Följ oss

Nyheter

Nu bygger LKAB anläggning för kritiska mineral – den första i sitt slag i Europa

Publicerat

den

Ebba Busch hos LKAB

LKAB är nu igång med bygget av den nya demonstrationsanläggningen för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Anläggningen är den första i en planerad industripark och ett viktigt steg i bolagets ambition att bredda sin affär med nya mineral genom ökat resursutnyttjande. Samtidigt har satsningen tydliga geopolitiska dimensioner med potential att väsentligt öka Europas självförsörjning av kritiska mineral.

– Världen har fått upp ögonen för metaller och mineral igen. Europa är idag nästan helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan ökar kraftigt. Genom att utvinna dessa kritiska mineral så kan vi använda mer av det material som vi redan bryter och stärka vår framtida konkurrenskraft, samtidigt som vi ökar försörjningstryggheten och beredskapen i Europa. Den här anläggningen är en viktig byggsten för att möjliggöra det, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken täcka cirka sju gånger Sveriges behov och sex procent av EU:s behov av fosfor inom jordbruket. Idag finns ingen brytning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Den gröna omställningen och elektrifieringen av vårt samhälle börjar i gruvan. Att vilja ha elbilar och vindkraftverk utan att vilja ta ansvar för råmaterialen är en ohållbar motsägelse. Med denna anläggning tar vi ett avgörande steg mot att minska Europas importberoende och säkerställa tillgången till kritiska mineral och metaller för framtiden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

LKAB:s styrelse fattade den 24 oktober beslut om att investera cirka 800 MSEK i etableringen av demonstrationsanläggningen som planeras vara i drift 2026. Syftet är att vidareutveckla och verifiera processen för att använda materialflöden från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling och produktion av kritiska mineral i Luleå. Genom en stegvis utbyggnad kan verksamheten sedan utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– Jag är mycket glad över att LKAB väljer att bygga en demonstrationsanläggning för kritiska mineral i Luleå. Detta stärker vår stad som en nyckelpunkt för innovation och hållbar utveckling, samtidigt som det bygger vidare på de historiska banden med Gällivare och Malmbanan. Investeringen innebär nya arbetstillfällen och bidrar till en hållbar framtid – inte bara för Luleå och regionen utan för hela Europa. Vi ser fram emot att följa detta viktiga projekt och de positiva effekter det kommer att skapa, säger Fredrik Hansson, kommunstyrelsens vice ordförande, Luleå kommun.

– Norrbotten står på tröskeln till en ny industriell era och samarbetet mellan Gällivare och Luleå är en drivkraft för hela regionen. Genom LKAB:s satsning på kritiska mineral positionerar vi oss som en ledande region inom den gröna omställningen. Resan börjar i gruvan i Gällivare med material som sedan förädlas till värdefulla råvaror som vi och omvärlden behöver. Det bygger också en grund för en positiv samhällsutveckling som gynnar oss som kommun, säger Birgitta Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Gällivare kommun.

LKAB lämnade den 20 december in ansökan om miljötillstånd till Mark- och miljödomstolen för den fullskaliga industriparken för kritiska mineral i Luleå. Parallellt pågår tillståndsprocessen för LKAB:s verksamhet inklusive apatitverk i Gällivare, där dom väntas i slutet av 2025. Demonstrationsanläggningen som nu byggs kommer även att fungera som ett forsknings- och utvecklingscenter, vilket ger möjlighet att utforska och utveckla framtida potentiella källor för vidareförädling.

– Tack vare vår framgångsrika prospektering ser vi en enorm potential i att fortsätta utveckla tekniken, med sikte på att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller även från andra mineraliseringar. Resultaten från anläggningen kommer tillsammans med miljötillståndet för industriparken att ligga till grund för kommande beslut om uppskalning av produktionen. Ambitionen är att steg för steg säkra upp för de stora expansionsmöjligheter vi ser framåt, där inte minst Per Geijer-fyndigheten i Kiruna blir avgörande, säger Jan Moström.

I slutet av 2023 uppgick LKAB:s mineraltillgångar av REE-oxider (Rare Earth Oxides) i den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna till cirka 1,7 miljoner ton in situ, vilket gör den till en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Fyndigheten är i grunden en järnmalmsfyndighet med höga halter av både fosfor och sällsynta jordartsmetaller.

Nyheter

Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Publicerat

den

Strängnäs med data

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.

Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.

Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.

Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.

Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.

Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.

750 MW elektricitet dygnet runt i SE3

Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.

Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.

Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.

Datacenter är bra kunder till elproducenter

Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Publicerat

den

XTX Markets kommande datacenter i finska Kajana

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.

Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.

Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.

XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.

I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Publicerat

den

Solceller på tak

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.

Nordpools månadsmedel-elpris
Nordpools månadsmedel-elpris för maj
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.  

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.  

Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.

Medelspotpris Maj 2024 Maj 2025 
Elområde 1, Norra Sverige      17,64 öre/kWh     14,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige      17,64 öre/kWh     15,09 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige      23,71 öre/kWh     42,94 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige      50,58 öre/kWh     60,01 öre/kWh   
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära