Följ oss

Nyheter

Ekologisk mjölk allt populärare bland bönderna

Publicerat

den

Mjölk hälls i glas

På senare tid har vi kunnat ta del av rapporter om att det har uppstått ett överskott på ekologisk mjölk, vilket är en följd av att bland annat Arla och andra mejerier har uppmuntrat mjölkbönderna att producera ekomjölk. Nu överstiger produktionen konsumentefterfrågan, och det finns risk för att flera bönder kan komma att tvingas upphöra med sin ekoproduktion om inte konsumentintresset ökar igen. I dag hamnar den ekologiska mjölk som inte kan säljas som sådan i de vanliga mjölkpaketen i stället, vilket medför att mejerierna kortsiktigt tvingas betala överpriser för denna mjölk. Arla skall enligt uppgift öka marknadsföringen av ekologiska mejeriprodukter.

Efterfrågan har ökat i en rasande fart, men fortfarande låg…

År 2001 uppgick produktionen av ekologisk mjölk till cirka fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Totalt producerades det då 124 miljoner liter mjölk av Sveriges drygt 13.000 mjölkgårdar. Av dessa drevs endast 475 med ekologisk inriktning.

Produktion av mjölk

2010, vilket är det senaste året som Svensk Mjölk redovisar uppgifter för, uppgick den totala mängden invägd mjölk till 2.862.200 ton, varav den ekologiska svarade för 259.400 ton, motsvarande nio procent av all mjölkproduktion i Sverige.

Mjölkinvägning - Ekologisk och total

Ekologisk mjölk efterfrågas i allt högre grad av konsumenterna, vilket gör att mejerierna gynnar de mjölkbönder som levererar denna typ av mjölk genom att ge dem ett pristillägg på det som dessa levererar. Dessutom ges dessa möjligheten att erhålla miljöersättning för ekologisk produktion från såväl den svenska staten som från EU. Detta gör att många mjölkföretagare funderar på en omställning.

Hur många producenter som kommer att satsa på ekologisk mjölk avgörs huvudsakligen av den ekonomiska lönsamheten. Andra aspekter som kommer att påverka är tillgången på mark och möjligheten att teckna långsiktiga arrendekontrakt. Hur framtida miljöersättningar för ekologisk produktion kommer att utformas, är också något som kommer att vara avgörande för utvecklingen. Storleken på merpriset för den ekologiska mjölken, något som i sin tur styrs av efterfrågan från konsumenterna, är emellertid den enskilt viktigaste faktorn för hur omställningstakten kommer att utvecklas de närmaste åren.

Höga krav på ekobönder

Att driva en ekologisk mjölkbesättning kräver en hel del av bönderna. Det krävs till exempel en hög grad självförsörjning, minst hälften av allt det foder som korna får skall komma från den egna gården och allt skall vara ekologiskt. Det är därför rekommenderat att den som ställer om till ekomjölk har minst en hektar per ko och ungdjur, men ännu hellre en och en halv.

För att mjölken skall få kallas för ekologisk så krävs det att den kommer från kor som både fötts upp på och lever på ett ekologiskt sätt, bland annat krävs det att kalvarna skall får dia i tre till fyra dagar samt äta ekologiskt foder. I regel står korna inte lika mycket i ladugården som andra kor, men då de väl är där är skötseln strikt reglerad. Det finns hårda regler avseende bland annat ljus, ventilation, vilken yta som varje djur skall ha tillgång till och att det inte får förekomma drag. Korna får inte heller ges antibiotika i förebyggande syfte.

En besättning ekologiska kor producerar dessutom mindre mjölk än andra kor, cirka 8.000 kilo per år, att jämföra med 9.000 för andra kor, i gengäld får mjölkbönderna en bättre ersättning för den ekologiska mjölken. Högre kostnader för producenterna och en lägre produktion gör att denna mjölk blir dyrare, men i gengäld får konsumenten en bättre produkt med färre tillsatser.

Krav från KRAV

KRAV kontrollerar all ekologisk produktion i Sverige, inklusive hur ekologisk mjölk framställs. Två gånger per år kontrollerar KRAV alla anslutna bondgårdar varav den ena ofta sker oanmält för att säkerställa att kvalitén upprätthålls.

Ett av kraven på den ekologiska mjölken är att den aldrig får blandas med annan mjölk på mejeriet, inte heller under produktionen, men i övrigt behandlas den på samma sätt som den traditionella mjölken, både när det gäller standardisering och pastörisering. Lätt- och mellanmjölk av båda sorterna berikas med D-vitamin, så kallad kolekalciferol eftersom vitamin D3 är fettlösligt och därför inte förekommer naturligt i dessa när det mesta av grädden har tagits bort. De flesta känner ingen smakskillnad på de olika sorterna och de ger konsumenterna samma vitaminer och mineraler.

Fakta om svensk mjölkproduktion

För helåret 2011 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk, exklusive eventuella efterlikvider, ha uppgått till cirka 3,25 kronor. Det är 15 öre högre än motsvarande pris 2010. Preliminära beräkningar visar att det genomsnittliga avräkningspriset för ekologisk mjölk, exklusive efterlikvider, är i stort sett oförändrat på cirka 4,45 kronor jämfört med 2010.

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg mjölk). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Juni – december 2011 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 5/12 2011. Källa: Svensk Mjölk.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära