Nyheter
Elpriset sköt i vädret med nyårsraketerna
Elpriset i januari tog samma väg som nyårsraketerna: rakt upp! Men utgångspunkten var rekordlåg, nämligen bottenpriserna vi vande oss vid i fjol. Nu välkomnar vi ett nytt år med mer normala elpriser.

Det nordiska systempriset för januari blev i snitt ca 45,7 EUR/MWh, eller 46,2 öre/kWh (SEK). Ett nästan dubbelt så högt pris jämfört med januari förra året. Men det är värt att notera att detta bara är något högre än vad elpriset brukar vara i januari när sett till flera år sammantaget.
Förklaringen till årets prisskutt är att det faktiskt blev vinter i januari i år. Kallt och torrt väder präglade årets första månad och det har verkligen märkts i vattenmagasinen. Dessa var som bekant bräddfulla vid inledningen av året.
Men när alla höjer effekten i värmeslingor och värmepumpar samtidigt som vi bara får mindre än hälften av den normala nederbörden – påverkar det de nordiska priserna avsevärt. Resultatet av det kalla och torra vädret är att vattenmagasinen tappas av en hel del, även om nivån i Norge är fortsatt nära maximal för januari för sett till de senaste tjugo åren. Den hydrologiska balansen är dock på god väg ner mot normalläget igen. Det innebär att vi inte har en situation som förra vintern då vattenkraftsproducenterna var tvungna att producera för fullt för att bli av med det stora resursöverskottet som kom i form av all snö som föll i fjol. Det medförde som bekant att priserna föll till rekordlåga priser under våren och sommaren. En mer normal första månad på året ger nu mer normala kraftpriser för januari, men innebär även en rejäl uppgång från fjolårets prisnivå.
Trots några få oväderperioder blev det under årets sista månad mindre vindkraft än vad vi har vant oss vid. Detta har inte så stor betydelse för energibalansen. Men det har stor betydelse för prisbildningen. Vindkraft produceras till vilket pris som helst till nätet och när så sker pressas priset neråt. Men detta upplevde vi alltså inte särskilt mycket av under senaste månaden.
Med hög förbrukning och i övrigt ingen press neråt från vare sig vatten- eller vindkraft blir elpriset i Norden ganska likt de tyska kraftpriserna. Inte fullt så högt men inte långt därifrån och betydligt mer liknande än vad vi upplevde förra året. När vindkraftverken står mycket stilla är det gaskraft som påverkar elpriset i Tyskland mest. Och just gaspriserna har varit höga den senaste månaden på grund av stor efterfrågan av flytande gas till Asien.
NordLink i drift
En av årets nyheter i kraftbranschen är att en strömkabel mellan södra Norge och Tyskland som nu har tagits i drift. Hittills har det i stort sett bara exporterats kraft ut från Norden via denna kabel. Detta har varit möjligt på grund av låg vindkraftsproduktion i Nordtyskland. Samtidigt som en ny kabel nu har tagits i drift är undervattenskabeln mellan Norge och Nederländerna nu avstängd på grund av fel. Det betyder att exportmöjligheten från Norden under resten av vintern just nu sammantaget blir ungefär likadan som i fjol.
Utsikterna tyder på att elpriset kommer att bli lägre än i januari men cirka tre gånger så högt som i fjol. Tre gånger låter dramatiskt men säger egentligen mer om hur extraordinärt låga fjolårspriserna var. Om detta blir det slutliga utfallet menar vi att elpriset i så fall är tillbaka på det normala.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter3 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

