Följ oss

Nyheter

Lägsta elpriset på 15 år

Publicerat

den

Vindkraftverk mot ljus kvällshimmel
Entelios

Rekordvarmt vinterväder med regn och vind får elpriset att rasa. Januari fick de lägsta priserna vi har sett sedan 2005.

Som så ofta tidigare är det vädret som förklarar mycket av prisnedgången. Men den gångna månaden har varit i en klass för sig.

För Norges del har nya värmerekord uppmätts under januari på runt hundra olika platser i landet, på ett stort antal ställen har det satts nederbördsrekord och Oslo har för första gången upplevt en januari helt utan snöfall.

De ovanligt höga temperaturerna har naturligtvis även lett till att vi förbrukar mindre el för uppvärmning. Samtidigt har mycket vind och nederbörd bidragit till att öka kraftproduktionen. På så sätt har det milda och blöta januarivädret bidragit till att pressa ner elpriset.

Priset för januari landade alltså på 24,10 €/MWh i Norden. Detta är en nedgång med hela 35 % från december månad och är under halva priset jämfört med priserna vi såg i januari i fjol. Vi måste faktiskt gå tillbaka ända till 2005 innan vi hittar lägre januaripris än nu 2020.

Som tidigare nämnt är det inte bara värmen och regnet som har gjort januari till en speciell månad i år. Den goda vindkraftsproduktionen har också bidragit.

Norra Sverige är Nordens mest utbyggda område när det gäller vindkraft. Med stor tillgång på vindkraft liksom även vattenkraft har norra Sverige ett enormt elöverskott. Därmed är det föga förvånande att befolkningen här fick de lägsta priserna i januari.

Svag ekonom och virusrädsla

Utöver att vindturbinerna levererar rejält med kraft på marknaden har även förbrukningen av gas och kol varit avsevärt reducerad på grund av de milda temperaturerna. Och när Europa präglas av mindre efterfrågan och välförsedda lager av både kol och gas, faller priserna även dessa på produkter. Kolpriset har fallit med hela 30 % på ett år, medan gaspriset har halverats under samma period.

Förutom milt vinterväder tyngs energimarknaderna även av svaga ekonomiska siffror och en stark oro för en fortsatt spridning av coronaviruset. Både aktiebörser och råvarupriser världen över har upplevt fallande priser de senaste veckorna, i en utveckling där osäkerhet och rädsla ser ut att vara den gemensamma nämnaren.

Låga priser även framöver

Priserna framåt i tid präglas också av ett stort överskott i resursbalansen i Norden och svaga energipriser i Europa. Framtidskontrakten för el i Norden har fallit mellan 20–50 % under januari månad. Marknadsaktörerna prisar nu hela 2020 till ca 22 €/MWh, något som närmar sig de rekordlåga priser vi såg 2015 (21 €/MWh).

Nyheter

Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo

Publicerat

den

Guldtacka i popart-stil

För några veckor sedan passerade guldpriset den jämna och fina nivån av 1 miljon kronor per kilo. Något senare passerade priset den fantastiska nivån av 3000 USD per uns. Men när det senare hände så hade den svenska kronan förstärkts så priset var tillbaka under 1 miljon kronor.

Nu är dock guldpriset över båda dessa nivåer samtidigt. I skrivande stund är guldpriset 3 123 USD per uns och några få kronor över 1 miljon kronor per kilo. Detta trots att den svenska kronan ligger kvar kring 10 kronor per USD, en nivå som det var länge sedan vi hade.

Trump-administrationen har kastat både ekonomi och världsordning in i ett kaos, och det är till guld som många vänder sig för att i alla fall skydda sina egna ekonomiska tillgångar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet

Publicerat

den

Kärnkraftverk från Seaborg Technologies

Seaborg Technologies är ett danskt företag som utvecklar ett speciellt koncept inom kärnkraft. Reaktorn är en smältsaltsreaktor, vilken ger en hög säkerhetsprofil. Om bränslet mot förmodan skulle komma i kontakt med atmosfären så svalnar det och blir till sten.

Kärnkraftsreaktorn är på 200-800 MW och byggs på en pråm. Pråmen ankras upp där den ska användas och ansluts till elnätet (eller fjärrvärmenät, industriell användning, avsaltning av vatten). Bolagets huvudfokus är Asien där det bor miljarder med människor i närheten av havet och samtidigt har en väldigt hög koldioxidprofil på sin energianvändning.

Att kärnkraftsreaktorerna byggs på pråmar innebär också att de kommer att serieproduceras på skeppsvarv. I stället för platsbyggda kärnkraftverk så serieproduceras de och körs dit de ska användas. Man skulle kunna säga att de på det sättet blir ännu mer modulära än SMR-reaktorer.

200 miljoner danska kronor i ny finansiering

I torsdags fick Seaborg Technologies 200 miljoner danska kronor i ny finansiering, dvs närmare 300 miljoner svenska kronor. Allt kapital tillfördes från existerande investerare. Kapitalet ska användas till att accelerera utvecklingen och expandera utvecklingsteamet i Danmark och Korea, liksom att lansera flera utvecklingsprojekt med partners i Europa, USA och Korea.

Under 2024 gjordes stora framsteg i utvecklingen av Seaborg-tekniken, bland annat genom utvecklingsprojekt med Idaho National Laboratory i USA och EU:s Joint Research Centre i Karlsruhe, Tyskland. I Korea går förstudien om produktion av bränslesalt med Kepco Nuclear Fuel och GS E&C framåt och samarbetet med Korea Atomic Energy Research Institute har stärkts ytterligare.

Andreas Schofield, medgrundare och CTO på Seaborg, säger: ”Tack vare vårt teams hängivna arbete har designen och forskningsbasen för vår reaktorteknik nu nått en mognadsgrad som gör att vi är redo att inleda licensaktiviteter med kärnkraftsmyndigheterna i Sydkorea. Nästa designfas kommer att fokusera på att skala upp testning och validering i våra nyligen utbyggda anläggningar och med externa partners i Korea och globalt.”

”Tillsammans med våra två starka konsortiepartners, Samsung Heavy Industries och Korea Hydro and Nuclear Power, planerar vi för att vår första reaktor ska vara klar under första halvan av 2030-talet, följt av serieproduktion från mitten av 2030-talet”, säger Klaus Nyengaard, VD för Seaborg Technologies.

Seaborg TEchnologies kärnkraftsreaktor på 1 minut.
Fortsätt läsa

Nyheter

Ett samtal om läget på uranmarknaden

Publicerat

den

Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium

I den här intervjun med Bram Vanderelst, uranhandlare och delägare i Curzon Uranium, diskuteras läget på uranmarknaden. Samtalet utforskar dynamiken på spotmarknaden, skillnaderna mellan kortsiktig och långsiktig prissättning och de faktorer som påverkar utbud och efterfrågan. Bram ger insikter om den senaste tidens prisfluktuationer, potentialen för en marknadsbotten och framtidsutsikterna för uranpriserna, och betonar vikten av långsiktiga kontrakt och de utmaningar som branschen står inför. Vidare tar man upp de strukturella underskotten, potentialen för små modulära reaktorer (SMR) och investeringsstrategier. Behovet av högre incitamentspriser för att stimulera produktionen betonas och att ta itu med de utmaningar som branschen står inför. Diskussionen berör också framtida prisprognoser och vikten av en balanserad investeringsportfölj i uran.

intervju med Bram Vanderelst om uranmarknaden.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära