Nyheter
Elpriset gick ner i december – kommer nedgången att fortsätta framöver?


Elpriset föll i december tack vare blidväder och nytt vindkraftrekord. Med ett kommande kraftöverskott spår marknadsaktörerna en jämn prisnedgång ända fram till 2022.
Tack vare milda temperaturer och mycket vind blev spotpriset i december inte så högt som marknaden dessförinnan hade fruktat. För leverans handlades decemberkontrakten på strax över 41 euro – men det faktiska priset blev nästan 10 % lägre: Snittet för Norden i december landade på 36,70 euro.
Det var framförallt den första delen av december som präglades av mycket vind och det är ingen slump att Danmark och norra Sverige var de områden som noterade de lägsta priserna. Detta är de typiska vindkraftområdena där man har installerat mycket ny kapacitet och därför får de nu även mest utbyte vid blåsigt väder.
Även i norra Norge fick man en hel del prispress under december. Orsaken är att den svenska vindkraften bidrar till att ”låsa in” kraftproduktionen i norr och därmed pressa ner priserna.
Ser vi på året som helhet, kan vi även konstatera att årets decemberpris bidrog till att dra ner genomsnittspriset för 2019. När vi jämför decemberpriserna för de senaste tio åren, blev årets decemberpris 6 % lägre – men trots det ändå 13 % högre än snittet för de senaste fem åren.
Innan vi gick in december månad låg snittpriset för 2019 på 39,16 euro. Detta är 10 % högre än snittpriset för de senaste tio åren och nästan 30 % dyrare än de senaste fem åren.
Nytt vindrekord i Norden
Det installeras kontinuerligt mer vindkraft i Norden, och den första veckan i december sattes ett nytt rekord i vindkraftsproduktion: Nästan 1,7 TWh på en vecka är den högsta produktionen vi har sett sedan september 2018.
Sedan 2012 har det installerats vindkraft som normalt ska producera mer än 10 % av totalförbrukningen i Norge och Sverige – alltså 31,2 TWh per år. Och givetvis tar det inte slut där. I skrivande stund byggs det nya vindkraftverk med en kapacitet på hela 22,5 TWh.
Har vi pristoppen bakom oss?
Den massiva utbyggnaden av vindkraft i Norden har gjort att marknadsaktörerna nu tror att elpriset i Norden kommer att gå ner de närmaste åren, efter fyra års ökning. En stor orsak till detta är att Norden nu för första gången går in i ett läge där man har överskott av kraft.
Men de senaste två åren har elpriset varit avsevärt högre än vad vi har sett sedan 2013. När vi analyserar genomsnittliga årspriser ser vi att priserna nådde botten 2015, under en period då resursbalansen var stark och råvarupriserna låga.
Sedan dess har elpriserna stigit gradvis. 2018 gjorde de ett tydligt skutt, när nederbörden var liten och råvarupriserna toppade. Framförallt priset för utsläppsrätter bidrog till att dra upp priset rejält under 2018.
Priset på kol och gas föll
För 2019 är koldioxidpriset fortfarande en viktig faktor när det gäller att förklara den höga prisnivån. Men samtidigt hamnade snittpriset för 2019 något lägre jämfört med 2018. Varför? Svaret ligger i priserna på de andra råvarorna, kol och gas. Dessa föll kraftigt under 2019 och sänkte därmed priserna på el producerad av fossila bränslen.
När vi tittar framåt ser vi att marknadsaktörerna prisar in en fallande trend för elpriserna i Norden. För 2020 har man prisat in en nedgång på 5–8 % i elpriset och nedgången kommer att fortsätta de närmaste åren med en nedgång på hela 15 % år 2022.
Den nya situationen med kraftöverskott kommer att bidra till att pressa ner priserna i hela Norden, men det är två områden som kommer att se lägre priser än andra: Den nordliga delen (Finland, norra Sverige och norra Norge) samt Danmark.
Orsaken är enkel, det är här – i områdena som historiskt sett har haft höga priser – som huvuddelen av den nya kraftproduktionen kommer att finnas. Därmed kommer även pressen på elpriset att bli störst i dessa områden.
Senarelagd kärnkraft i Finland – igen
Vänta lite nu … skrev vi inte detta förra månaden också? Jodå, och ännu en gång har alltså driftstarten av det nya gigantiska kärnkraftverket i Finland – Olkiluoto 3 – skjutits upp.
Som om inte historien var illa nog redan. Ursprungligen var den nya reaktorn planerat att tas i kommersiell drift 2009. Byggfasen har pågått sedan 2005 och med tiden har kostnaderna tredubblats.
Testproduktionen har nu skjutits upp till första kvartalet 2021, med hopp om full leverans till marknaden någon gång under loppet av 2021. Vi önskar alla inblandade lycka till och hoppas på det bästa.
Nyheter
Kina slår nytt rekord i produktion av kol

Energianalytikern John Kemp rapporterar, baserat på Kinas officiella statistik, att landet slagit ett nytt rekord i produktion av kol. I mars producerade man 441 miljoner ton. Grafen nedan visar hur perioden januari-mars varit per år och där har produktionen gått upp till 1203 miljoner ton från 1106 miljoner ton för samma period föregående år.
Kina använder spektakulära mängder kol, det man också gradvis gör är att ersätta importerad kol med egen produktion. Det är en säkerhetsfråga att man vill vara mindre beroende av omvärlden för energi. Fördelen med importerade kol är att den kan levereras med lastfartyg till de energislukande kustregionerna. Men Kina har med tiden byggt energislukande industri vid sina kolgruvor, vilket delvis minskar behovet av att frakta kolen.

Nyheter
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden

Det är stormiga tider på råvarumarknaden där oljepriset leder nedgången. Guld klarar sig däremot hyggligt väl, berättar Lars Henriksson på råvarufonden Centaur. Han tar vidare upp aluminium och koppar. Han säger även att den värld med en global råvarumarknad nu kanske kommer att förändras där vi i stället kan få se en mer segmenterad marknad där det handlas utanför och inom USA. Prisutvecklingen för olika råvaror skiljer sig kraftigt åt, jordbruksråvaror som vete klarar sig ganska bra, priserna var redan låga.
Nästa gäst är Maria Sunér från Svemin som diskuterar marknaden ur andra perspektiv, så som satsningar på försvar och grön energi samt hur de påverkar efterfrågan på råvaror.

Nyheter
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer

Både WTI- och Brent-oljan har idag fallit med omkring 7 procent, där WTI handlas kring 66,50 USD och Brent kring 69,89 USD. De kan dessutom tilläggas att USAs valuta idag faller mot i princip alla andra valutor, vilket gör oljepriset för alla utanför USA har fallit ännu mer.
USA:s handelskrig mot alla världens länder, förutom Ryssland, har skadeskjutit hela världsekonomin vilket förväntas minska efterfrågan på olja. Samtidigt fortsätter OPEC+ att enligt plan trappa ner sin begränsning av oljeproduktionen, dvs man kommer att producera mer olja.
Tullsmärta för amerikansk oljeproduktion
Fallande oljepriser är ingenting amerikanska oljeproducenter gillar. De drabbas dock även på kostnadssidan. Stålrör och andra saker som oljeproducenter använder har belagts med tullar, vilket gör att produktionskostnaderna stiger. Amerikanska oljebolag är det dock svårt att gråta över, de har trots allt finansierat och marknadsfört denna utveckling.
Någonting som USA dock inte införde tullar på är olja. Hade Trump fullföljt de planerna då hade det kunnat bli ett ännu större kaos.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Ticking higher as tariff-panic eases. Demand growth and OPEC+ will be key
-
Analys4 veckor sedan
Crude prices hold gains amid fresh tariff threats
-
Nyheter4 veckor sedan
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier
-
Nyheter4 veckor sedan
Tysklands SEFE skriver avtal om att köpa 1,5 miljarder ton LNG per år från Delfin i USA
-
Nyheter4 veckor sedan
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft
-
Nyheter3 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys3 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer