Koppar, ofta kallad den röda metallen på råvarumarknaderna, går också under namnet ”Dr Copper” och sägs vara den enda metallen med en doktorsexamen i nationalekonomi. Eftersom kopparanvändningen är mycket konjunkturkänslig, där betydande användningsområden är rör och elledningar vid husbyggande samt i elektronikindustrin, medan utbudet är oelastiskt, svänger kopparpriset ofta i takt med konjunkturen.

Det gör att kopparpriset används som en sammanfallande aktivitetsindikator. Idag står Kina för 40 procent av kopparkonsumtionen i världen och därmed mäter kopparpriset inte minst den ekonomiska aktiviteten i Kina. Detta är inte minst intressant då konsumtionen ställs emot befolkningsmängden. Kina har i dag 20 procent av världens befolkning – och svarar för 12 procent av den aggregerade bruttonationalprodukten globalt. Kina konsumerar således betydligt mer koppar per capita än genomsnittsmänniskan på vårt jordklot. Vi har sett hur den kinesiska ekonomin varit den som agerat draglok under de senaste åren, det finns således ett samband mellan efterfrågan på koppar och ekonomisk tillväxt

Divergens mellan kopparpriset och aktiekurserna

Baserat på historiska data har inte kopparn någon hälsosam historia att förtälja. Under det senaste decenniet har priset på koppar och S&P500-indexet tenderat att följa varandra tätt. Det har emellertid förekommit perioder när dessa två har divergerat.

Förra gången vi såg hur kopparpriset rörde sig nedåt en längre period medan S&P500 steg var under slutet av 2006 – början av 2007. Naturligtvis steg aktiemarknaden under 2007, men kopparpriset kom aldrig att överstiga toppnoteringen 2006. Vi vet alla hur den situationen slutade. Spreaden S & P 500 mot koppar har nu stigit till samma nivå som för perioden 2006-2007. Skulle kopparpriset fortsätta att bryta ned finner vi det allt mer oroande för aktiekurserna.

Diagrammet ovanför visar hur kopparpriset (den svarta kurvan) rört sig i förhållande till S&P500 (den röda kurvan) under det senaste året. Nedan ser vi samma relation sedan mars 2005.