Nyheter
Ny konjunktursvacka väntar efter tillfälligt stark tillväxt – hur påverkar detta elpriserna i Sverige?
Svensk ekonomi har utvecklats starkt de senaste kvartalen. Men tillväxten försvagas nu och en återhämtning på arbetsmarknaden dröjer. Den svenska ekonomin har hittills visat motståndskraft. BNP‐tillväxten i Sverige under andra kvartalet var 1,4 procent jämfört med kvartalet innan. Men den underliggande utvecklingen är inte lika stark och BNP för helåret 2012 beräknas öka med måttliga 1,3 procent. Regeringen bedöms bedriva en expansiv finanspolitik 2013 för att sedan strama åt finanspolitiken något. Generellt svag världskonjunktur och överkapacitet i Europa kan leda till att de permanenta nerdragningarna inom den nordiska elintensiva industrin fortsätter. En vikande efterfrågan och utveckling mot överkapacitet i Europa syns i flera branscher. Enligt basindustrins energisamarbete SKGS känner elintensiv industri av konjunkturläget och dess medlemmar är extremt exportintensiva. Kronförstärkningen den senaste månaden innebär att konjunkturåterhämtningen får mindre draghjälp från exporten framöver. Tillväxten kommer därför i större utsträckning att drivas av inhemsk efterfrågan.
Förutom en konjunkturnedgång kommer en ökad förnyelsebar produktion leda till lägre priser då elproduktion, så som vind och sol, har mycket låg marginalkostnad. Svensk Vindenergis mål är att öka vindproduktionen från 6 TWh år 2011 till 30 TWh år 2020. Även i Danmark ska vindkraften byggas ut till 50% av energiförbrukningen år 2020 mot dagens ca 20% och i Norge finns planer på en utbyggnad av både vind‐ och vattenkraft. Dessutom kommer elproduktionen från biokraftvärme att öka i Sverige. Priserna på fossila bränslen och på utsläppsrätter påverkar det nordiska elpriset, framförallt på grund av kopplingen mot kontinenten. Redan idag motsvarar vind‐ och solkraftsproduktion en tredjedel av Tysklands elförbrukning. Prismässigt finns därför en ökande risk för högre volatilitet de dagar då det är vindstilla och molnigt, framförallt om reglerkraft såsom gaseldade kraftverk konkurreras ut.
Totalt uppgår den temperaturkorrigerade förbrukningen av el i Sverige till drygt 140 TWh. Industrin använder knappt 35% av all el för att driva verkstäder och fabriker. Den näst största elslukaren är servicen i samhället. Det handlar om att driva järnvägar, gatubelysning, sjukhus och mycket annat. Här förbrukas cirka 25% av elförbrukningen. Som god trea kommer hushållen. De slukar nästan lika mycket, drygt 20% av den totala förbrukningen. Hösten 2008 hade vi en temperaturkorrigerad förbrukning på ca 150 TWh. Samtidigt hade vi kolpriser på nära 125 USD/t (jmf ca 100 USD/t nu) och ett pris på CO2 på ca 25 EUR/t (jmf ca 7‐8 EUR/t nu). Detta medförde elpriser uppåt 60 EUR/MWh under hösten 2008. Hösten 2009 hade vi en lägre temperaturkorrigerad förbrukning än idag, men vi hade ett hydrologiskt torrt år, oljepriset var lägre, men både kolpriset och CO2‐priset var högre. Ändå var elspotpriset bara ca 5 EUR/MWh högre i jämförelseperioden än i år.
Det nordiska elpriset handlas på elbörsen enligt marknadens tro fram till 2017. Idag ligger det nordiska femårspriset på ca 38 EUR/MWh och det tyska ca 10 EUR högre. Det finns en stor möjlighet till lägre priser under kommande år fram till dess att överföringsmöjligheterna mot länder med högre elpriser byggs ut. På nedsidan är det framförallt det hydrologiska läget, den fortsatta utbyggnaden av förnyelsebar energi samt konjunkturen som påverkar starkast. Även åtgärder som timmätning och energieffektiviseringsåtgärder bör få fortlöpande genomslag. De största riskerna på uppsidan är en stark uppgång i fossila bränslepriser, samt om den förnyelsebara produktionen inte kan täcka kärnkraftsbortfallet från år 2016 i Tyskland. Men med en vikande temperaturkorrigerad förbrukning och rådande omvärldsfaktorer, och förutsatt att den hydrologiska situationen utvecklar sig normalt det närmsta året, är det troligt att vi fortsatt kommer se långsiktigt låga elpriser framöver.
Denna artikel är skriven av Modity Energy Trading. Du kan varje vecka läsa deras prognoser på elpriset här på Råvarumarknaden.se.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter4 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter3 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Analys4 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter3 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon
-
Nyheter3 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar

