Nyheter
Högsta januaripriset på åtta år för elektriciteten
Elpriset fortsatte uppåt även i januari. Lite snö i fjällen och höga priser på tysk kolkraft är två av förklaringarna skriver Entelios och fortsätter nedan.
Elpriset för januari hamnade en bra bit över € 50/MWh för Norden som helhet och landade på 53,78 €/MWh. Endast två gånger i historien har vi sett högre priser än detta, nämligen i 2011 och 2003. Januaripriset för 2019 landade 70 procent över genomsnittet för januari under de senaste fem åren.
Vad är förklaringen?
Lite snö i fjällen är en anledning
En del av förklaringen handlar om lite snö i de norska fjällen. Vattenmagasinen i Norden har en något lägre fyllnadsgrad än det som är vanligt den här tiden på året, men det är bristen på snö som är utslagsgivande här. De ringa snömängderna i fjällen innebär att kraftverken i Norden tvingas spara på vattnet fram mot sommaren. Därmed måste Norden importera mer och exportera mindre el än normalt.
Besparing på vatten betyder högre elpriser och det är inte mycket som tyder på att den här resursbalansen kommer att förbättras i första taget: Prognoserna för februari pekar mot torrt och kallt väder och inga nya stora snöfall, något som i vår skulle ha förvandlats till efterlängtat smältvatten.
Elpriset i Tyskland förklarar mer
Men våra elpriser handlar självklart inte bara om förhållandena i Norden – de hänger även nära ihop med prisnivån i Europa. Och det finns ett land som betyder klart mest för oss: Tyskland. Det är Nordens viktigaste handelspartner när det handlar om utbyte av el, både import och export. Elpriset i Tyskland har därför en direkt inverkan på elpriserna i Norden.
I Europa, och för den delen i resten av världen, är kolkraft helt avgörande för att möta efterfrågan på el. Kolkraftproducenterna har stora kostnader: både för själva råvaran och för utsläppsrätterna (koldioxidpriset). Och eftersom både kol och koldioxidutsläpp har blivit mycket dyrare de senaste åren, har även elpriset gått samma väg.
Oroliga tider, både politiskt och ekonomiskt
Råvarupriserna rör sig ofta i supercykler – i takt med politiska skiften och ekonomiska fluktuationer. Just nu är optimismen på marknaden dämpad av handelskrig, Brexit och svagare signaler från världsekonomin. Resultatet är att flera förväntar sig svagare tillväxt framöver.
I motsatt riktning har priserna för koldioxidutsläppskvoter stigit med över 400 procent under loppet av endast ett och ett halvt år. Vid nyår fick vi en ny reform för utsläppsrätter på marknaden med målet att ytterligare höja priset för utsläpp. När råvarupriset på kol redan är relativt högt, höjer detta även kostnadspriset för att producera el från kolkraft. Resultatet märks direkt i din plånbok.
Hur kommer det då att fortsätta på elmarknaden? På kort sikt ser vi att den svaga resurssituationen i Norden gör att de europeiska priserna får större inflytande här – och de är redan höga. Prisutvecklingen framöver är beroende av de stora världshändelserna och just nu är det svårare än på mycket länge att leverera några säkra förutsägelser på detta område.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter4 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

