Nyheter
LKAB ökar mineraltillgångarna med en halv miljard ton – kan förlänga produktionen till 2060
Efter att kraftigt ha ökat prospekteringen på alla sina tre gruvorter sedan 2018 kan LKAB nu presentera resultatet, en ökning av mineraltillgångarna under 2020 med 45 procent från cirka 1,2 till 1,7 miljarder ton.
– Detta bör ge oss möjligheten att förlänga produktionen minst fram till 2060. Dessutom ser vi inte slutet på fyndigheterna, de fortsätter mot djupet, säger Pierre Heeroma, direktör för prospekteringar.

LKAB har de senaste två åren satsat cirka 700 miljoner kronor på att söka efter nya fyndigheter och fortsättningen på befintliga. Fokus har varit på gruvnära områden eftersom potentialen bedömts vara stor och närheten till befintlig infrastruktur underlättar en framtida brytning.
– Vi har haft höga målsättningar och det har gett resultat. Att vi kan öka mineraltillgångarna så här kraftfullt är en av förutsättningarna både till en fortsatt verksamhet som gruvbolag och för vår stora omställning till koldioxidfria produkter, säger Pierre Heeroma.
Järnhalterna i de nya fyndigheterna ligger kring 60 procent, dubbelt så mycket som de flesta andra järnmalmsprojekt i världen. Fyndigheterna är inte avgränsade mot djupet, vilket betyder att LKAB kommer att fortsätta den gruvnära prospekteringen under de kommande åren. I Kiruna både mot djupet och mot det område som kallas Per Geijer-malmerna, norr om staden. I Svappavaara ska både Gruvberget och Leveäniemi undersökas mot djupet och i Malmberget gäller det att följa de befintliga fyndigheterna neråt.
– De nya fynden innebär att vi bör kunna utveckla dessa mineraltillgångar till mineralreserver som ger underlag för fortsatt brytning i många årtionden till, och det säkrar vår stora satsning på att lämna fossilbaserad produktion och gå över till koldioxidfri järnsvamp. Prospektering är själva grunden för vår bransch, det gruvbolag som inte prospekterar måste så småningom börja planera sin avveckling. Det är bra att vara skicklig när man prospekterar, men man behöver också ha tur. Mineralfyndigheterna ligger där de ligger, säger Pierre Heeroma.
LKAB står inför en omställning som kan bli den största industriinvesteringen hittills i Sverige. Målet är att leverera järnsvamp framställd med vätgas och därigenom minska globala koldioxidutsläpp på 35 miljoner ton per år. Bolaget sätter en ny världsstandard för koldioxidfri, digitaliserad och autonom gruvbrytning under jord. Med fossilfri teknik ska strategiskt viktiga jordartsmetaller och fosfor till mineralgödsel utvinnas ur dagens avfall från gruvan. Allt detta kommer att kräva omfattande investeringar på 10–20 miljarder kronor om året under 15–20 år. Det kommer att skapas tusentals nya jobb i Malmfälten och Norrbotten under mer än 20 år.
I klassificeringen av ett gruvbolags fyndigheter är mineraltillgångar den första och lägre nivån. Den kan sedan genom fortsatta borrningar och tekniska samt ekonomiska utredningar förädlas till mineralreserver, det vill säga när man vet att mineraliseringen är ekonomiskt lönsamt att bryta. LKAB:s totala mineralreserver uppgår till 1 093 miljoner ton (Mt) (737 Mt i Kiruna, 265 Mt i Malmberget och 91 Mt i Svappavaara).
Mineraltillgångarna har genom prospekteringen år 2020 ökat från totalt 1 208 Mt till 1 754 Mt. Fördelningen mellan orterna är Kiruna 713 Mt, en ökning 230Mt, Malmberget 707 Mt, en ökning med 219 Mt, och Svappavaara 334 Mt, en ökning med 88 Mt.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

