Nyheter
Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller finns i Kiruna
LKAB har identifierat betydande mängder sällsynta jordartsmetaller i Kirunaområdet, nödvändiga för bland annat tillverkning av elbilar och vindkraftverk. Efter framgångsrik prospektering redovisar bolaget idag mineraltillgångar för sällsynta jordartsmetaller på mer än en miljon ton Rare Earth Oxides och den nu största kända fyndigheten av sitt slag i Europa.
– Det här är goda nyheter inte bara för LKAB, regionen och för svenskarna utan även för Europa och för klimatet. Det är den största kända fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller i vår del av världen och skulle kunna bli en betydande byggsten för att få fram de kritiska råmaterial som är helt avgörande för att möjliggöra den gröna omställningen. Vi står inför ett utbudsproblem. Utan gruvor, inga elbilar, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.
Europa saknar idag helt brytning av sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som efterfrågan bedöms öka kraftigt till följd av elektrifieringen vilket leder till en global brist, och detta i en tid med ökade geopolitiska spänningar. Enligt EU-kommissionens bedömning förväntas efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller till bland annat elbilar och vindkraftverk öka mer än fem gånger bara fram till 2030. Idag är Europa dessutom importberoende av dessa mineral där Kina fullständigt dominerar marknaden vilket anses öka sårbarheten för europeisk industri.

– Elektrifieringen, EU:s självförsörjning av mineraler och metaller och oberoende av Ryssland och Kina börjar i gruvan. Vi måste stärka de industriella värdekedjorna i Europa och skapa reella möjligheter för elektrifieringen av våra samhällen. Politiken måste ge industrin förutsättningar att ställa om mot en grön och fossilfri produktion. Här kan svensk gruvindustri spela en avgörande roll. Behovet av mineraler för att genomföra omställningen är stor, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
Vägen till gruva lång
Samtidigt är vägen till eventuell brytning av fyndigheten lång, där första steget är en ansökan om bearbetningskoncession för Per Geijer-fyndigheten för att ge LKAB rätt till fyndigheten och kunna undersöka den ytterligare på djupet och utreda förutsättningar för brytning. Planen är att kunna lämna in en ansökan om bearbetningskoncession under 2023.

LKAB har redan börjat förbereda en flera kilometer lång ort på cirka 700 meters djup från den befintliga Kirunagruvan mot den nya fyndigheten för att komma åt att undersöka den på djupet och i detalj.
– Vi har inte sett slutet på fyndigheten. Vi investerar stort för att komma vidare och räknar med att behöva ett antal år för att undersöka fyndigheten ytterligare för att skapa förutsättningar för att lönsamt och hållbart bryta den. Vi är ödmjuka inför de utmaningar kring markanvändning och påverkan som finns för att utveckla detta till en gruva och som kommer behöva analyseras för att se hur man kan undvika, minimera och kompensera för det. Först därefter kan det bli aktuellt att gå vidare med en miljöprövningsansökan och att söka tillstånd, säger Jan Moström.
– Om vi tittar på hur det har fungerat i andra tillståndsprocesser inom vår industri, så dröjer det minst 10–15 år innan vi skulle kunna ha faktiskt brytning igång och därmed råvaror på marknaden som behövs för att ta våra samhällen bort från fossila bränslen. Och då talar vi om Kiruna, där LKAB brutit malm i mer än 130 år. Här är kommissionens fokus på frågan avgörande, att säkra tillgång till kritiska material, och den Critical Raw Materials Act som EU-kommissionen nu arbetar fram. Vi behöver förändra tillståndsprocesserna för att säkra ökad brytning av den här typen av råvaror i Europa. Tillgången är idag en avgörande riskfaktor för såväl europeisk industris konkurrenskraft som klimatomställningen, säger Jan Moström.
Per Geijer – potential att bli Europas viktigaste gruva för kritiska råmaterial
Förra våren redovisades mycket lovande resultat från LKAB:s pågående prospektering i Kiruna och Gällivare. Bland annat visade sig fyndigheten Per Geijer, som ligger i nära anslutning till befintlig verksamhet i Kiruna innehålla över 400 miljoner ton av mineraltillgångar med höga järnhalter. Nu har utökade studier visat att fyndigheten innehåller över 500 miljoner ton, dessutom drygt sju gånger så hög halt av fosfor som i de malmkroppar som LKAB bryter i Kiruna idag. Fosfor är ett av tre näringsämnen i mineralgödsel som är nödvändigt för livsmedelsproduktion, och finns med på EU:s lista över kritiska mineral.
Idag redovisar LKAB för första gången mineralresurser och vidare undersökningar av Per Geijer på tillgångar av mer än en miljon ton sällsynta jordartsmetaller i form av Rare Earth Oxides (REO) som används för produktion av Rare Earth Elements (REE). Tillräckligt för att möta en stor del av EU:s framtida behov för tillverkning av de permanentmagneter som krävs för elmotorer i bland annat elbilar och vindkraftverk.
Resultaten visas i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021 som är den rådande internationella standarden.
De sällsynta jordartsmetallerna i Per Geijer förekommer tillsammans med fosfor i vad som huvudsakligen är en järnmalmsfyndighet och kan därför produceras som biprodukter. Det skapar också helt andra möjligheter till en möjlig konkurrenskraftig brytning.
– LKAB planerar sedan tidigare en cirkulär industripark i Luleå med ny teknik för utvinning och förädling av fosfor, jordartselement och fluor utifrån dagens befintliga gruvproduktion. Där man i stället för att som idag deponera detta som avfall, skapar nya hållbara produkter. Planerad produktionsstart är 2027, säger Leif Boström, direktör för affärsområdet Specialprodukter på LKAB.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter3 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys2 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys1 vecka sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter5 dagar sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter5 dagar sedanSvag vårflod dubblar elpriserna
-
Nyheter3 dagar sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid

