Följ oss

Nyheter

Hur lågt kan oljepriset falla?

Publicerat

den

Oljepriset ett frågetecken

Oljepriset ett frågeteckenUnder det senaste året har bilisterna mötts av lägre bensinpriser när de tankat (utom när regeringar runt om i världen bestämt sig för att höja skatten på detta drivmedel). Vi har sett hur oljepriset noterat rekordlåga nivåer och bland de lägsta bensinpriserna på tio år. För många konsumenter är detta en välkommen utveckling, men oljebolagen har däremot stora problem och inte enbart ifråga om lönsamheten. I denna text tittar vi närmare på ett par av orsakerna till prisfallet på oljemarknaden och framtidsutsikterna för oljan.

Orsaken till prisfallet på oljemarknaden

Även om det finns ett stort antal olika typer av råolja är det i huvudsak två sorter som betraktas som allmäna standarder på oljemarknaden, West Texas Intermediate (WTI) och Brent. WTI, den ljusa söta oljan som finns i USA, har noterat ett prisfall på cirka 60 procent från sin senaste topp på 107 USD per fat. Priset på Brent har utvecklats marginellt bättre, men likväl noterar vi en mer än femtioprocentig nedgång för denna råolja från dess senaste topp på 114 USD per fat. Brentolja, en söt lätt råolja från Nordsjön, är allmänt accepterat som ett riktmärke för globala oljeinköp och fungerar som en bättre indikator på världsmarknaden, särskilt i Europa och Mellanöstern.

I juni 2014 låg priset för en gallon blyfri bensin i USA på i genomsnitt 3,65 USD, något som skall jämföras med dagens priser på 2,45 USD. Prisnedgången ligger på cirka 33 procent, vilket nästan motsvarar prisfallet på råoljan. Att siffrorna skiljer sig åt beror på kostnader relaterade till raffineringen, skatter och distributionskostnader, samtliga ganska fasta kostnader som sällan fluktuerar.

Varför har vi då sett en nedgång i råoljepriset? Det nuvarande priset kan delvis tillskrivas följande faktorer:

Grundläggande utbud och efterfrågan

Världen, och USA i synnerhet, är full av olja. Tack vare hydraulisk spräckning, så kallad fracking, och de framsteg med horisontell borrning som har gjorts har USA ökat sin produktion av skifferolja, och har till och med börjat lagra olja för framtida bruk. I USA har de inhemska oljelagren nått den högsta nivån på mer än 80 år och USA har ersatt en stor del av sin import av olja med egen produktion. Av den energi som konsumerades i USA år 2014 levererade inhemska producenter 89 procent, vilket minskat USAs beroende av olja från utländska aktörer.

USAs växande oljelager tillsammans med en avtagande ekonomisk tillväxt i Europa och Asien, i huvudsak Kina, har lett till en minskad efterfrågan på olja. Trots en avtagande global efterfrågan har de stora oljeproducenterna fortsatt sin storskaliga produktion vilket ökar lagren ytterligare.

Den amerikanska dollarn

Efter att ha tagit sig ut recessionen ser vi nu hur den amerikanska ekonomin återhämtar sig. En direkt effekt av att den amerikanska ekonomin har återhämtat sig är att värdet på dollarn har stigit i förhållande till andra valutor. Precis som så många andra råvaror prissätts råolja i dollar, vilket betyder att olja kostar mindre i USA än vad det gör utanför landets gränser. Resultatet är att oljepriser faller mindre för de länder som bäst behöver billig olja. Detta medför också att trycket ökar på de ekonomier som kämpar mest för att få det gå ihop, något som i sin tur lett till en minskad efterfrågan och ett lägre pris eftersom dessa länder inte har råd att köpa oljan längre.

Geopolitiska orsaker

Globala konflikter har länge dikterat marknadsprognoserna för oljepriset.

Analytiker trodde först att inbördeskrig skulle störa leveranserna. Men så skedde inte i Irak och Libyens produktion har tredubblats sedan juni förra året. Irak pumpar dagligen upp 3,1 MMbd.

Oljepriset kan också fortsätta att falla om en överenskommelse nås mellan Iran och USA om Teherans nukleära program, eftersom Iran då skulle bidra med ytterligare råolja till överutbudet på den globala marknaden. Priserna har redan sjunkit i förtid, vilket tyder på att marknaden tror på en sådan utveckling.

Kommer oljepriset att återhämta sig?

De flesta aktörer som tittar på oljepriset är överens om att under de kommande åren så är det sannolikt att anta att oljepriset förblir lågt. I USA fortsätter produktionen även om oljebolagen minskar antalet aktiva riggar. Antalet riggar har sjunkit till den lägsta nivån på många år, men samtidigt har inte oljelagren varit så här höga sedan 1930.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Överutbudet från OPECs medlemsländer kommer sannolikt att bestå. Saudiarabien är världens största exportör av råolja, och i syfte att dominera marknaden har landet valt att upprätthålla produktionen att underminera sina konkurrenter. Saudiarabien har gott om likvider och väl förberett att överleva intäktsminskningar.

Ett fortsatt lågt oljepris kan komma att leda till ett försörjningsavbrott på de iranska, irakiska och libyska marknaderna, som alla behöver relativt höga oljepriser för att kunna klara den statliga budgeten. Arbetet med att tillskjuta investeringskapital för att utveckla djuphavsreserver och skifferfyndigheter i länder som Argentina och Venezuela har visat sig vara oekonomiskt. Det har också visat sig att de låga oljepriserna har varit skadliga för den nordamerikanska skifferindustrin som inte kan uppnå en ekonomisk lönsamhet om oljepriset faller för lågt.

Då en långsam ekonomisk tillväxt förutspås i de flesta länder i den utvecklade världen och många emerging markets kommer sannolikt efterfrågan på olja att minska. Detta gäller i synnerhet Kina som just nu upplever den långsammaste ekonomiska tillväxten på flera årtionden.

Det finns emellertid faktorer som kan komma att leda till stigande oljepriser. Den amerikanska dollarn kan komma att försvagas. Efterfrågan på olja kan lätt stiga i spåren av en oväntad väderhändelse som då kan komma att hota lokala leveranser. Det ständigt föränderliga geopolitiska klimatet bidrar också till priset på råolja, vilket framgick tydligt vid krisen i Jemen som även inkluderade saudiska flyganfall.

Slutsats

Den globala oljeproduktionen ökar snabbare än konsumtionen. OPEC-medlemmarna har inte justerat produktionsnivåer i enlighet med vad som överenskommits trots ett överskott i oljeproduktionen, och den amerikanska skifferboomen genererar en produktion om 4 miljoner fat per dag (MMbd), en uppgång från förra året. Såvida inte den nuvarande produktionen bromsas eller efterfrågan växer kommer oljepriset sannolikt inte att stiga under de annalkande månaderna. Detta är goda nyheter för amerikanska konsumenter, men inte så bra för oljebolagen.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära