Följ oss

Nyheter

Guldrepatriering i full gång när allt fler länder fruktar sanktioner

Publicerat

den

Tre mindre guldtackor

Fler länder vill lagra sina guldreserver inom sina egna gränser, av rädsla för ett liknande öde som Ryssland, som såg en rad samordnade sanktioner från väst efter sin invasion av Ukraina förra året, enligt den årliga Invesco Global Sovereign Asset Management Study.

Länderna i väst frös nästan hälften av Rysslands 640 miljarder dollar i guld- och valutareserver förra året, och det utlöste en förändring i centralbankernas tänkande om vilka tillgångar de ska hålla och var de ska lagras, sa Invesco i sin undersökning som undersökte 85 statliga förmögenhetsfonder och 57 centralbanker. Tillsammans förvaltar dessa förmögenhetsfonder och centralbanker cirka 21 biljoner dollar i tillgångar.

”En stor andel av centralbankerna är oroade över prejudikatet från USAs frysning av ryska reserver, där majoriteten (58 procent) håller med om att händelsen har gjort guld mer attraktivt”, sade undersökningens författare. 

En ”avsevärd andel” av centralbankerna är nu oroade över prejudikatet som har skapats med Ryssland säger Invesco.

Undersökningen visade också att 68 procent av de tillfrågade förmögenhetsfonderna och centralbankerna nu lagrar sina fysiska guldinnehav på hemmaplan. Det framgår också att 74 procent av förmögenhetsfonderna och centralbankerna planerar att göra det om fem år. År 2020 var samma andel 50 procent.

I ett av de anonyma svaren förklarade en centralbank sitt tänkande. ”Vi hade det (guld) i London… men nu har vi överfört det till vårt eget land för att hålla det som en säker tillgång och för att hålla det säkert.”

Enligt Invescos chef för officiella institutioner, Rod Ringrow, som var ansvarig för undersökningen, delades denna uppfattning brett. ”Om det är mitt guld, då vill jag ha det i mitt land’ [har] varit det mantra vi har sett under det senaste året eller så” sa Ringrow.

Guldrepatriering har dominerat rubrikerna då och då under de senaste två decennierna. Alla ögon var på Tyskland för tio år sedan när man startade sin plan att återföra sina guldreserver från New York och Paris. Under 2017 slutförde Tyskland projektet och returnerade 743 ton guld från Paris och New York. År 2000 återförde Tyskland 940 ton av sitt guld från Bank of England.

2019 repatrierade Polen 100 ton guld från Bank of England, och påstod att guld symboliserar landets styrka.

Men alla försök är inte framgångsrika. I slutet av juni förlorade Venezuelas centralbank (BCV), som är under kontroll av president Nicolas Maduro, sin senaste överklagan att få överföra 1,95 miljarder dollar av landets guldreserver som lagras i Bank of England.

Fler centralbanker ser också obligationer från tillväxtmarknader som säkra kort i den nuvarande makromiljön.

Inflation och geopolitisk spänning var de främsta orosmomenten för centralbankerna, som ”i grunden” omprövar sina reservstrategier när de flyttar bort från den amerikanska dollarn.

”Fonderna och centralbankerna försöker nu komma till rätta med högre inflation”, sa Ringrow. ”Det är en stor förändring.”

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Trots det ser de flesta fortfarande inte något alternativ till den amerikanska dollarn. Sju procent sa att de ser stigande amerikanska skulder som ett problem för dollarn.

Kinas yuaninflytande växer inte heller, med endast 18 procent som identifierar det som en potentiell utmanare, jämfört med 29 procent förra året. Dessutom höll 58 procent inte med om att yuanen kommer att få status som reservvaluta under de kommande fem åren, jämfört med endast 29 procent förra året.

Indien valdes ut som ett av de mest attraktiva länderna för investeringar för andra året i rad. Kina, Storbritannien och Italien identifierades som mindre attraktiva.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära