Följ oss

Nyheter

Fem orsaker till att du skall äga guld

Publicerat

den

Guldtacka från Boldiden, Rönnskär
Guldtacka från Boldiden, Rönnskär

I det dagliga arbetet ser vi hur guld kan förbättra resultaten i olika investeringsportföljer. När vi talar om att använda guld i en portfölj tenderar vi att fokusera på dess roll som ett kärnstrategiskt innehav, inte en tillgång som handlas regelbundet.

Här är fem viktiga skäl att betrakta guld som ett kärninnehav:

1. Guld är en effektiv försäkring mot oförutsägbara händelser

Guld har varit en av de bäst presterande tillgångarna globalt under det senaste året och har väckt mycket uppmärksamhet. I australiensiska dollar har guld aldrig varit mer värdefullt, efter att ha stigit 32 procent under 12-månadersperioden till slutet av september. Samma sak gäller värdet i kanadensiska dollar. Guld har inte bara presterat mycket bra, utan det har gjort det mot bakgrund av stigande geopolitisk risk, en volatil aktiemarknad, globala tillväxtproblem och en plötslig förändring av penningpolitiken globalt.

Det senaste händelserna är bara några exempel i guldets långa historia om att utvecklas väl när marknaderna är oroliga eller när riskerna höjs. Andra framträdande exempel inkluderar:

  • börskraschen 1987: guld steg 6 procent medan S&P 500 föll 33 procent.
  • den globala finanskrisen: guld steg med 26 procent, medan S&P 500 föll med 56 procent.
  • den europeiska statsskuldskrisen: guld steg 9 procent, medan S&P 500 föll 19 procent.

Därför är det inte förvånande att många använder guld som en säker hamn på samma sätt som de skulle använda försäkringar för att skydda sina fysiska tillgångar. Naturligtvis tecknar du inte bara hemförsäkring när du känner att en översvämning eller brand kan vara nära förestående. Många förespråkar att man skall äga guld på lång sikt för att skydda sig mot händelser som i sig är oförutsägbara.

2. Priset på guld drivs av många faktorer och är svårt att förutsäga

Guld överensstämmer inte med traditionella principer för finansiella tillgångar och det finns ingen allmänt accepterad modell för att bestämma ett rimligt pris för guld. Det finns många olika modeller, men det är rimligt att säga att priset på guld drivs av ett brett spektrum av variabler och är svårt att förutsäga.

Guld är på samma gång både en konsumtions- och en investeringstillgång, vilket ofta gör det både pro- och motcykliskt samtidigt. Nivåer av ekonomisk tillväxt är positivt relaterade till efterfrågan på guld för användning i smycken och teknologiprodukter, medan förväntningarna på lägre tillväxt kan driva investeringar eller köpa safe havens. Guld används som en bevarare av värde och ett skydd mot inflation. Guld efterfrågas när räntorna och inflationen är låga och de ekonomiska utsikterna ser dåliga ut. Vidare är centralbanker viktiga investerare och har massiva reserver och ett brett utbud av olika motiv för att äga guld, vilket kan starkt påverka efterfrågan.

Med en sådan mängd konkurrerande faktorer för vilka man ska redovisa är det mycket svårt att förutse förändringar i guldpriset och tidpunkten för dessa. Därför rekommenderas guld sällan som en omsättningstillgång, där marknadstidpunkten är nyckeln. Istället fokuserar de flesta investerare på hur guld kan användas som ett grundläggande strategiskt innehav. Beroende på deras omständigheter ser vi ofta investerare använda guld med en allokering på 2 procent, 5 procent eller 10 procent i sina portföljer.

3. Guldets avkastning på lång sikt är bättre än många andra tillgångsslag

Sedan guld blev en fritt handlad råvara 1971 har priset ökat med i genomsnitt 11,7 % per år. Diagram 1 visar hur guld har presterat i förhållande till andra stora tillgångsklasser. Medan vissa investerare oroar sig för att guld inte ger någon regelbunden inkomst, har dess totala avkastning överträffat många mer allmänt använda investeringar. Guld har väsentligt överträffat både ränteplaceringar och diversifierade råvaror. Dess avkastning på lång sikt är jämförbar med avkastningen på aktiemarknaden.

Gulddiagram
Diagram 1. Källa: Bloombergs data den 30 september 2019. Avkastningen som visas är sammansatta årliga tillväxttakter. Australian Equity representeras av S & P / ASX 200 Total Return Index. Global Equity representeras av MSCI World Total Return Index. Australiensiska räntor representeras av Bloomberg AusBond Composite 0+ Yr-index. Global fast inkomst representeras av Bloomberg Barclays Global Aggregate Total Return Index. Varor representeras av Bloomberg Commodity Total Return Index.

4. Guld hjälper till att diversifiera din portfölj när du behöver det mest

På lång sikt har guld näst intill noll korrelation med aktiemarknaderna. Detta är bra för investerare. Okorrelerade tillgångar tillhandahåller diversifiering och hjälper till att förbättra avkastningen eller minska risken inom en portfölj. Tabell 1 visar korrelationer mellan guld och andra stora tillgångsslag under 20 år. Du kan se att guld i allmänhet har låga korrelationer med andra tillgångar. Det tenderar att vara negativt korrelerat med aktier, samtidigt som det är milt positivt korrelerat med obligationer och råvaror.

Gulds korrelation till andra tillgångar
Tabell 1. Källa: Bloomberg-uppgifter den 30 september 2019. Global Equity representeras av MSCI World Total Return Index. Global obligationer representeras av Bloomberg Barclays Global Aggregate Total Return Index. Råvaror representeras av Bloomberg Commodity Total Return Index.

Inte bara har guldets korrelation med aktiemarknaderna varit låg, det har den trevliga egenskapen att det tenderat att bli mer negativt när aktiemarknaderna faller. Diagram 2 visar sambandet mellan guld- och globala aktier separat med tanke på perioder där kapitalavkastningen är positiv och sedan negativ. Detta står i kontrast till andra okorrelerade eller ”alternativa” tillgångar som blev mycket korrelerade med aktiemarknaderna under den stora finanskrisen. Inte bara guld drar nytta av köp av säkra hamnar under tider med marknadsstress, till skillnad från de flesta andra finansiella tillgångar, det har inget element i kreditrisk, vilket immuniserar det från extrema marknadsdislokationer.

Guldkorrelation
Diagram 2. Källa: Bloomberg-uppgifter den 30 september 2019.

5. Guld kan förbättra riskjusterad avkastning på lång sikt

För att visa påverkan som en kärnposition av guld kan ha i en portfölj har vi simulerat att lägga till ett guldinnehav i en samling typiska fördelningsmodeller som inkluderar internationella aktie- och räntebärande tillgångar med fyra olika fördelningar som representerar följande profiler; konservativ, balanserad, tillväxt och hög tillväxt.

Diagram 3 – 6 nedan visar avkastning, volatilitet/risk (mätt med standardavvikelse), riskjusterad avkastning (mätt med Sharpe-kvoten) och maximal nedgång för varje tillgångsallokeringsportfölj, samt respektive portfölj med ett tillägg av guld på 2 procent, 5 procent och 10 procent guld.

Portföljer
Källa: Morningstar Direct-uppgifter från 31 mars 2003 till 30 september 2019. Konservativa, balanserade, tillväxt- och högväxtportföljer representeras av Vanguard LifeStrategy-fonderna, som har varit tillgängliga för allmänheten sedan februari 2003 eller längre. Guld representeras av ETFS Physical Gold (ASX: GOLD), som har varit tillgänglig för allmänheten sedan mars 2003. De angivna siffrorna är i australiska dollar och är exklusive avgifter.

Vad vi observerar är att tillägget av guld till en annars diversifierad portfölj har förbättrat resultatet i samtliga fall. Avkastningen är högre och ökar när allokeringen av guld ökar. Från ett riskperspektiv är guldpåverkan emellertid ännu viktigare. Allokeringen av guld minskar risken genom guldets förmåga att tillhandahålla diversifiering. Den riskjusterade avkastningen är högre och hur mycket den största nedgången i portföljen varit förbättras väsentligt.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära