Nyheter
OPEC kräver oljeinvesteringar på 12,1 biljoner dollar

OPECs World Oil Outlook ser en efterfrågan på nära 110 miljoner fat per dag 2045, vilket många anser vara överoptimistiskt. Siffran återspeglar Abu Dhabi International Petroleum Exhibition & Conferences tema, kroniska underinvesteringar och utgiftsbehov för alla energikällor, inklusive fossila bränslen.
Kroniska underinvesteringar i olja är huvudtemat
Det övergripande temat från konferensen Adipec (31 oktober-5 nov) i Abu Dhabi är de kroniska underinvesteringarna i den globala oljeindustrin under de senaste åren, delvis på grund av nedgångar i industrin och covidpandemin.
Policyer för att avsluta finansieringen av kolväteprojekt lyftes också fram som en drivkraft för bristande investeringar. Slutsatserna från många talare vid evenemanget var att större investeringar i energiomställningen inte bör ske på bekostnad av olja och gas.
Globala oljerelaterade investeringsbehov över 2022-2045 uppgår till 12,1 biljoner dollar – enligt OPEC – varav 9,5 biljoner dollar är för uppströms, 1,6 biljoner dollar nedströms och 1 biljoner dollar i mitten. Nordamerika utgör huvuddelen av uppströms finansieringsbehov under denna period.

OPECs efterfrågeutsikter optimistiska
OPECs nya World Oil Outlook förutspår oljeefterfrågan kommer att öka med 13 miljoner fat per dag till 110 miljoner 2045, vilket anses vara mycket optimistiskt. Ändå pekar en ännu mer blygsam efterfrågetillväxt på fortsatt åtstramning på marknaden, med tanke på de begränsade utbudsutsikterna. Även om flyg och petrokemiska sektorer kan bidra till ökad efterfrågan, kommer en accelererad användning av elbilar och bränsleeffektivitet sannolikt att minska efterfrågan på vägtransporter.
OPEC förväntar sig att utvecklingsekonomier – särskilt Afrika – kommer att driva högre ekonomisk tillväxt och oljeefterfrågan, och ser att den globala energiefterfrågan ökar med 23 procent för att nå 351 miljoner fat oljeekvivalenter per dag 2045. Olja fortsätter att ha den största andelen energimix. Nästan all tillväxt i den globala energiefterfrågan förväntas komma från länder utanför OECD.

Osäkerhet i utbudsutsikterna medför risker för oljemarknaden
Det finns fortfarande betydande osäkerhet kring utsikterna för oljeförsörjningen, vilket pekar på en lång period av potentiellt underutbud och förhöjda priser. Hög inflation, ett underskott i uppströmsinvesteringar – i kombination med ökade geopolitiska risker – signalerar en begränsad utbudsbild mot en relativt robust utsikter för efterfrågetillväxt på kort sikt.
Det tyder på att utbudstillväxten måste komma inte bara från OPEC, utan också från icke-OPEC-medlemmar – särskilt USA, Brasilien, Guyana, Kanada och Norge. OPEC:s produktion uppgår till 42,4 miljoner fat per dag mer 2045 – där gruppens marknadsandel som stiger till 39 procent 2045 från 33 procent 2030.
Tillgången utanför OPEC förväntas nå en topp på mer än 72 miljoner fat per dag runt 2030 – baserat på OPEC:s World Oil Outlook 2022 – innan den sjunker till 67,5 miljoner fat per dag 2045.

Nedströms kan förbli stram trots utökade raffinaderikapacitet
Nedströmssektorn kan förbli stram på kort och medellång sikt – enligt OPEC – med underskottet av förväntad raffineringskapacitet kontra den nödvändiga raffineringskapaciteten som toppar på cirka 2,7 miljoner fat per dag 2023 och 2024. Med en efterföljande lättnad i efterfrågetillväxten och eventuellt kapacitetstillskott kan detta underskott sjunka till mindre än 1,5 miljoner fat per dag 2027.
Raffinaderikapacitetstillskott under 2022-27 uppskattas till 7,3 miljoner fat per dag, enligt OPEC, följt av 8,3 miljoner fat per dag efter 2027. Cirka 90 procent av tillskotten kommer att ske i Asien-Stillahavsområdet, Mellanöstern och Afrika – där efterfrågan tillväxten förväntas till största delen komma från.

Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering