Följ oss

Nyheter

Kraftmarknaden vaknar igen

Publicerat

den

Efter att elpriset slaktats helt under första halvåret är kraftmarknaden långsamt på väg att återhämta sig. Men kraftöverskottet gör dock att vinterpriserna förväntas bli lägre än på många år.

Entelios

Det har varit ett historiskt halvår på energimarknaden: Fram till sommaren har de flesta prisområdena i Norden haft de lägsta elpriserna någonsin.

Systempriset i Norden landade på 2,35 €/MWh i juli och 8,79 €/MWh i augusti. Jämfört med i fjol är detta en rabatt på 93 % respektive 76 %. Detta är också de lägsta sommarpriserna vi någonsin har haft.

I somras kunde vi faktiskt även notera Norges allra första timme med negativt spotpris. Klockan 04.00–05.00 måndagen 6 juli låg priset på minus 0,09 €/MWh i hela Norden, Baltikum och Benelux – utom i mellersta och norra Norge där priset låg på 1,36 €/MWh.

Enormt utbud pressar ner priserna

Orsaken till de låga priserna är mycket enkel, utbudet är större än efterfrågan.

Utbudet kommer från de enorma snömängder som lagrades i Norden under vintern. Med en relativt kylig sommar har det tagit lång tid för snömängderna att smälta vilket har gett ett jämnt flöde i kraftsystemet.

När det gäller efterfrågan ser vi en liten corona-effekt, men nedgången är inte så stor som många nog hade befarat under en världsomspännande pandemi. Men den främsta orsaken till de rekordlåga priserna har alltså med utbudet att göra.

Kraftmarknaden vaknar till liv

Sommaruppehållet är nu definitivt över för den nordiska kraftmarknaden. De senaste veckorna har rörelserna ökat både vad gäller spotpriser och terminspriser. Vi kan även konstatera att andra energi- och finansmarknader har sett stora rörelser efter sommaruppehållet.

En stor del av rörelserna vi ser kan nog förklaras av att många just nu återhämtar sig efter corona-nedstängningen. Men de extremt stora stimulansåtgärder som har pumpats ut på världens alla marknader har också bidragit till att vi ser rekordhöga börsindex och historiskt låga räntenivåer. Även detta påverkar så klart energimarknaderna.

Ytterligare en senareläggning för finskt kärnkraftverk

Förra veckan fick vi nyheter från TVO, ägaren till den finska kärnkraftreaktor som man har hållit på att bygga så länge nu. Reaktorn skulle ursprungligen ha varit i drift redan 2009 och byggprocessen har präglats av en i det närmaste makalös serie av fel och uppskjutna driftstarter. Nu är det dags igen: Driftstarten av ett av världens största kärnkraftverk skjuts upp med ytterligare nio månader.

Marknaden verkar inte särskilt överraskad över beslutet, men priserna steg ändå lite efter beskedet. När reaktorn äntligen tas i drift, kommer den att göra Finland nästan självförsörjande med kraftproduktion.

Vinterpriserna i Norden

Även om spotpriset och terminspriserna har stigit mycket den senaste månaden har marknaden prisat in en historiskt låg prisnivå även under den kommande vintern. Marknaden förväntar sig alltjämt ett stabilt utbud även under den kalla årstiden, därför handlas nu vinterkontrakten på mellan 25–30 €/MWh. Detta är något av de lägsta vinterpriserna vi har sett under de senaste 20 åren.

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära