Nyheter
En kommande kopparbrist kan fördröja energiomställningen

En helelektrisk framtid är starkt beroende av koppar, och hotande utbudsbrister kan hämma målet att nå nettonollutsläpp av koldioxid till 2050, enligt en ny rapport från S&P Global.

Om inte betydande ny tillgång blir tillgänglig kommer klimatmålen att ”kortslutas och förbli utom räckhåll”, säger rapporten.
Elfordon, sol- och vindkraft samt batterier för energilagring går alla på koppar. En elbil kräver 2,5 gånger så mycket koppar som ett fordon med förbränningsmotor, enligt S&P Global. Samtidigt behöver solceller och havsvindkraft två respektive fem gånger mer koppar per megawatt installerad effekt än elektricitet som genereras med naturgas eller kol. Eftersom solceller och vindkraft inte används dygnet runt så kan installerad effekt inte heller jämföras rakt av med kol- och naturgaskraftverk, det kanske behövs dubbelt så mycket installerad effekt av sol- och vindkraft för att producera lika många megawatttimmar.
Koppar är också nyckeln till infrastrukturen som transporterar förnybar energi, delvis tack vare dess elektriska ledningsförmåga och låga reaktivitet. Dess användningsområden inkluderar kablar, transistorer och växelriktare.
”Energiomställningen kommer att vara mycket mer beroende av koppar än vårt nuvarande energisystem,” sa Daniel Yergin, S&P Globals vice ordförande, till CNBC. ”Det har bara funnits antagandet att koppar och andra mineraler kommer att finnas där… Koppar är metallen för elektrifiering, och elektrifiering är mycket av vad energiomställningen handlar om.”
Rapporten förutspår att efterfrågan på koppar nästan fördubblas till 50 miljoner ton år 2035. År 2050 kommer efterfrågan att nå mer än 53 miljoner ton. För att sätta denna siffra i perspektiv, noterade S&P Global att det är ”mer än all koppar som förbrukades i världen mellan 1900 och 2021.”
Utbyggnaden av förnybar energi kommer att stå för mycket av efterfrågan. S&P Global förutspår att koppar som behövs för elbilar, vindkraft, solceller och batterier tredubblas i mitten av nästa decennium. Detta kommer att hända tillsammans med efterfrågetillväxt från andra områden, vilket pressar upp koppars efterfrågan till aldrig tidigare skådade nivåer.
Det är inte så enkelt som att bygga nya gruvor. En ny koppargruva tar i genomsnitt 16 år att komma igång, enligt International Energy Agency.
För närvarande kan ökad produktion vid befintliga gruvor och ökad återvinning uppfylla en del av den högre efterfrågan.
S&P Global erbjuder två framtidsscenarier i ett försök att förutsäga hur mycket koppar som komme att fattas på marknaden. Under ”Rocky Road Scenario” – där produktionen fortsätter i stort sett som den är – kommer det årliga utbudsunderskottet att nå nästan 10 miljoner ton år 2035.
I det mer optimistiska ”High Ambition Scenario” – där gruvor ökar produktionen och återvinningen ökar – kommer marknaden fortfarande att ha ett underskott under större delen av 2030-talet.
”Under båda scenarierna skulle det inte finnas tillräckligt med utbud för att möta efterfrågan på netto-noll-utsläpp till 2050”, avslutas rapporten.
En ny geopolitisk ordning
Efterfrågan på metaller och mineraler som ger bränsle till vår framtid kommer i slutändan att skapa nya världsordningar, när länder skyndar sig att säkra leveranser av koppar, litium, nickel och andra viktiga råvaror.
”Det kommer att bli en ny geopolitisk ordning kring mineraler som koppar,” sa Yergin. Han noterade att kopparförsörjningskedjan är mycket mer koncentrerad än för andra råvaror, inklusive olja.
”Kina har varit mer fokuserat på att skapa en primär position i leveranskedjorna för mineraler som kommer att vara nödvändiga för netto-noll koldioxid, och koppar är ett utmärkt exempel på vilken nyckelposition de är i. Samtidigt har den amerikanska kopparproduktionen minskat med nästan hälften under det senaste kvartsseklet”, sa han till CNBC.
S&P Globals rapport kommer då kopparpriserna är under press. Råvaror har i stort sett fallit i takt med att rädslan för lågkonjunkturen ökar, vilket orsakar rädsla för en nedgång i efterfrågan.
Nick Snowdon, metallstrateg på Goldman Sachs, har tidigare tagit upp en liknande utveckling om en brist på koppar, fast han fokuserade mer på att den skulle komma redan om 2-3 år.
Nyheter
Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.
Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Venezuela gör militära förflyttningar
Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.
Nyheter
Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.
Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.
Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.
Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.
Nyheter
Outokumpu vill bygga egna kärnkraftreaktorer vid sina stålverk

Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från produktionen av rostfritt stål med hjälp av små kärnkraftsreaktorer. Ett alternativ för detta är vid bolagets stålverk i Torneå, dvs precis vid den svenska gränsen.
Outokumpu utreder möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från sin stålproduktion med hjälp av SMR-teknik (Small Modular Reactor, SMR), som är under utveckling. I detta skede är avsikten med förstudien att utreda genomförbarheten av småskalig kärnkraft av detta slag, och eventuella investeringsbeslut fattas först senare. Ett alternativ för placering av en SMR-reaktor skulle kunna vara området kring Outokumpus verksamheter i Torneå.
”En SMR-reaktor (engelska: small modular reactor) är en liten kärnreaktor med modulär konstruktion och i typiska fall med en eleffekt som inte överstiger 300 megawatt. En sådan reaktor kan i stort sett prefabriceras i moduler på en fabrik och transporteras till den aktuella platsen med land- eller till sjötransport. Tack vare prefabrikation går det att sänka byggkostnaderna och göra byggnadstiden kortare. Med en SMR kan man inte endast producera el, utan också fjärrvärme, väte och processvärme”, berättar Kristiina Tiilas, ansvarig för Outokumpus SMR-projekt.
Outokumpu anser att kärnkraft är det bästa alternativet för stabil utsläppsfri energi i industriell skala
Outokumpu, producenten av det rostfria stål som idag har lägst utsläpp i världen, påskyndar den gröna omställningen i stålindustrin genom sina åtgärder. Outokumpu skriver att företaget är den enda producenten av rostfritt stål som har antagit Science-Based Targets-initiativets klimatmål på 1,5°C. Att behålla och öka andelen koldioxidsnål el är viktigt för att nå företagets ambitiösa hållbarhetsmål.
”Outokumpu ligger i framkant när det gäller att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Därför är det ett naturligt steg för bolaget att utreda de möjligheter som nya tekniska lösningar som är under utveckling erbjuder bolaget att minska sina koldioxidutsläpp”, berättar Tony Lindström, energiansvarig på Outokumpu.
En förstudie kring tekniken för små modulära reaktorer har inletts. Inom ramen för den utreds bland annat de möjliga tekniska lösningarna, ekonomisk lönsamhet och konsekvenser för miljön. Utifrån förstudien bedömer bolaget huruvida det lönar sig att investera i SMR-teknik, och ett eventuellt investeringsbeslut fattas först efter detta.
Igår höll Outokumpu ett informationsmöte i Haparanda för att berätta om projektet.
-
Nyheter4 veckor sedan
Snart inleds den tredje guldcykeln
-
Nyheter4 veckor sedan
8 bra litium-aktier om man vill investera i batterimetallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på levande svin i Kina störtar
-
Nyheter4 veckor sedan
Priset på apelsinjuice såg sin största nedgång på sex veckor
-
Nyheter4 veckor sedan
Två grafer som visar att det finns tillräckligt med litium på marknaden
-
Nyheter3 veckor sedan
Diamantjättarnas insatser för att begränsa utbudet har fått stopp på prisfallen
-
Nyheter4 veckor sedan
Bra energiförutsättningar i Norden trots osäker omvärld
-
Nyheter2 veckor sedan
Christian Kopfer förklarar läget på oljemarknaden