Nyheter
Roosevelt och guldet
Guldet backade upp västvärldens alla valutor under Bretton-Woods-avtalet 1944-1971. De anslutna ländernas centralbanker kunde växla in sina dollar mot guld, men när de Gaulle begärde detta 1971, så skrotade Nixon ensidigt avtalet. Uppenbarligen hade Fort Knox redan då plundrats, eller så hade FED tryckt fler dollar än vad det fanns guld för.
Nu följde fyra decennier av prisbubblor och en dollar som tappade 95 procent av sin köpkraft till följd av vårdslös skuld- och inflationspolitik.
Vad var det då som hände?
1933 – Roosevelt drog in allt guld i privat ägo av de amerikanska medborgarna. För att stabilisera det monetära systemet konfiskerades allt guld till ett värde över 100 USD som amerikanerna ägde. Den amerikanska staten betalade 20,67 USD/ounce, och så snart detta inlösenprogram var avslutat devalverades den amerikanska dollarn vilket skickade upp guldet till 35 USD/ounce där det under många år var fixerat.
1944 – efter den så kallade Bretton-Woods-konferensen knöts de större valutorna till den amerikanska dollarn. Från amerikanskt håll garanterades dollarvärdet med ett fastställt inlösenpris i guld. Allt detta gjordes för att stabilisera världens ekonomier och undvika en upprepning av den depression som plågat världen under 1930-talet. Redan 1968 gav emellertid USA upp tanken på detta och lät dollarn flyta fritt.
1971 – detta år föll Bretton-Woods-avtalet samman och möjligheten att växla dollar till guld upphörde, bland annat som en följd av att den amerikanska staten såg sina kostnader för Vietnamkriget skjuta i höjden.
1974 – Gerald Ford upphävde förbudet och det blev åter tillåtet för amerikanska medborgare att äga den gyllene metallen. Nu kunde amerikanska medborgare åter börja handla guld, något de började göra med besked. Som en följd av detta handlades guldet åter på en effektiv marknad, där priset speglade investerarnas intresse. Priset gick som högst upp till 195 USD/ounce.
Vilket föredrar du?
Som synes vill stater, regeringar och centralbanker världen över att du skall köpa deras papperspengar vars värde endast återspeglar det förtroende vi människor har för dessa. Frågan som du bör ställa dig är hur pass stort förtroende du egentligen skall ha för de så kallade FIAT-valutorna. Historien visar en enda sak med säkerhet, den upprepar sig. Du som läser detta ser säkert när det var som den amerikanska regeringen införde ett förbud mot att äga guld. Just det, det var när depressionen i USA pågick som allra värst. I skrivande stund befinner sig världens ekonomier i den värsta finansiella krisen sedan depressionen i början av trettiotalet.
Allt kommer bli värre. Det finns ingen återhämtning. Det bästa sättet att skydda sina tillgångar är att köpa guldtackor och gräva ned dem i en grop. De tipsen ger den schweiziska undergångsekonomen Marc Faber, mer känd som Dr Doom.
Smeknamnet Dr Doom (doktor undergång) låter som taget ur en James Bond-film. Marc Faber fick det när epitetet när han med sin pessimistiska hållning som en av få lyckades förutspå börskraschen 1987. Sedan dess har han fortsatt varna för nya katastrofer, i såväl uppgång som nedgång.
Nyheter
Guld stiger till över 3500 USD på osäkerhet i världen

Investerare har den senaste tiden sökt sig till guld som en säker hamn i en konfliktfylld värld. Trumps ständiga attacker på både vänner och fiender har skapat en stor oreda. Med en ökad sannolikhet för en sänkt ränta i USA så blir guld ännu mer tilltalande. Kring midnatt mellan torsdag och fredag svensk tid passerade den gula ädelmetallen 3500 USD per uns på Comex-börsen.

Nyheter
Lyten, tillverkare av litium-svavelbatterier, tar över Northvolts tillgångar i Sverige och Tyskland

Amerikanska Lyten, världsledande inom litium-svavelbatterier, har tecknat ett bindande avtal om att förvärva Northvolts återstående tillgångar i Sverige och Tyskland. I affären ingår batterifabrikerna Northvolt Ett och Ett Expansion i Skellefteå, Northvolt Labs i Västerås samt planerade Northvolt Drei i tyska Heide. Dessutom förvärvas alla immateriella rättigheter (IP) från Northvolt.
De tillgångar Lyten nu tar över har tidigare värderats till cirka 5 miljarder dollar och omfattar 16 GWh i befintlig batteriproduktionskapacitet samt ytterligare 15 GWh under uppbyggnad. Transaktionen, som är helt finansierad med eget kapital från privata investerare, väntas slutföras under det fjärde kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.
Återstart av verksamheter och jobbtillfällen
Lyten planerar att omedelbart återuppta verksamheten vid anläggningarna i Skellefteå och Västerås efter att affären slutförts. Bolaget har även för avsikt att återanställa en stor del av den personal som tidigare sagts upp från Northvolt och ser långsiktiga sysselsättningsmöjligheter som en nyckel till fortsatt framgång.
– Det här är ett avgörande ögonblick för Lyten. Förvärvet ger oss de anläggningar och den svenska kompetens som krävs för att snabbare möta den kraftigt ökande efterfrågan på våra litium-svavelbatterier, säger Dan Cook, vd och medgrundare av Lyten.
Positivt mottagande från svenska regeringen
Förvärvet välkomnas även från politiskt håll.
– Det här är en vinst för Sverige och för våra ambitioner inom energi och industriell innovation, säger Ebba Busch, Sveriges vice statsminister.
Fortsatt global expansion
Förvärvet i Sverige och Tyskland är en del av Lytens större strategi att bygga en stark närvaro i både Europa och Nordamerika. Tidigare i år har Lyten också köpt Northvolt Dwa i Polen – Europas största tillverkare av batterilagringssystem – samt förvärvat Northvolts IP-portfölj för energilagring. Bolaget har även uttryckt intresse för att ta över Northvolt Six i Quebec, Kanada.
Batterier för framtiden – även i rymden
Lyten har utvecklat en egen teknikplattform baserad på 3D-grafen och fokuserar på nästa generations litium-svavelbatterier – en teknik med potential att revolutionera batteribranschen. Förutom försäljning till drönar- och försvarsindustrin förbereder Lyten även en batterilansering på den internationella rymdstationen ISS senare i år.
En svensk medgrundare, Lars Herlitz
Även om Lyten är amerikanskt så finns det en svensk medgrundare, Lars Herlitz.
Nyheter
Lundin Gold hittar ny koppar-guld-fyndighet vid Fruta del Norte-gruvan

Gruvbolaget Lundin Gold har presenterat starka resultat från sin pågående prospektering vid Fruta del Norte-gruvan i Ecuador. Bolaget meddelar att man har utökat mineraliseringen vid Trancaloma samt upptäckt ett nytt koppar-guld-porfyrsystem vid Sandia, endast fyra kilometer norr om Trancaloma.
Enligt vd Ron Hochstein visar resultaten på den stora, ännu outnyttjade potentialen i området. ”Vi har nu bekräftat att mineraliseringen vid Trancaloma är kontinuerlig och sträcker sig både på djupet och i sidled. Samtidigt har vi upptäckt ett helt nytt system vid Sandia, vilket stärker bilden av en lovande porfyrkorridor direkt intill vår befintliga verksamhet,” säger han.
Bland höjdpunkterna från borrprogrammet märks ett borrhål vid Trancaloma som visade 667 meter med en koppar-ekvivalent (CuEq) på 0,44 %, inklusive 226 meter med 0,58 % CuEq. Vid Sandia påträffades 730 meter med 0,35 % CuEq från markytan, vilket bekräftar förekomsten av ett andra porfyrsystem.
Utforskningsprogrammet för 2025 är det största hittills inom området kring Fruta del Norte, med över 48 000 meter borrning genomförd hittills. Fokus ligger på att identifiera nya fyndigheter i närheten av den befintliga gruvan.

-
Nyheter3 veckor sedan
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit
-
Nyheter3 veckor sedan
Fusionsföretag visar hur guld kan produceras av kvicksilver i stor skala – alkemidrömmen ska bli verklighet
-
Nyheter4 veckor sedan
Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
Ryska militären har skjutit ihjäl minst 11 guldletare vid sin gruva i Centralafrikanska republiken
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva
-
Nyheter1 vecka sedan
Kopparpriset i fritt fall i USA efter att tullregler presenterats
-
Nyheter1 vecka sedan
Lundin Gold rapporterar enastående borrresultat vid Fruta del Norte
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export