Seaborg Technologies är ett danskt företag som utvecklar ett speciellt koncept inom kärnkraft. Reaktorn är en smältsaltsreaktor, vilken ger en hög säkerhetsprofil. Om bränslet mot förmodan skulle komma i kontakt med atmosfären så svalnar det och blir till sten.

Kärnkraftsreaktorn är på 200-800 MW och byggs på en pråm. Pråmen ankras upp där den ska användas och ansluts till elnätet (eller fjärrvärmenät, industriell användning, avsaltning av vatten). Bolagets huvudfokus är Asien där det bor miljarder med människor i närheten av havet och samtidigt har en väldigt hög koldioxidprofil på sin energianvändning.

Att kärnkraftsreaktorerna byggs på pråmar innebär också att de kommer att serieproduceras på skeppsvarv. I stället för platsbyggda kärnkraftverk så serieproduceras de och körs dit de ska användas. Man skulle kunna säga att de på det sättet blir ännu mer modulära än SMR-reaktorer.

200 miljoner danska kronor i ny finansiering

I torsdags fick Seaborg Technologies 200 miljoner danska kronor i ny finansiering, dvs närmare 300 miljoner svenska kronor. Allt kapital tillfördes från existerande investerare. Kapitalet ska användas till att accelerera utvecklingen och expandera utvecklingsteamet i Danmark och Korea, liksom att lansera flera utvecklingsprojekt med partners i Europa, USA och Korea.

Under 2024 gjordes stora framsteg i utvecklingen av Seaborg-tekniken, bland annat genom utvecklingsprojekt med Idaho National Laboratory i USA och EU:s Joint Research Centre i Karlsruhe, Tyskland. I Korea går förstudien om produktion av bränslesalt med Kepco Nuclear Fuel och GS E&C framåt och samarbetet med Korea Atomic Energy Research Institute har stärkts ytterligare.

Andreas Schofield, medgrundare och CTO på Seaborg, säger: ”Tack vare vårt teams hängivna arbete har designen och forskningsbasen för vår reaktorteknik nu nått en mognadsgrad som gör att vi är redo att inleda licensaktiviteter med kärnkraftsmyndigheterna i Sydkorea. Nästa designfas kommer att fokusera på att skala upp testning och validering i våra nyligen utbyggda anläggningar och med externa partners i Korea och globalt.”

”Tillsammans med våra två starka konsortiepartners, Samsung Heavy Industries och Korea Hydro and Nuclear Power, planerar vi för att vår första reaktor ska vara klar under första halvan av 2030-talet, följt av serieproduktion från mitten av 2030-talet”, säger Klaus Nyengaard, VD för Seaborg Technologies.

I onsdags presenterade Arctic Minerals en mineraltillgång för koppar-silverprojektet Henneviken.

”Mineraltillgången för Henneviken uppgår till 55,39 miljoner ton med 1,0% koppar-ekvivalens (0,8% koppar och 20,8 g/ton silver), motsvarande 543 000 ton koppar-ekvivalent (cut-off 0,8% koppar-ekvivalent). Det totala metallinnehållet uppgår till 447 000 ton koppar och 1 049 ton silver.”

Kombinationen av relativt stora tonnage, höga halter och förutsägbar malmkroppsgeometri gör den mycket attraktiva för storskalig brytning.

Det har fått aktien att rusa i höjden, den är upp nästan 300 procent från vad priset var vid tisdagens avslut.

Efter prospektering under 2024 har LKAB fortsatt att öka sina mineraltillgångar samtidigt som kvaliteten på mineralreserver förbättrats, vilket resulterat i en sammanlagd total på 6,1 miljarder ton. Jämfört med 2023 har mineraltillgångarna ökat med cirka 500 miljoner ton. Järnmalmsfyndigheten Per Geijer i Kiruna omfattar nu totalt 1,2 miljarder ton mineraltillgångar inklusive 2,2 miljoner ton in situ REE-oxider – en ökning med närmare 30 procent sedan ifjol och en fördubbling från 2022.

– Det är mycket goda resultat som fortsätter att stödja företagets strategiska inriktning. Dessa betydande tillgångar är resultatet av stora insatser från alla våra kollegor och team som arbetat tillsammans. Potentialen för Sveriges järnmalmsförsörjning och möjliga försörjning av kritiska mineral har återigen förbättrats och ger ökad trygghet inför framtiden, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

I slutet av 2024 hade LKAB identifierat mineralreserver på cirka 1,0 miljarder ton och mineraltillgångar på ungefär 5,1 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten år 1890 har LKAB brutit totalt mer än 2 miljarder ton. Förutom järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer även mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan komma att utvinnas.

Prospekteringen vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, som nu uppgår till cirka 1,2 miljarder ton järnmalm och fosfor. Detta ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetallsoxider (REE-oxider), med halter som är betydligt högre än de som hittats i LKAB:s övriga fyndigheter. Ökningen av REE-oxider från 1,7 miljoner till 2,2 miljoner ton in situ innebär en fortsatt utökning av tillgångarna för fyndigheten, som är en av de största i Europa för sällsynta jordartsmetaller.

Den 25 mars meddelade EU-kommissionen att LKAB:s industripark för kritiska mineral i Luleå, utvinningen av apatit vid gruvan i Gällivare, samt den nya fyndigheten Per Geijer i Kiruna tilldelats status som strategiska projekt inom ramen för Critical Raw Materials Act.

– Beslutet är ett erkännande för LKAB:s möjligheter att bidra till att säkra Europas tillgång till strategiska råmaterial. Att vi nu kan visa en ökning av våra mineraltillgångar och en ännu större förekomst av sällsynta jordartsmetallsoxider i den nya fyndigheten är ett viktigt besked för vår och Europas framtid, i ett läge där ökad självförsörjning är mer angeläget än någonsin, säger Jan Moström, vd och koncernchef LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat med 19 procent, i linje med gruvproduktionen och genom borttagning av gråberg från gruvplanen, vilket förbättrar kvaliteten genom en högre järnhalt. Mineralreserverna vid Malmbergets gruva har totalt sett ökat med 7 procent till följd av en uppgradering av befintliga tillgångar. I Leveäniemi-gruvan i Svappavaara har mineralreserverna minskat med cirka 8 procent till 84 miljoner ton.

Mineraltillgångarna inom gruvverksamheten redovisar nu även gråberg som följer med vid brytning, även om de förväntade malmhalterna förblir stabila jämfört med rapporteringen från 2023. I Kiruna innebär detta att mineraltillgångarna har ökat med cirka 34 procent till 1,1 miljarder ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en ökning på 9 procent till ungefär 1,9 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget ökat med 6 procent till 880 miljoner ton.