska staten såg sina kostnader för Vietnamkriget skjuta i höjden.

1974 – Gerald Ford upphävde förbudet och det blev åter tillåtet för amerikanska medborgare att äga den gyllene metallen. Nu kunde amerikanska medborgare åter börja handla guld, något de började göra med besked. Som en följd av detta handlades guldet åter på en effektiv marknad, där priset speglade investerarnas intresse. Priset gick som högst upp till 195 USD/ounce.

Vilket föredrar du?

Som synes vill stater, regeringar och centralbanker världen över att du skall köpa deras papperspengar vars värde endast återspeglar det förtroende vi människor har för dessa. Frågan som du bör ställa dig är hur pass stort förtroende du egentligen skall ha för de så kallade FIAT-valutorna. Historien visar en enda sak med säkerhet, den upprepar sig. Du som läser detta ser säkert när det var som den amerikanska regeringen införde ett förbud mot att äga guld. Just det, det var när depressionen i USA pågick som allra värst. I skrivande stund befinner sig världens ekonomier i den värsta finansiella krisen sedan depressionen i början av trettiotalet.

Allt kommer bli värre. Det finns ingen återhämtning. Det bästa sättet att skydda sina tillgångar är att köpa guldtackor och gräva ned dem i en grop. De tipsen ger den schweiziska undergångsekonomen Marc Faber, mer känd som Dr Doom.

Smeknamnet Dr Doom (doktor undergång) låter som taget ur en James Bond-film. Marc Faber fick det när epitetet när han med sin pessimistiska hållning som en av få lyckades förutspå börskraschen 1987. Sedan dess har han fortsatt varna för nya katastrofer, i såväl uppgång som nedgång.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära