Nyheter
Stort genombrott inom geotermisk energi ger fossilfri elektricitet dygnet runt
Frifräsare i olje- och gasbranschen skapade en energirevolution i USA när man lärde sig att både borra horisontellt och spräcka berg med hydraulisk spräckning. Den kunskapen har tagits vidare till entreprenörer som vill utvinna geotermisk energi. Nu har ett genombrott skett som har potentialen att ge stora mängder fossilfri elektricitet som produceras 24/7, dvs baskraft.
Fervo Energy meddelade igår att man framgångsrikt har slutfört brunnstestet vid sitt fullskaliga kommersiella pilotprojekt, Project Red, i norra Nevada.
Det framgångsrika brunnstestet är en stark indikation på bärkraften hos Fervos borrteknik och etablerar sannolikt Project Red som det mest produktiva geotermiska systemet av nästa generation. Det 30 dagar långa brunnstestet, en standard för geotermisk energi, uppnådde ett flöde på 63 liter per sekund med hög temperatur, vilket möjliggör elproduktion på 3,5 MW och sätter nya rekord för både flöde och elproduktion från nästa nivå av geotermiska energisystem, det som i branschen kallas för EGS (Enhanced Geothermal Systems).
Fervo är det första företaget som framgångsrikt borrat ett horisontellt brunnspar för kommersiell geotermisk produktion, med en sidolängd på 990 meter, en temperatur på 191 °C och ett kontrollerat flöde som bevisats via omfattande spårtester. Vi har inte fått det bekräftat, men från tidigare presentationer verkar djupet på borrhålen vara 3000 meter. Fervo implementerade ett protokoll för att minska inducerad seismicitet enligt bästa praxis som fastställts av det amerikanska energidepartementet (DOE) och slutförde projektet utan incidenter. Data som samlats in under pilotprojektets gång kommer att möjliggöra snabba framsteg inom geotermisk utbyggnad, med Fervos nästa horisontella brunnspar som planeras för att uppnå mer än dubbelt så hög effekt som pilotprojektet.
Ingick partnerskap med Google
”Genom att tillämpa borrteknik från olje- och gasindustrin har vi bevisat att vi kan producera koldioxidfria energiresurser dygnet runt i nya geografiska områden över hela världen. De otroliga resultat vi meddelar idag är resultatet av många års hängivet arbete och engagemang från Fervos anställda och industripartners, särskilt Google”, säger Tim Latimer, Fervo Energys VD och medgrundare.
2021 undertecknade Fervo och Google ett avtal för att utveckla nästa generations geotermiska elektricitet. Målet med partnerskapet är att förse Googles Cloud-verksamhet i Las Vegas med en koldioxidfri resurs som alltid är ”på” och som minskar företagets beroende av fossila bränslen varje timme.
”För att uppnå vårt mål att kunna använda koldioxidfri energi dygnet runt krävs nya källor av stabil, ren energi som komplement till variabel förnybar energi som vind och sol”, säger Michael Terrell, Senior Director för Energi och Klimat på Google. ”Vi ingick ett partnerskap med Fervo 2021 eftersom vi ser en betydande potential för deras geotermiska teknik kan låsa upp en kritisk källa till 24/7 koldioxidfri energi i stor skala, och vi är glada över att se Fervo nå denna viktiga tekniska milstolpe.”
Geotermisk energi kan stå för 20 procent av all elektricitet i USA
Fervos resultat från Project Red stödjer resultaten från DOE Enhanced Geothermal Earthshot och visar att geotermisk energi kan leverera över 20 % av USA:s elbehov och komplettera vind- och solenergi för att nå ett helt koldioxidfritt elnät. Fervos borrnings- och brunnstestresultat banar väg för USA att uppnå detta mål före utsatt tid; med Fervos genombrott finns det inga tekniska hinder kvar för geotermisk utbyggnad.
Jesse Jenkins, biträdande professor och ledare för laboratoriet Zero-carbon Energy systems Research and Optimization (ZERO) vid Princeton University, säger: ”Modellering av kraftsystem bekräftar att geotermisk energi kan vara en kritisk spelare i ett helt koldioxidfritt elnät. Fervos framgångsrika kommersiella pilot tar nästa generations geotermiska teknik från modellernas värld till den verkliga världen och startar oss på en väg att låsa upp geotermins fulla potential.”
I somras tog Fervo det första spadtaget för sin första helt nya anläggning i sydvästra Utah, i anslutning till DOE:s Frontier Observatory for Research in Geothermal Energy (FORGE). Intäkter och lärdomar från Fervos projekt i Utah kommer att användas för att utveckla andra projekt i nya geografiska områden.
Få ner kostnaden
Amerikanska staten har en satsning där man vill få ner kostnaden för elektricitet från geotermisk energi till 45 USD per MW, Fervo Energy ligger mycket högre än så, men det är inte så konstigt då företaget precis har börjat. 45 USD per MW är också ett extremt ambitiöst mål, speciellt som vi pratar om baskraft. Den vindkraft vi nu bygger till havs har en dubbelt så hög kostnad och ger ingen baskraft. Men USA måste vara ambitiösare då de har så billig naturgas att göra baskraft av.
Nyheter
Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige
Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.
Nyheter
Tuffa tider för stål i Europa
Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.
Nyheter
LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa
LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.
– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.
Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.
Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.
– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.
Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.
Fakta om LKAB och kritiska mineral
- LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
- Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
- Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
- EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
- Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
- Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
- LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: OPEC+ meeting postponement adds new uncertainties
-
Nyheter4 veckor sedan
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
-
Nyheter2 veckor sedan
Vad den stora uppgången i guldpriset säger om Kina
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta vill vara med och bygga 1-4 GW kärnkraft, begär in förslag från kärnkraftsutvecklare
-
Nyheter3 veckor sedan
Kina gör stor satsning på billig kol i Xinjiang
-
Analys2 veckor sedan
Brent crude rises 0.8% on Syria but with no immediate risk to supply
-
Analys2 veckor sedan
OPEC takes center stage, but China’s recovery remains key
-
Nyheter4 veckor sedan
Ytterligare tolv stora industriföretag ansluter till Industrikraft för bygga ny elproduktion i Sverige