Följ oss

Nyheter

Guldprisets utveckling från år 1800 och framåt

Publicerat

den

Priset på fysiskt guld - En bra historisk utveckling

Guld - En ädelmetall med bra historisk utvecklingGuldpriset har skjutit i höjden under de senaste åren, i synnerhet under 2011 då denna råvara nådde nya rekordnoteringar. Under de senaste månaderna har guldpriset stabiliserats kring en nivå runt 1.800 USD per troy ounce. Under de senaste tjugo åren är emellertid prisutvecklingen än mer imponerande, då guldpriset under denna period stigit med fantastiska 2.575 procent, vilket syns i diagrammet nedan.

Diagram över guldprisets utveckling från 1974 till 2011

Trots de senaste årens dramatiska ökning av guldpriset så har det historiskt sett försmäktat vilket visas i nedanstående diagram. Under perioden mellan 1800 till 1933 låg guldpriset stabilt kring 20 dollar per troy ounce.

Följande diagram visar det långsiktiga historiska priset på guld:

Guldprisets historiska utveckling från år 1800 och 1970

Diagrammet visar att det var i samband med att Bretton Woods-avtalet upphörde och de globala ekonomierna började tappa kraft, samtidigt som den traditionella ekonomiska världsordningen kullkastades, som den gyllene råvaran påbörjade sin första period av tillväxt.

Följande diagram visar guldprisets utveckling i tioårscykler och den årliga avkastningen för de senaste åren:

Guldets historiska avkastning, per årtionde och per år

Priset på guld är på en och samma gång både en spegel och en värdemätare för den globala ekonomiska rädslan hos placerare världen över. Guldpriset kan anses visa på deras rädsla för osäkerhet, rädsla för förlust och rädsla för fattigdom. Så länge denna rädsla kvarstår så kommer denna nya guldstandard att fortsätta spegla rädslan. Priset på guld har därför blivit ett index som visar på placerarnas rädsla.

Fortsätt läsa
Annons
10 Kommentarer

10 Comments

  1. Lars Eriksson

    17 februari, 2012 vid 07:33

    Riksbanken har som framgår av deras hemsida sålt ut stora mängder guld sedan 2006. D v s under en period då guldpriset ökat rejält. Jag undrar
    hur mycket vi som skattebetalare förlorat i värdeökning på guldet i vår valutareserv under åren 2006 till 2012.
    Vore tacksam om Ni kunde kommentera det, eller om om Ni har en siffra.

    Med Hälsningar
    Lars
    (Intresserad skattebetalare)

  2. Chris

    29 mars, 2012 vid 20:25

    Hmm, undrar varför jag har missat den här posten, jag som är en trogen läsare.

    Lars, du har nog rätt i det, det har nog kostat ett par kronor i värdeökning.

  3. Claes

    3 mars, 2013 vid 00:54

    Det här med att guldpriset är en mätare på placerarnas rädsla har märkts tydligt de senaste månaderna. Så fort den största skräcken för USAs akuta budgetfrågor lagt sig så sjönk guldpriset.

  4. Juha

    14 maj, 2013 vid 10:35

    Det finns en kausal förbindelse mella olje- och guldpriset. Oljan är nästan 4-5 gånger dyrare än på 2000 och så är också guldet.

  5. Andre Ralvert

    13 augusti, 2013 vid 00:13

    Kollar man på grafen så ser det ut som en bubbla. Men samtidigt tror jag att det inte är helt fel att ha något i guld i och med oroligheterna framöver.

    Jag hörde ett mycket löst rykte om att Kina var intresserad över att införa en guldstandard. Någon annan som hört mer om detta?

  6. Jarneris

    4 oktober, 2013 vid 07:34

    Pris på guld och pris på olja har gått upp, eller är det kanske så att värdet på valutorna har gått ner. Varför ska vi värdera det i dollar eller kronor. Det verkliga värdet är en vara relativt en annan.

  7. Arne Elander

    28 maj, 2014 vid 13:32

    Missvisande text och felräkning i diagrammet gör ju att höjden av seriositet minskar.

    Diagrammet omfattar 37 år inte som texten antyder ”tjugo år”. Den procentuella ökingen är inte 2575 utan korrekt uträknat 2475.

    De senast 20 åren (1991-2011) har priset höjts från ca 400 till knappt 1700, vilket är en ganska medioker ökning. Ökning över hela perioden blir då 325%, vilket innebär en procentuell ökning per år om 7,5%. Frågan är om det under samma period slagit ordinär bankränta.

    Till er som glömt bort tiden med hög bankränta: 1991 hade jag ett inlånginskonto i bank med 12% ränta.

    • ...

      15 november, 2015 vid 03:19

      och nu är räntan minus..

  8. Esma

    25 augusti, 2020 vid 22:33

    Älskar

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Gruvstart under 2024 för Botnia Exploration

Publicerat

den

Guld på Botnia Explorations marker

Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör Analysguiden fortsatt positiv till aktien.

Nu är arbetet med att starta guldbrytning i Fäbodtjärn i full gång efter att alla tillstånd är på plats. Positivt är att ett avtal om anrikning av malmen tecknades under januari med Dragon Mining. Botnia tar nu steget från att vara ett prospekteringsbolag till gruvdrift och guldproduktion. Efter att Botnias start av malmbrytning i Fäbodtjärn förskjutits under flera år, främst på grund av långsam hantering från berörda myndigheter, har nu knutarna lösts.

Miljötillståndet för guldfyndigheterna Fäbodtjärn och Vargbäcken vann laga kraft redan i slutet av 2021. Konstruktion och uppstart sinkades dock, bland annat av att Bergsstaten dröjde med återkoppling för markanvisning. Markanvisning, ett krav för att påbörja markarbeten, vann laga kraft i mars 2023. Botnia bedömer nu att rampdrivning kommer starta under våren 2024.

Under andra kvartalet 2023 ställde Botnia ut en säkerhet för efterbehandling och återställning motsvarande 4,4 Mkr som har godkänts och vunnit laga kraft av Mark- och miljödomstolen. Därmed har markberedningsarbeten kunnat påbörjas.
Botnia bedömer nu att malmleveranser kan komma att starta under hösten 2024. Fäbodtjärn klassas som en av Sveriges mest höghaltiga guldfyndigheter.

Ny genomförbarhetsstudie på gång

Botnia uppdaterar för närvarande den genomförbarhetsstudie (feasibility study) som gjordes under 2018 och som befintliga beräkningar kring intäkter, kostnader och kassaflöden baseras på. Sedan studien gjordes för fem år sedan har ett flertal parametrar väsentligt förändrats. Det guldpris den befintliga studien baseras på uppgick till 364 tkr/kg. Nuvarande guldpris är omkring 690 tkr/kg. Den uppdaterade studien väntas vara klar under våren.

Ett grundantagande vid 2018 års studie var att malmen skulle bearbetas i Bolidenägda Rönnskärsverken. Nu har i stället ett avtal tecknats om bearbetning i Svartlidenverket som ägs av Dragon Mining. Vidare har brytningsplanerna modifierats sedan 2018. Kostnadskalkylen för brytning och produktion har också förändrats, drivet av en högre inflation. Sammantaget är vår bedömning att den uppdaterade studien kommer att visa att det högre guldpriset mer än väl kommer att kompensera för prognosticerade kostnadsökningar.

Produktionsstart 2024 ger potential

Aktien har tappat initialt under 2024 men visar en uppgång om cirka 50% sedan ett år. Med förväntningar om produktionsstart under 2024 och goda möjligheter för positiva nyheter när den nya lönsamhetsstudien presenteras gör oss fortsatt positiva och vi ser en potential i aktien. Vi avvaktar dock den uppdaterade studien för att redovisa nya prognoser över kassaflödesutvecklingen.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kakao spränger 6000 USD-nivån med bred marginal

Publicerat

den

Kakaoträd

Kakaopriset fortsätter att rusa i höjden som att det inte finns någon begräsning alls. Nu kostar kakao i form av mars-terminen på ICE-börsen hela 6401 USD per ton. Om vi pratar nominella priser så har kakao aldrig varit dyrare i modern tid. Det var en pristopp år 1977 på 5379 USD, men sedan föll priset och kring millennieskiftet så var priset nere kring 1000 USD.

Mars 2024-terminen på kakao, USD per ton

Det finns dock en naturlig förklaring till det höga priset och det är det låga priset för 20-30 år sedan. Priserna var då så låga att odlarna inte såg någon anledning till att satsa sin framtid på att plantera kakao. En stor del av de kakaoproducerande träden idag är därför gamla, vilket innebär att de både producerar mindre och är mer känsliga för ofördelaktigt väder.

På toppen av detta kan sedan läggas andra faktorer, som att befolkningen i världen har växt och dessutom blivit mycket rikare, samt även satsningar från bland annat EU att kakao-odlingar inte ska anläggas genom att hugga ner skog.

Men situationen lyfter fram det man ofta upprepar, vad som får ner höga priser är höga priser. Nu har priset kommit upp och det kommer göra att odlare åter blir intresserade av att investera i odlingar och med tiden kommer det göra att utbudet ökar.

Fortsätt läsa

Nyheter

Saharas solparker kan påverka klimat och energiproduktion globalt

Publicerat

den

Solceller i Sahara

Byggandet av stora solenergiparker i Saharaöknen kan ha oväntade effekter på solenergin i världen – även i länder långt från Sahara. Solparkerna kan enligt nya simuleringar minska produktionen av solenergi i länder som USA, Indien och Kina. Det visar forskning vid Lunds universitet.

Att storskaliga solenergiparker kan påverka klimatet och ekosystemet i närområdet är välkänt. Detta då solpanelerna är mörkare än Saharas ljusa sand, vilket leder till att de absorberar extra energi som avges som värme. Det som förvånade forskarna i det här fallet var att byggandet av omfattande solenergiparker kan ha långtgående och varierande effekter på både klimat och produktionen av solenergi globalt. 

– Vår modell visar att effekterna på klimatet och ekosystemet är ganska långtgående, särskilt i några av de mest sårbara regionerna, som Arktis och Amazonas, säger Zhengyao Lu, forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom artikeln ”Large-scale photovoltaic solar farms in the Sahara affect solar power generation potential globally” publicerad i tidskriften Communications Earth & Environment.

Forskningen visar att solenergiparkerna kan leda till mindre solenergi i områden som Nordafrika, Mellanöstern, södra Europa, Indien, östra Kina, Japan, östra Australien och sydvästra USA. Forskarna fann att dessa effekter beror på förändringar i ytans albedo, ett mått på ljus som reflekteras av ytan viket hör ihop med de mörka solpanelerna, samt påverkan på atmosfäriska cirkulationsmönster och molnbildning.

Å andra sidan kan vissa områden gynnas av dessa förändringar, med ökad solenergiproduktion som resultat. Forskningen pekar på att delar av Central- och Sydamerika, Karibien, centrala och östra USA, Skandinavien och Sydafrika kommer kunna se positiva effekter för energiproduktionen som en följd av utbyggnaden av solenergiparker i Sahara. Detta då exempelvis molntäckets minskning påverkar förutsättningarna för solenergiproduktion positivt, medan en ökning av detsamma påverkar det negativt. Färre moln ger mer sol, helt enkelt.

–  Det har inte tidigare uppmärksammats att en massiv utbyggnad av solenergi kan ha global påverkan. I detta avseende kan solenergiproduktionen bli en geopolitisk fråga. Om ett land bygger många solparker kan det potentiellt skada solenergiproduktionen i grannländer eller till och med i avlägsna länder, säger Zhengyao Lu.

Påverkan på solenergiproduktionen uppgår enligt studien till plus eller minus fem procent i ett scenario där en femtedel av Saharaöknen täcks med solenergiparker.  

– Effekterna kanske inte verkar så stora, men i en framtida värld där varje region bygger fler parker och blir mer beroende av dem behövs både kunskap och insatser. Vi hoppas att studien kan bidra till samarbeten mellan världens stater för att säkerställa att fördelarna med solenergi delas rättvist över hela världen, säger Zhengyao Lu.

Fortsätt läsa

Populära