Följ oss

Nyheter

Marspriset på elektricitet sätter bottenrekord

Publicerat

den

Vindkraft i skymning på hav

Elpriset i Norden har nått ett nytt historiskt bottenrekord. Mars 2020 har haft det lägsta elpriset för mars någonsin, noterat i euro, skriver Entelios.

Entelios

Observera att detta rekord är noterat i euro, inte i norska kronor. Den svaga norska kronan gör nämligen att elpriset inte sjunker fullt så lågt för norrmän. Bottenrekordet noteras däremot både i euro och i svenska kronor.

Ändå måste vi gå ända tillbaka till mars 2000 för att hitta ett lägre norskt marspris än det vi fick i år. Det nordiska elpriset för mars landade på € 9,01/ MWh. I norska kronor blir det 10,05 öre/kWh, medan det i svenska kronor blir 9,74 öre/kWh.

För mycket el

Mycket handlar just nu om corona, men orsaken till Nordens extremt låga priser har väldigt lite med pandemin att göra. Däremot handlar det mycket om vädret.

Sedan nyår har både mycket vind och stora nederbördsmängder lett till att energireserverna har byggts upp i Norden. Nederbörden lagras i vattenmagasin och som snö i fjällen, medan vinden har sett till att Nordens tusentals vindturbiner har gått på högvarv och levererat gott och väl sin maxpotential när det gäller energiproduktion. Vindkraften har utvecklats väldigt mycket på bara några år. Idag levererar den en betydande andel av den nordiska elförbrukningen och mer är på ingång.

För låg förbrukning

Årets vinter har inte bara varit blöt. Den har även varit mild. Det betyder lägre elförbrukning, något som har bidragit till att energin har ansamlats i magasinen. Och nu när vi går mot ännu varmare tider, brukar som regel förbrukningen sjunka ytterligare, något som i sin tur leder till ännu mer prispress.

Hittills har inte elförbrukningen påverkats så mycket av coronasiffrorna. Den fortsatta utvecklingen när det gäller åtgärder, både nationellt och internationellt, blir avgörande för om corona kommer att ge en effekt på förbrukningen. Men vi ser redan vad som händer i andra länder där det råder utegångsförbud eller där industrin av andra skäl har börjat stänga ner: Detta leder också till reducerad elförbrukning.

Corona präglar de långsiktiga priserna på elmarknaden

Om du funderar på att säkra elpriset framåt i tid, måste vi se vad som händer på terminsmarknaden för el. Där handlas det kontrakt för leveranser av el i framtiden med mycket olika tidshorisonter – allt från leveranser imorgon till leveranser om tio år.

Priserna på denna terminsmarknad fluktuerar i takt med hur förväntningarna på det framtida elpriset förändras. Det är bland annat beroende av två saker: framtida råvarupriser och framtida efterfrågan på energi.

Dessa två faktorer ska nu granskas närmare, för det alla frågar sig just nu är i hur stor grad for coronakrisen kommer att prägla ekonomin på lång sikt. Vi har redan sett att oro för långvariga konsekvenser samt en minskad efterfrågan på energi har fått råvarupriserna att falla kraftigt de senaste veckorna.

För bedömare av elpriset är det viktigast att följa med i prisutvecklingen på råvaror som kol och gas. Men även priset på utsläppsrätter (koldioxidpriset) är mycket viktigt som en indikation på framtida elpriser. Och just koldioxidpriset har också fallit kraftigt de senaste veckorna. Detta är huvudorsaken till att priset på ström med leverans nästa år nu ligger på den lägsta nivån sedan februari 2016. Men då låg dock koldioxidpriset avsevärt lägre än vad är fallet idag.

Sammansatt marknad

Osäkerheten är med andra ord mycket stor just nu: Marknadsaktörerna oroar sig för ekonomin framöver och ser fallande råvarupriser. Utöver detta tillkommer även oro för fallande framtida elförbrukning i Norden. Ett sådant fall kan göra det mindre lönsamt att lagra energi och därmed skapa större press på att leverera el i närtid. Detta i sin tur bidrar till att pressa ner priserna närmast i tid.

Så utöver oro för vårflod och det enorma elöverskottet i Norden, så pressas alltså priserna för resten av året neråt även av fallet på priserna längre fram i tiden. Marknadsaktörerna har därför prisat in ett fortsatt fall i spotpriset fram mot sommaren, där juli hittills ser ut att vara lågvattenmärket – med ett pris strax över € 5/ MWh.

Nyheter

Gurkodling får 3 MW el-effekt i södra Sverige

Publicerat

den

Gurka odlas

Agtira, den svenska tomatodlaren som nyligen via förvärv blivit störst på gurkodling i Sverige, har via dotterbolaget Pepino tecknat avtal med Öresundskraft om tillgång till 3 MW el-effekt i Påarp utanför Helsingborg. Enligt avtalet blir effekten tillgänglig om 9–12 månader. Då kan företaget inleda odling med högteknologisk, vilket möjliggör åretruntodling av gurka.

Tillgången till effekten gör det möjligt att konvertera delar av befintliga växthus till åretruntodling på cirka 15 000 m². Detta motsvarar en tillkommande årsomsättning om cirka 40 miljoner kronor per år utöver Pepinos historiska årsomsättning.

Ingen ytterligare effekt tillgänglig innan 2029

Samtidigt innebär situationen på elmarknaden att ingen ytterligare utbyggnad i regionen bedöms möjlig före 2029, då ny effekt kan tillföras.

– Tillgången till 3 MW effekt i Påarp är en avgörande pusselbit i vår strategi för åretruntproduktion. Med detta stärker vi vår konkurrenskraft, ökar vår marknadsandel och bidrar till att minska importberoendet. Det är ett viktigt steg i att bygga framtidens hållbara livsmedelsproduktion, säger Fredrik Forssberg, VD för Agtira.

– För oss i den operativa verksamheten är den säkrade effekten en förutsättning för att vi ska kunna driva åretruntodling på ett hållbart och effektivt sätt. Att vi nu kan konvertera befintliga växthus gör att vi kan leverera stora volymer gurka av hög kvalitet, året runt, till våra kunder. Det gör Agtira till en ännu starkare partner i livsmedelskedjan, säger Joakim Linneros, COO på Agtira.

Fortsätt läsa

Nyheter

Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning

Publicerat

den

Eurobattery Minerals, noterat i Sverige (NGM) och Tyskland, accelererar sina satsningar på kritiska metaller med fokus på att minska Europas beroende av import från länder utanför unionen. Bolaget har projekt i både Spanien och Sverige med inriktning på nickel, koppar, kobolt – och nu även tungsten.

Nyligen tog bolaget majoritetsägande i det spanska projektet Tungsten San Juan SL, där produktionen väntas starta under andra halvan av 2026. Projektet har redan nödvändiga tillstånd på plats och utvecklingsarbetet med infrastruktur och pilotanläggning är i gång. Enligt vd Roberto García Martínez kan detta bli ett ”game changer”-projekt, då wolfram är en av EU:s utpekade kritiska råvaror, särskilt viktig för försvars-, flyg- och teknikindustrin. Eurobattery har dessutom säkrat en avsiktsförklaring om leveransavtal med österrikiska Wolfram Sandvik, en av Europas största aktörer inom wolframförädling.

Parallellt driver bolaget sitt Hautalampi-projekt i Finland, med inriktning på nickel, koppar och kobolt. Här finns redan samarbetsavtal med större industripartners, och miljötillståndsprocessen fortskrider.

För att finansiera satsningarna genomför Eurobattery en nyemission på cirka 78 miljoner kronor. Medlen ska framför allt gå till San Juan-projektet, inklusive pilotanläggning, utbyggnad och borrkampanjer, men även till en genomförbarhetsstudie i Finland samt rörelsekapital.

Målet är att starta produktion i Spanien 2026 och bli kassaflödespositiva innan årets slut, säger García Martínez i en intervju med Mangold Insight. På fem års sikt ser han Eurobattery som en av de aktörer som bidrar till Europas självförsörjning på kritiska metaller – ”metaller från Europa, till Europa”.

Intervju med Eurobattery Minerals vd Roberto García Martínez.
Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om guld, silver, uran, koppar och olja

Publicerat

den

Handelsbankens råvaruexpert Christian Kopfer gästar EFN för att ge sin syn på råvarorna guld, silver, uran, koppar och olja.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära