Nyheter
Förutsättningarna för oljeraffinaderierna
Aktierna i många oljeraffinaderier såldes ut ganska aggressivt under 2015, men sett i efterhand var denna sektor betydligt bättre än många andra företag som arbetar med produktion, utveckling och prospektering av olja. Oljeraffinaderierna klarade sig i allmänhet också bättre än de tjänsteföretag som arbetar inom oljesektorn. Det var en stark efterfrågan på oljeraffinaderiernas produkter och höga vinstmarginaler som bidrog till att stabilisera deras aktiekurser, vilket kom att leda till att detta blivit en safe haven för energiinvesterare. Däremot kommer det att vara svårt för raffinaderierna att matcha eller överträffa denna utveckling under 2016 och 2017, i alla fall med dagens förutsättningar.
Fortsatt hög efterfrågan på slutprodukterna
Situationen med ett globalt överflöd av råolja döljer det faktum att det finns en hög efterfrågan på både själva råvaran och de olika slutprodukterna, något som gynnar raffinaderierna framför producenterna. Situationen är dessutom mer komplex då det råder en mycket ojämn lönsamhet runt om i världen vilket gör det svårt att göra en bredare och överskådlig analys. Lokala krafter och händelser påverkar oljeraffinaderierna, vilket gör vissa till vinnare och andra förlorare.
Generellt sett har de europeiska och asiatiska raffinaderierna starkare balansräkningar än sina amerikanska motsvarigheter, men ekvationen håller på att förändras på grund av de osäkra ekonomiska utsikterna och en snabb nedgång i råoljepriset.
I allmänhet rapporterade raffinaderierna starkare vinster under 2015 än under 2014, något som till stor del beror på att raffinaderierna kunde dra fördel av crack spreadar, det vill säga de kunde dra fördel av skillnaden mellan priset på råolja och petroleumslutprodukter. Raffinaderierna kunde dra fördel av ett lägre oljepris eftersom priset på bensin, eldningsolja och andra raffinerade petroleumprodukter inte föll lika snabbt som råolja på många platser runt om i världen.
Flera marknadsbedömare är av åsikten att oljepriset kommer att återhämta sig under de kommande månaderna, eller i alla fall under 2016. Om detta sker är det också sannolikt att det kommer att uppstå ett nytt handelsmönster som kommer att styra priset på råolja och dess derivat bensin och eldningsolja under många år framåt. Om detta handelsmönster infinner sig kommer priserna att stabilisera sig, och sänka de potentiella vinsterna för en crack spread.
Olika sätt att få exponering mot raffinaderier
Downstreamföretag, till exempel Tesoro Corp (TSO), Valero Energy (VLO), Marathon Petroleum (MPC) och Phillips 66 (PSX) har dominerat energisektorn under de senaste åren. Under dessa år har företagen kunnat dra fördel av den stora skifferrevolutionen på oljemarknaden, men de har också gynnats av den amerikanska och globala ekonomiska expansionen. Faktum är att Valero Energy avslutade börsåret med en aktiekurs som låg i närheten av denna akties all-time-high, något som få personer trodde var möjligt. Alla dessa företag avslutade börsåret 2015 med en aktiekurs som var högre än vad den var när börshandeln inleddes samma år.
En satsning på hela industrin
Att satsa på ett enskilt företag kan vara riskabelt, men det finns en lösning på det problemet. Market Vectors Oil Refiners ETF (CRAK) är ett av de få investeringsinstrument för detta ändamål, en börshandlad fond som lanserades i augusti 2015. Denna ETF följer Market Vectors Global Oil Refiners Index, ett regelbaserat marknadsviktat index som i dagsläget omfattar 26 olika värdepapper.
Denna ETF har fördelen att den erbjuder en internationell exponering mot oljeraffinaderier eftersom endast 37,88 procent av denna fonds tillgångar per den 31 december var amerikanska. Istället är det Japan, Sydkorea, Indien och Australien som står för den största vikten, tillsammans har dessa länder en aggregerad kapitalvikt på 64 procent av fondförmögenheten i CRAK. Denna ETF har ingen exponering mot vare sig Mellanöstern eller Ryssland, något som är en fördel med tanke på dagens geopolitiska läge, men en nackdel då dessa två regioner är världens största när det gäller raffinering av olja.
CRAK är emellertid ännu så länge en liten ETF, det finns i dag cirka 3,6 MUSD under förvaltning. Detta är emellertid normalt för en ny börshandlad fonds liv. Nackdelen är att en låg förvaltad volym ger en låg likviditet och stora spreadar, det vill säga en stor skillnad mellan köp- och säljkursen.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |

