Följ oss

Nyheter

Elpriset i botten under februari

Publicerat

den

Vindkraft i skogen

Elpriset gick ända ner till botten i februari och slutade på en mycket låg nivå – samtidigt som överkapaciteten på kraftmarknaden aldrig har varit större. Extrema nederbördsmängder, plusgrader och blåsigt väder är orsaken.

Entelios

Februari blev en helt extraordinär månad på kraftmarknaden, både med tanke på kraftöverskott och låga priser. Ovanligt stora nederbördsmängder såg till att månaden levererade rekordmycket vattenkraft. Överskottet infann sig både i form av vatten i magasin, grundvatten och stora snömängder. Norden har faktiskt aldrig haft större överkapacitet än nu. Det innebär rekordproduktion av vattenkraft för att bereda plats inför snösmältningen i maj – och fallande priser. 

Prisbilden i Norden hänger som vanligt nära ihop med situationen hos våra grannar på kontinenten, Tyskland har mycket god kapacitet när det gäller vindkraftsproduktion, bara det blåser tillräckligt. Men när det är vindstilla där, exporterar Norden kraft söderut. Men vad hände i februari? Rekordmånga tyskar blev av med hatten i vindbyarna och nya vindkraftrekord sattes. Med andra ord behövde de ingen påfyllning från oss och periodvis var kraftexporten från Norden nere på noll. Detta ”låser in” delar av den nordiska vattenkraften och priserna har under vissa timmar legat ner mot noll.

Lägsta priserna på minst femton år

Priset för februari blev alltså extraordinärt lågt: Det gick ner ända till 13,08 €/ MWh i Norden. Detta är mycket sett till det redan låga januaripriset (24,1 €/MWh). Februari 2020 får därmed det tredje lägsta månadspriset som hittills har publicerats i statistiken för Nord Pool. Den här statistiken sträcker sig femton år tillbaka i tiden och det är bara två sommarmånader 2015 som har haft lägre priser.

Förbrukningen gick ner med runt fem procent jämfört med fjolårets förbrukning för februari. Viktigare för prisbildningen är den så kallade effektförbrukningen, det vill säga hur mycket el som används samtidigt. Om väldigt många använder mycket el samtidigt blir det svårt att täcka efterfrågan – och priset skjuter i höjden. Detta är ett typiskt fenomen under väldigt kalla vintermorgnar. Men årets februari har varit allt annat än typisk och därför blev årets februaripris betydligt lägre än normalt. De höga temperaturerna bidrog alltså till att det inte blev svårt att täcka efterfrågan.

Årets nykomlingar

Det är flera faktorer ligger bakom prisfallet som bland annat vindkraften som har på allvar gjort entré som bidragsgivare på kraftmarknaden vilket också bidrar till prisfallet. Vindkraft kostar mycket att installera, men är efter installationen mycket prisvärd att driva. Och då alltfler vindkraftparker nu är produktionsklara, levererades mer vindkraft under februari än under någon annan februari någonsin. I genomsnitt kom det tjugo procent mer el från vindkraftverken än från de tre svenska och två finska kärnkraftsanläggningarna sammantaget i februari.

Covid19 har en dämpande effekt

Nordisk kraftproduktion konkurrerar med europeisk kraftproduktion på den öppna marknaden och de europeiska prisnivåerna bestäms i hög grad av priset på kol, gas och koldioxidkvoter. Men det finns många globala och nationella faktorer som påverkar dessa priser, och nu är det covid19-viruset – även känt som det nya coronaviruset – som ger en kraftig nedgång på börserna på grund av oron inför pandemins effekter. Den lägre ekonomiska aktiviteten får även priserna på kol, gas och frakt att falla rejält, något som i sin tur bidrar till lägre priser på el även i Norden.

Framöver

Det är nu ganska säkert att produktionspressen på kraftmarknaden kommer att vara ända fram till sommarlovet. Prisförväntningarna är därför låga fram tills hösten kommer. 

Nyheter

Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Publicerat

den

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.

Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.

Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.

Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.

Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.

UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.

För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.

Fortsätt läsa

Nyheter

Westinghouse planerar tio nya stora kärnreaktorer i USA – byggstart senast 2030

Publicerat

den

Rendering på kärnkraftverk AP1000 från Westinghouse

Det amerikanska kärnkraftsbolaget Westinghouse meddelar planer på att bygga tio nya stora kärnreaktorer i USA, med byggstart planerad till senast 2030. Beskedet kom under en energikonferens med fokus på AI vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, där tillförordnade vd:n Dan Sumner presenterade satsningen direkt för president Donald Trump.

De nya reaktorerna som planeras är av modellen AP1000 – en avancerad tryckvattenreaktor som enligt Westinghouse kan leverera el till över 750 000 hushåll vardera.

Satsningen på kärnkraften sker i skenet av president Trumps nyligen utfärdade fyra exekutiva order från maj månad, som syftar till att fyrdubbla USA:s kärnkraftsproduktion till år 2050. Bland annat vill han se minst tio kärnkraftverk under uppförande inom 25 år och har beordrat en omfattande översyn av regelverket för kärnkraftsindustrin.

Samtidigt som Westinghouse presenterade sina planer tillkännagavs även investeringar på över 90 miljarder dollar i datacenter och energiinfrastruktur från ett brett spektrum av teknik-, energi- och finansföretag. Konferensen anordnades av senator Dave McCormick.

Westinghouse har tidigare haft en turbulent resa inom ny kärnkraft. De senaste reaktorerna som byggts i USA – två AP1000-enheter vid Vogtle-anläggningen i Georgia – blev kraftigt försenade och budgeten överskreds med hela 18 miljarder dollar. Projektet bidrog starkt till att Westinghouse tvingades begära konkurs 2017. Bolaget återhämtade sig dock och ägs idag av det kanadensiska uranbolaget Cameco och investeringsjätten Brookfield Asset Management.

För att minska risken för framtida förseningar och kostnadsöverdrag inleder Westinghouse nu ett samarbete med Google. Med hjälp av AI-teknik ska man effektivisera och standardisera byggprocessen för AP1000-reaktorerna, enligt bolaget.

Med de nya planerna tar USA ett stort steg mot att åter bygga ut sin kärnkraftskapacitet – något som både energipolitiker och industrin ser som nödvändigt för att möta framtidens elbehov och klimatmål.

Fortsätt läsa

Nyheter

Eurobattery Minerals förvärvar majoritet i spansk volframgruva

Publicerat

den

Volfram i olika former

Eurobattery Minerals har tagit ett stort steg i sin utveckling genom att underteckna ett avtal om att förvärva en majoritetsandel i volframgruvan San Juan i Galicien, Spanien. Genom en investering på totalt 1,5 miljoner euro i det spanska bolaget Tungsten San Juan S.L. (TSJ), säkrar Eurobattery Minerals en ägarandel på 51 procent – och kontroll över projektet redan efter första delbetalningen.

Investeringen syftar till att bygga en pilotanläggning för mineralbearbetning och starta gruvdriften, som redan har alla nödvändiga licenser och ett preliminärt leveransavtal med Wolfram Bergbau und Hütten AG – en ledande volframproducent inom Sandvik-koncernen. Första leveranserna till Europa väntas ske under andra halvåret 2026, då även positivt kassaflöde förväntas genereras.

”Detta är en game-changer för oss. För första gången går vi från ett prospekteringsbolag till ett bolag med faktiskt intäktspotential inom en snar framtid,” säger VD Roberto García Martínez.

San Juan-projektet har bekräftade malmreserver på cirka 60 000 ton med en volframoxidhalt på 1,3 %. Volfram är en kritisk råvara med ökande strategisk betydelse för industri och försvar, och priset har stigit med över 40 % under 2025.

Med detta förvärv stärker Eurobattery Minerals både sin finansiella ställning och sin position som en europeisk leverantör av kritiska råmaterial – ett viktigt steg mot en hållbar och självförsörjande batterivärdekedja i Europa.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära