Nyheter
En mer oförutsägbar framtid för kraftmarknaden
Snittpriset för februari blev flera gånger dyrare än i fjol – men priserna förväntas falla under våren. Under de kommande åren kommer övergången till förnybar energi att skapa en allt mer oförutsägbar kraftmarknad.
Snittpriset för februari i år – ofta kallat systempriset – blev 3,5 gånger så högt som i februari förra året och hamnade därmed på 46,84 euro. Detta är inte bara ett gigantiskt skutt sedan i fjol, det är även högt historiskt sett. För när vi tittar på tidigare februaripriser ligger årets februaripris runt 30 % högre än snittet för de senaste tio åren.
Kraftigt fall i priserna framöver
Det kan verka konstigt att elpriset, som vi vet är väldigt väderpåverkat, rör sig så mycket i mötet med ganska förutsägbara säsongsförändringar. Till marknadsaktörernas försvar ska det sägas att årets vinter har varit åt det hårdare hållet: Den har varit ovanlig kall, torr och vindfattig jämfört med andra vintrar – och utgjort en stor kontrast mot förra årets milda och våta höst.
Men priserna kommer att falla i takt med att vårsolen stiger allt högre på himlen. Tittar vi på marknadsaktörernas förväntningar på de kommande månaderna så tyder de på att priset ska ner i nivåer under tioårssnittet. Mars prissätts nu för 30 euro, vilket är 10 % lägre än tioårssnittet. För sommarmånaderna ligger priset på runt 20 euro, vilket är runt 25 % lägre än tioårssnittet.
En mer oförutsägbar kraftmarknad
Det är inte bara priserna som förändras. Hela kraftmarknaden är stadd i förändring, både vad gäller förbrukning, produktion och distribution. Detta gäller inte bara den nordiska marknaden, vi ser även samma sak på kontinenten.
Ett exempel är övergången från kärnkraft till vindkraft i Sverige, som gör att produktionen nu har blivit mer oförutsägbar. Vi kan förvänta oss perioder med underskott av kraft, men även enskilda perioder med ett massivt överskott. Tidigare kunde producenterna justera kraftproduktionen efter behovet på marknaden. Det kommer hädanefter att bli mer krävande.
Vi ser samma sak över hela Europa: När vi går från mer förutsägbar kol- och kärnkraft till produktion baserad på sol och vind, får vi en mer oförutsägbar situation på köpet.
Den extrema februaridagen
Priset i Norden har därmed blivit mer volatilt (läs: det hoppar hit och dit) än vi är vana vid. I perioder med produktionsöverskott, som vi såg förra sommaren, kan priset sjunka ända ner till noll (och under vissa timmar faktiskt hamna under noll). Kontrasten är en kall februaridag då alla importkablar måste tas i bruk och enskilda industriföretag väljer att stänga av sin förbrukning. En sådan situation såg vi till exempel 1 februari, då timpriserna var uppe i hela 200 euro per MWh.
Stor utbyggnad av ny kraftproduktion i Norden bidrar till ökad osäkerhet på hur kraftbalansen kommer att se ut framöver. Relativt höga priser i Europa bidrar även till att priserna här hemma fluktuerar mycket. Om det periodvis uppstår ett stort kraftöverskott i Norden kommer priserna här därmed pressas ner ovanligt mycket. Men om vi ser att vindfattiga perioder orsakar ett kraftunderskott i Norden kan priset stiga väldigt mycket, framförallt om det föreligger begränsningar på import av europeisk kraft eller om importen är dyr eftersom det råder kraftunderskott i våra europeiska grannländer samtidigt som i Norden.
Detta är en viktig del av förklaringen till varför det är så utmanande för aktörerna att sätta rätt pris på terminsmarknaden – alltså marknaden för el som ska levereras i framtiden.
Nyheter
Väderfenomenet El Niño som har stor påverkan på jordbruket är minst 250 miljoner år gammalt
Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea.
El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år. De båda företeelserna är kopplade till varandra med den gemensamma benämningen ENSO (El Niño – Southern Oscillation). Företeelsen pågår vanligtvis i nio till tolv månader med kulmen kring jul (därav namnet El Niño = gossebarnet).
Fenomenet påverkar temperaturen, hastigheten och styrkan hos havsströmmarna. El Niño lämnar även avtryck på lokala och regionala väderförhållanden. Extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder påverkar miljontals människor i Sydamerika och Australien.
Det har hittills varit oklart hur långt tillbaka i tiden klimatfenomenet sträcker sig. Men i en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, kan ett internationellt forskarlag slå fast att El Niño och Southern Oscillation har en historia på minst 250 miljoner år.
– Genom klimatsimuleringar fann vi att ENSO har varit ett ledande klimatfenomen långt före mänsklighetens historia. Det var en stor upptäckt för oss, säger Zhengyao Lu, naturgeografiforskare vid Lunds universitet som medverkat i studien.
El Niño var ännu starkare tidigare under historien
Med hjälp av en global klimatmodell, samt beräkningar av atmosfäriska och oceaniska processer lyckades forskarna kartlägga ENSO:s historia i intervaller om tio miljoner år. Det visade sig, något förvånande, att fenomenet varit betydligt starkare under flera historiska perioder jämfört med idag. Studien ger forskarna viktiga nycklar till att förstå hur fenomenet samverkar med de klimatförändringar som vi ser idag.
– En bättre förståelse för ENSO:s historia kan ge oss nya insikter om hur fenomenet kan komma att förändras i framtiden. Resultaten antyder att ENSO kommer att fortsätta vara den mest betydande källan till årliga variationer i klimatet globalt, säger Zhengyao Lu.
Den nya studien hjälper forskarna att utveckla mer realistiska klimatmodeller när det kommer till topografi, växthusgasnivåer, solstrålning och batymetri. Zhengyao Lu berättar att forskningen kommer att kunna ge viktiga upplysningar till framtida klimatprognoser.
– De senaste och kommande extrema El Niño-händelser kan i första hand drivas av antropogena klimatförändringar. Men på en tidsskala på 250 miljoner år har naturlig variation och andra faktorer lett till större förändringar. Det är hursomhelst av yttersta vikt att vi kan förstå hur det här klimatfenomenet beter sig i en allt varmare värld, säger Zhengyao Lu.
Studien – som letts från Duke University och Peking University – publiceras i PNAS: ”Persistently active El Niño-Southern Oscillation since the Mesozoic”
Nyheter
Darwei Kung på DWS ger sin syn på råvaror inför 2025 – mest positiv till guld
Darwei Kung, förvaltare för råvaror på DWS i New York, delar sina tankar om olika råvaror inför 2025. Här är en sammanfattning av vad han säger om de olika sektorerna:
Guld och andra ädelmetaller
- Guld förväntas ha en fortsatt uppgång, även om prisökningarna inte blir lika skarpa som 2024. Starka faktorer inkluderar:
- Fortsatt centralbanksuppköp.
- Geopolitiska osäkerheter som driver behovet av hedging.
- Ökad global penningmängd, särskilt från Kina, vilket kan stödja guldpriset.
- Silver har potential tack vare dess dubbla roll som industriell och ädelmetall. Ökade investeringar i elektrifiering och alternativ energi kan gynna silver.
- PGM-metaller (platina, palladium) har sett ökad efterfrågan kopplat till förnyat intresse för konventionella förbränningsmotorer.
Olja
- Första halvåret 2025: Möjligt prisuppsving på grund av striktare sanktionspolitik från USA gentemot Iran.
- Andra halvåret 2025: Risk för nedgång om ökat utbud från OPEC+ möter efterfrågan. En eventuell ekonomisk stimulans från Kina kan dock ge ett oväntat lyft för efterfrågan.
Industrimetaller
- Koppar och järnmalm kan få stöd om Kinas regering ökar sina infrastruktursatsningar. Koppar ses som särskilt intressant på grund av begränsat utbud och störningar i produktionen globalt.
Jordbruksprodukter
- Kaffe har nått rekordpriser på grund av torka i Brasilien och Vietnam. Förbättrade förhållanden i Brasilien kan dock lätta prispressen något.
- Kakao påverkas av torka i stora producentländer i Afrika, vilket driver upp priserna.
- Jordbruksråvaror kan bidra till inflation om priser på mat och energi stiger samtidigt.
Naturgas
- I Europa är naturgas en betydande inflationsdrivare, särskilt på vintern. Om det blir kallare vintrar globalt kan konkurrensen om LNG (flytande naturgas) öka priserna.
Sammanfattningsvis ser DWS guld som den mest lovande råvaran för 2025, men även koppar och olja kan överraska beroende på utvecklingen i Kina och globala förhållanden.
-
Nyheter4 veckor sedan
De tre bästa aktierna inom olja, gas och råvaror enligt Rick Rule
-
Analys4 veckor sedan
Brent nears USD 74: Tight inventories and cautious optimism
-
Nyheter2 veckor sedan
Kina har förbjudit exporten av gallium till USA, Neo Performance Materials är den enda producenten i Nordamerika
-
Analys4 veckor sedan
Brent crude inches higher as ”Maximum pressure on Iran” could remove all talk of surplus in 2025
-
Nyheter4 veckor sedan
Christian Kopfer ger sin syn på den stora affären mellan Boliden och Lundin Mining
-
Nyheter4 veckor sedan
Atnorth ska etablera ett mega-datacenter i Långsele
-
Nyheter3 veckor sedan
Turbulent elår avslutas med lugnare julvecka
-
Nyheter3 veckor sedan
12 kritiska råvaror för NATO:s försvarsförmåga