Följ oss

Nyheter

Ny konjunktursvacka väntar efter tillfälligt stark tillväxt – hur påverkar detta elpriserna i Sverige?

Publicerat

den

Framtida nordiska elpriser påverkas av konjunkturen

Modity om det framtida elprisetSvensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste kvartalen. Men tillväxten försvagas nu och en återhämtning på arbetsmarknaden dröjer. Den svenska ekonomin har hittills visat motståndskraft. BNP‐tillväxten i Sverige under andra kvartalet var 1,4 procent jämfört med kvartalet innan. Men den underliggande utvecklingen är inte lika stark och BNP för helåret 2012 beräknas öka med måttliga 1,3 procent. Regeringen bedöms bedriva en expansiv finanspolitik 2013 för att sedan strama åt finanspolitiken något. Generellt svag världskonjunktur och överkapacitet i Europa kan leda till att de permanenta nerdragningarna inom den nordiska elintensiva industrin fortsätter. En vikande efterfrågan och utveckling mot överkapacitet i Europa syns i flera branscher. Enligt basindustrins energisamarbete SKGS känner elintensiv industri av konjunkturläget och dess medlemmar är extremt exportintensiva. Kronförstärkningen den senaste månaden innebär att konjunkturåterhämtningen får mindre draghjälp från exporten framöver. Tillväxten kommer därför i större utsträckning att drivas av inhemsk efterfrågan.

Förutom en konjunkturnedgång kommer en ökad förnyelsebar produktion leda till lägre priser då elproduktion, så som vind och sol, har mycket låg marginalkostnad. Svensk Vindenergis mål är att öka vindproduktionen från 6 TWh år 2011 till 30 TWh år 2020. Även i Danmark ska vindkraften byggas ut till 50% av energiförbrukningen år 2020 mot dagens ca 20% och i Norge finns planer på en utbyggnad av både vind‐ och vattenkraft. Dessutom kommer elproduktionen från biokraftvärme att öka i Sverige. Priserna på fossila bränslen och på utsläppsrätter påverkar det nordiska elpriset, framförallt på grund av kopplingen mot kontinenten. Redan idag motsvarar vind‐ och solkraftsproduktion en tredjedel av Tysklands elförbrukning. Prismässigt finns därför en ökande risk för högre volatilitet de dagar då det är vindstilla och molnigt, framförallt om reglerkraft såsom gaseldade kraftverk konkurreras ut.

Vattenkraft och solenergi producerar elTotalt uppgår den temperaturkorrigerade förbrukningen av el i Sverige till drygt 140 TWh. Industrin använder knappt 35% av all el för att driva verkstäder och fabriker. Den näst största elslukaren är servicen i samhället. Det handlar om att driva järnvägar, gatubelysning, sjukhus och mycket annat. Här förbrukas cirka 25% av elförbrukningen. Som god trea kommer hushållen. De slukar nästan lika mycket, drygt 20% av den totala förbrukningen. Hösten 2008 hade vi en temperaturkorrigerad förbrukning på ca 150 TWh. Samtidigt hade vi kolpriser på nära 125 USD/t (jmf ca 100 USD/t nu) och ett pris på CO2 på ca 25 EUR/t (jmf ca 7‐8 EUR/t nu). Detta medförde elpriser uppåt 60 EUR/MWh under hösten 2008. Hösten 2009 hade vi en lägre temperaturkorrigerad förbrukning än idag, men vi hade ett hydrologiskt torrt år, oljepriset var lägre, men både kolpriset och CO2‐priset var högre. Ändå var elspotpriset bara ca 5 EUR/MWh högre i jämförelseperioden än i år.

Det nordiska elpriset handlas på elbörsen enligt marknadens tro fram till 2017. Idag ligger det nordiska femårspriset på ca 38 EUR/MWh och det tyska ca 10 EUR högre. Det finns en stor möjlighet till lägre priser under kommande år fram till dess att överföringsmöjligheterna mot länder med högre elpriser byggs ut. På nedsidan är det framförallt det hydrologiska läget, den fortsatta utbyggnaden av förnyelsebar energi samt konjunkturen som påverkar starkast. Även åtgärder som timmätning och energieffektiviseringsåtgärder bör få fortlöpande genomslag. De största riskerna på uppsidan är en stark uppgång i fossila bränslepriser, samt om den förnyelsebara produktionen inte kan täcka kärnkraftsbortfallet från år 2016 i Tyskland. Men med en vikande temperaturkorrigerad förbrukning och rådande omvärldsfaktorer, och förutsatt att den hydrologiska situationen utvecklar sig normalt det närmsta året, är det troligt att vi fortsatt kommer se långsiktigt låga elpriser framöver.

Denna artikel är skriven av Modity Energy Trading. Du kan varje vecka läsa deras prognoser på elpriset här på Råvarumarknaden.se.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära