Nyheter
Guldrepatriering i full gång när allt fler länder fruktar sanktioner
Fler länder vill lagra sina guldreserver inom sina egna gränser, av rädsla för ett liknande öde som Ryssland, som såg en rad samordnade sanktioner från väst efter sin invasion av Ukraina förra året, enligt den årliga Invesco Global Sovereign Asset Management Study.
Länderna i väst frös nästan hälften av Rysslands 640 miljarder dollar i guld- och valutareserver förra året, och det utlöste en förändring i centralbankernas tänkande om vilka tillgångar de ska hålla och var de ska lagras, sa Invesco i sin undersökning som undersökte 85 statliga förmögenhetsfonder och 57 centralbanker. Tillsammans förvaltar dessa förmögenhetsfonder och centralbanker cirka 21 biljoner dollar i tillgångar.
”En stor andel av centralbankerna är oroade över prejudikatet från USAs frysning av ryska reserver, där majoriteten (58 procent) håller med om att händelsen har gjort guld mer attraktivt”, sade undersökningens författare.
En ”avsevärd andel” av centralbankerna är nu oroade över prejudikatet som har skapats med Ryssland säger Invesco.
Undersökningen visade också att 68 procent av de tillfrågade förmögenhetsfonderna och centralbankerna nu lagrar sina fysiska guldinnehav på hemmaplan. Det framgår också att 74 procent av förmögenhetsfonderna och centralbankerna planerar att göra det om fem år. År 2020 var samma andel 50 procent.
I ett av de anonyma svaren förklarade en centralbank sitt tänkande. ”Vi hade det (guld) i London… men nu har vi överfört det till vårt eget land för att hålla det som en säker tillgång och för att hålla det säkert.”
Enligt Invescos chef för officiella institutioner, Rod Ringrow, som var ansvarig för undersökningen, delades denna uppfattning brett. ”Om det är mitt guld, då vill jag ha det i mitt land’ [har] varit det mantra vi har sett under det senaste året eller så” sa Ringrow.
Guldrepatriering har dominerat rubrikerna då och då under de senaste två decennierna. Alla ögon var på Tyskland för tio år sedan när man startade sin plan att återföra sina guldreserver från New York och Paris. Under 2017 slutförde Tyskland projektet och returnerade 743 ton guld från Paris och New York. År 2000 återförde Tyskland 940 ton av sitt guld från Bank of England.
2019 repatrierade Polen 100 ton guld från Bank of England, och påstod att guld symboliserar landets styrka.
Men alla försök är inte framgångsrika. I slutet av juni förlorade Venezuelas centralbank (BCV), som är under kontroll av president Nicolas Maduro, sin senaste överklagan att få överföra 1,95 miljarder dollar av landets guldreserver som lagras i Bank of England.
Fler centralbanker ser också obligationer från tillväxtmarknader som säkra kort i den nuvarande makromiljön.
Inflation och geopolitisk spänning var de främsta orosmomenten för centralbankerna, som ”i grunden” omprövar sina reservstrategier när de flyttar bort från den amerikanska dollarn.
”Fonderna och centralbankerna försöker nu komma till rätta med högre inflation”, sa Ringrow. ”Det är en stor förändring.”
Trots det ser de flesta fortfarande inte något alternativ till den amerikanska dollarn. Sju procent sa att de ser stigande amerikanska skulder som ett problem för dollarn.
Kinas yuaninflytande växer inte heller, med endast 18 procent som identifierar det som en potentiell utmanare, jämfört med 29 procent förra året. Dessutom höll 58 procent inte med om att yuanen kommer att få status som reservvaluta under de kommande fem åren, jämfört med endast 29 procent förra året.
Indien valdes ut som ett av de mest attraktiva länderna för investeringar för andra året i rad. Kina, Storbritannien och Italien identifierades som mindre attraktiva.
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.
Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.
Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
Oil product price pain is set to rise as the Strait of Hormuz stays closed into summer
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Svag vårflod dubblar elpriserna
