Nyheter
Hur prissätts fysiskt guld, silver och andra ädelmetaller

Du har säkert tittat på priset på guld på de olika råvarubörserna någon gång. Du har säkert också noterat att det priset du får betala när du köper fysiskt guld är högre än det priset du ser guldet handlas till på de internationella börserna. I denna artikel tittar vi närmare på prissättningen av ädelmetaller.
En av de vanligaste frågorna som vi på Tavex får är hur priset på fysiskt guld sätts, speciellt hos oss. Precis som med allting annat blir svaret mer och mer komplicerat. Under många år sattes det dagliga priset på guld hos Bank of England, där de större guldhandlarna samlades två gånger per dag. Senare kom London Bullion Market Association tillsammans med COMEX, Commodity Exchange i New York att ta över denna roll. COMEX ägs av NYMEX, New York Mercantile Exchange.
Tillsammans byggde dessa institutioner en solid grund för världens guldpris, på vilken de sedan byggt upp en marknad av pappersguld och optioner och derivat på denna ädelmetall. Fram till helt nyligen var det mycket litet guld som verkligen bytte ägare på dessa börser.
Avtal om framtida försäljning skrevs långt i förväg. Du kan till exempel försäkra dig om eller slå vad om det priset på guld under augusti och september månad. Emellertid, innan ditt avtal löper ut så brukar dessa normalt sett ”rullas” vilket betyder att de återköps sedan säljs igen med en förfallodag som ligger ännu längre fram i tiden, till exempel oktober eller november. I och med att det är mycket få kontrakt och avtal som verkligen ledde till leverans av guld har detta inneburit att samma guld handlats fram och tillbaka av investmentbankerna. Detta skapade en mycket stabil marknad där skillnaden mellan det fysiska och det elektroniska guldet varit mycket låg. Alla var överens om att det fanns tillräckligt med guld i valven och att det skulle finnas tillräckligt om någon mot förmodan verkligen skulle vilja ha leverans av sitt guld.
Sedan höstens finansiella härdsmälta har detta antagande blivit mer och mer osäkert. När tvivel kommer in i bilden betyder detta vanligen att priset påverkas och guldmarknaden är inte annorlunda från andra. Under den allra mest osäkra perioden under 2020 i början av pandemin låg premiumet för fysiska guldmynt i USA, England och Tyskland på över trettio procent (30 %) över världsmarknadspriset.
I Sverige såg vi en liknande situation, många aktörer sålde ut sina lager och var tvungna att höja sina priser för att täcka de ökade kostnaderna vi drabbades av för att hitta guld att sälja. I skrivande stund har marknaderna åter stabiliserats, men efter vad vi sett under det senaste året kan detta förändras till det värre vilken dag som helst.
På Tavex uppdateras våra priser automatiskt var 10:e minut baserat på världsmarknadspriset på guld.. Eftersom vi är en aktiv guldhandlare följer vi läget på marknaden på en detaljerad basis, till exempel justerar vi våra premier och återköpspriser baserat bland annat på priser från våra leverantörer. Du känner antagligen till vår låga prispolicy, och att vi alltid kan erbjuda dig bättre priser än alla våra seriösa konkurrenter.
Det är därför bäst att köpa så pass stora kvantiteter guld som möjligt. De flesta av våra kunder som köper större mängder guld väljer att göra det i form av tackor om 100 gram eller större, med målet att sälja dessa då priset stigit. Vi ser hur många av dem som gjort detta valt att köpa ett antal mindre tackor och mynt utifall att världens finansiella system brakar samman. Kom ihåg, om du måste använda dig av ditt guld för att köpa mat i framtiden är det betydligt enklare att få växel på ett mindre mynt.
Fysiskt guld prissätts alltid högre än pappersguld
Fysiskt guld och andra ädelmetaller prissätts alltså högre än vad guldpriset är på de olika råvarubörserna. Att hitta en handlare som ger dig chansen att köpa guld till världsmarknadspriset får anses som ytterst minimal, spotpriset är det pris som terminer och olika typer av certifikat handlas till, inte de fysiska metallerna. Varför skiljer sig då priset?
Det pris som du som investerare får betala styrs främst av två olika faktorer, dels smält- och präglingskostnaden, vilket även benämns den naturliga premien, dels marknadspremien som styrs av utbud och efterfrågan.
Ädelmetaller som guld och silver för investeringsbruk utgörs i huvudsak av tackor eller mynt som måste smältas, präglas och certifieras innan det kan erbjudas allmänheten. För detta behövs det ofta kapitalkrävande och tekniskt avancerad utrustning. Därav blir priset på det guld och silver som tillhandahålls för investeringsändamål högre än vad enbart ädelmetallen handlas till på råvarubörserna.
För att själv räkna på priset så behöver du omvandla världsmarknadspriset, som vanligen prissätts i amerikanska dollar per ounce ($/oz) till kronor och svenska gram. Ju större mängd guld du köper och ju större tacka desto billigare blir det. Det är därför inte förvånande att de mest efterfrågade varorna vi har är 100-gramsguldtackorna från PAMP och Valcambi. Skillnaden mellan vad vi köper och säljer dessa tackor för ligger på omkring sex till sju procent och denna ökar om storleken och den vikten på guldet minskar. När du tänker på de logistiska problem som är förknippade med att producera, förpacka och spåra en tacka om ett gram så förstår du varför marginalerna på dessa lätt kan hamna så pass högt som femtio procent.
Att premien, det prispåslag som gör, på lägre viktenheter blir högre än för större enheter säger sig självt. Detta beror på präglingskostnaderna är ju desamma oavsett storleken på tackan eller myntet. Premien blir även högre för silver än för guld eftersom priset på silver är mycket lägre motsvarande mängd guld. Denna premie tenderar att ligga på samma nivå över tiden, och kan snarast väntas att sjunka i takt med att teknologin utvecklas.
Marknadspremien däremot varierar kraftigt då denna speglar skillnaden mellan priset på guld och silver på råvarubörserna och de fysiska ädelmetaller. Ett bra exempel på detta såg vi under våren 2020, när det var svårt att få leverans av ädelmetaller. Detta berodde dels på oro på marknaden, dels på problem med transporter och produktion.
Vad styr marknadspremien?
Bland de faktorer som styr marknadspremien är värt att nämna
- Leveransosäkerhet på råvarubörserna.
- Brist på utstansade mynt. I USA måste till exempel alla mynten som det amerikanska myntverket US Mint producerar tillverkas av amerikanskt guld. I och med att det finns begränsat med sådant guld samtidigt som efterfrågan har stigit har det gjort att de företag som producerar myntämnena inte hinner med). Av den anledningen kan sådana guldmynt ta slut ibland.
- Bristande präglingskapacitet på mindre mynt/tackor
- Begränsad präglad upplaga
Utöver detta tillkommer premien för försäkring, lager, kapital, rörelsekostnader samt den vinst som guldhandlaren måste göra för att kunna stanna kvar i branschen.
För att enkelt se premierna hos Tavex kan du gå in på prislistan och sortera produkterna efter ”Bästa värdet”.
Tavex AB är en del av Tavexgruppen som grundades 1991 med verksamhet i Sverige sedan 2005. Tavex är en ledande återförsäljare av ädelmetaller och valuta i norra Europa med högsta kreditbetyget AAA från Bisnode. Tavex köper och säljer guld, silver och platina. Besök tavex.se
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys3 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor