Följ oss

Nyheter

Geopoliska händelser kan komma att driva guldkursen

Publicerat

den

Guldtacka och mynt hos BullionVault

Förra veckan var minst sagt hektiskt för alla dem som följer guldkursen och det finns ett antal geopolitiska händelser som har haft betydelse för hur denna ädelmetall har utvecklats. Frågan som alla ställer sig nu är hur guldkursen kommer att utvecklas? I torsdags såg vi en spik i guldpriset, orsakad av bland annat konflikten mellan Israel och Hamas, men också ett nedskjutet flygplan och krisen i Ukraina som gett nytt bränsle åt den oro som finns i denna del av världen.

Detta är emellertid endast en av alla de saker som kan komma att få betydelse för hur guldkursen utvecklas i framtiden. I denna text har vi samlat en del andra händelser, en del väldigt omskrivna, andra inte alls lika kända, som vi bedömer kan komma att påverka hur guldkursen utvecklas under resten av 2014.

Guldlåneproblem i Kina

I juni 2014 upptäckte Kinas chefsrevisor lån till ett värde om 15,2 miljarder USD som backades upp av förfalskade guldtransaktioner, något som komma att leda till åtal för bedrägerier. Kina har samlat över 2000 ton överskottsguld under de senaste 4 åren. År 2013 importerades 1800 ton guld, som kan minskas med 300 till 400 ton i år Kina.

Den indiska efterfrågan

Importrestriktioner har lett till att den indiska importen av guld har fallit med 77 procent, ned till 150 ton, under det första halvåret 2014. De indiska juvelerarna förväntade sig en sänkning i samband med att den nya budgeten lades fram, men istället valde landets regering att behålla den tioprocentiga tullen på guldimport för hela verksamhetsåret 2014/2015. Indiens handelsunderskott har under juni 2014 tangerat den högsta nivån på elva månader, 11,76 miljarder USD, vilket bland annat har orsakats av en 65-procentig ökning av guldinköpen att jämföra med juni 2013. Det finns således en risk för att den indiska regeringen inte kommer att sänka importtullen då denna ädelmetall fortfarande utgör en så stor del av landets import.

Reserve Bank of IndiaReserve Bank of India (RBI) har beslut att byta det guld det har i sina valv mot guld som håller internationell standard. Det guld som RBI förvärvar skall levereras till utländska depåer, till exempel Bank of England. RBI kan därmed avhänga sig det guld som banken har på den inhemska marknaden och möta den ökande efterfrågan utan att det får en negativ effekt på Indiens bytesbalansunderskott. Denna åtgärd bör även leda till en minskad guldsmuggling, vilken har ökat sedan Indien införde en tull på sin guldimport förra året.

FED

I juni 2014 adderade USA 288 000 nya arbeten, 73 000 mer än förväntat. Samtidigt sjönk arbetslösheten till 6,1 procent, den lägsta siffran sedan 2008. Under det senaste året har arbetslösheten i USA minskat med 1,5 procentenheter men ligger fortfarande över FEDs mål om 5,2 till 5,5 procent. Den 15 juli antydde Janet Yellen att en räntehöjning kan komma att bli aktuell om situationen på den amerikanska arbetsmarknaden inte förbättras. Någon tidpunkt för detta har inte kommunicerats.

Geopolitik

I mars 2014 nådde guldkursen 1 350 USD per troy ounce som en direkt följd av den rysk-ukrainska krisen. Den 14 juni i år, i samband med det ökade våldet i Irak, handlades guldet till 1 278 USD per troy ounce. Den 17 juli 2014 i samband med att ett jetplan från Malaysia med 295 människor kraschade nära gränsen mellan Ukraina och Ryssland på grund av en missilattack handlades guldet till 1 316 USD per troy ounce. Samma dag införde USA en ny omgång av sanktioner mot Ryssland som begränsade Rosneft (OTC: OJSCY) och Gazprombank (OTCQX: GZPFY) tillträde till den amerikanska kapitalmarknaden. Guld som betraktas som en safe haven har stigit med 9,5 procent under 2014, mer än statsobligationer, aktier och andra råvaror vilket bland annat kan förklaras av de pågående geopolitiska händelserna.

Den svaga efterfrågan i Indien, och guldåneproblemen i Kina är baisseindikatorer för guldpriset på kort sikt. Obligationsåterköpsprogrammet i USA slutar i oktober i år, och en eventuell räntehöjning är också en baisseartad indikator. Emellertid skulle de pågående geopolitiska frågorna kunna tillföra ånga till ett guldrally i år.

Nyheter

Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion

Publicerat

den

Gabriel och Thina pratar olja

En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.

Fortsätt läsa

Nyheter

De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada

Publicerat

den

Fat med olja och naturgasledningar med en kanadensisk flagga i bakgrunden

Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.

MEG Energy

MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.

ARC Resources

ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.

Tamarack Valley Energy

Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden

Publicerat

den

En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.

Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.

– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia

I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.

– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.

Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).

DecemberJanuariFebruari
Systempris65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris)67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris)71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris)
SE140 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE240 öre/kWh (73 öre)39 öre/kWh (61 öre)43 öre/kWh (45 öre)
SE377 öre/kWh (79 öre)78 öre/kWh (80 öre)76 öre/kWh (50 öre)
SE482 öre/kWh (80 öre)79 öre/kWh (84 öre)83 öre/kWh (55 öre)
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära