Följ oss

Nyheter

EIAs juli-rapport för oljemarknaden

Den globala efterfrågan på olja väntas öka under 2023 och nå ett nytt rekord. Men nya prognosen är lägre än tidigare.

Publicerat

den

IEA Oil Market Report har släppt sin juli-rapport över oljemarknaden. Nedan är en sammanfattning av rapporten.

Rapporten i korthet

  • Den globala efterfrågan på olja väntas öka med 2,2 mb/d under 2023 och nå 102,1 mb/d, ett nytt rekord. Men ihållande makroekonomisk motvind, uppenbar i en fördjupad nedgång i tillverkningsindustrin, har lett oss till att revidera vår tillväxtuppskattning för 2023 lägre för första gången i år, med 220 kb/d. Kina kommer att stå för 70 % av de globala ökningarna, tack vare en kraftigt ökad petrokemisk användning, medan OECD:s konsumtion förblir anemisk. Tillväxten kommer att avta till 1,1 mb/d 2024.
  • Världens oljeutbud ökade med 480 kb/d till 101,8 mb/d i juni men väntas falla kraftigt denna månad då Saudiarabien gör en kraftig frivillig produktionsminskning på 1 mb/d. För 2023 väntas den globala produktionen öka med 1,6 mb/d till 101,5 mb/d, då icke-OPEC+ expanderar med 1,9 mb/d. Under 2024 väntas det globala utbudet öka med 1,2 mb/d till ett nytt rekord på 102,8 mb/d, där icke-OPEC+ står för hela ökningen.
  • Uppskattningarna för raffinaderiernas genomflöde av råolja för 2023 och 2024 har höjts med 130 kb/d respektive 90 kb/d till 82,5 mb/d och 83,5 mb/d. Högre ryska råoljetransporter och uppstart av ny raffineringskapacitet ligger till grund för revideringen. Raffineringsmarginalerna är fortsatt robusta, med mycket starka crack spreads i Atlanten för bensin och snabba ökningar inom diesel, jetbränsle och eldningsolja som mer än väl uppväger svaga nafta cracks.
  • Den ryska oljeexporten föll med 600 kb/d till 7,3 mb/d i juni, den lägsta nivån sedan mars 2021. De beräknade exportintäkterna sjönk med 1,5 miljarder dollar till 11,8 miljarder dollar – nästan hälften av nivåerna för ett år sedan. Moskva har utlovat en ytterligare minskning av exporten med 500 kb/d från augusti för att hejda fallande priser och intäkter, men kan hålla produktionen stabil eftersom den inhemska efterfrågan på olja ökar säsongsmässigt.
  • En betydande uppbyggnad på 44,2 mb i icke-OECD-länder, ledd av en kraftig ökning i Kina, drev upp de globala observerade oljelagren med 19,4 mb i maj till den högsta nivån sedan september 2021. OECD-ländernas oljelager minskade däremot med marginella 1,8 mb. Olja på vatten minskade med 23 mb då ytterligare produktionsminskningar från OPEC+ fick oljeexporten till sjöss att falla till den lägsta nivån sedan januari. Preliminära data visar en minskning med 9,2 mb i juni.
  • ICE Brent-terminen har handlats inom ett intervall och föll med 1 USD/bbl månad till månad i juni till 75 USD/bbl, då hökaktig centralbankspolitik fortsatte att tynga investerarnas sentiment. Ytterligare frivilliga nedskärningar från vissa OPEC-medlemmar och en svagare US-dollar misslyckades med att skingra makrodysterheten. Det asiatiska råoljeindexet i Dubai överträffade WTI och Brent, då en stram sur råoljemarknad i östra Suez kontrasterade kraftigt mot Atlanten som är välförsedd.

Den ekonomiska återhämtningen tappar fart

Priserna på råolja handlades inom ett snävt intervall i juni då ihållande ekonomiska problem överskuggade fördjupade utbudsnedskärningar från vissa OPEC+-länder. Den allmänt förväntade återöppningen av Kinas oljehandel har hittills inte nått längre än till resor och tjänster, och den ekonomiska återhämtningen i landet har tappat fart efter uppgången tidigare under året. Nordsjöoljan låg på 75 USD/fat under månaden, marginellt under nivåerna i maj och hela 49 USD/fat lägre än för ett år sedan. I skrivande stund hade Nordsjöns benchmark stigit till 80 USD per fat.

Lägre produktion från Saudiarabien och kärnländerna i OPEC+ sedan produktionsnedskärningarna inleddes i november förra året har hittills kompenserats av högre produktion från andra producenter. I juni låg det globala oljeutbudet endast 70 kb/d under oktobernivåerna strax innan den första omgången av OPEC+:s nedskärningar trädde i kraft. Iran, som var undantaget från nedskärningar på grund av sanktioner, ökade produktionen med 530 kb/d under samma period och nådde därmed sitt femårshögsta. Samtidigt återhämtade sig produktionen i Kazakstan och Nigeria. Utanför alliansen ökade utbudet från USA med 610 kb/d eftersom produktionen av naturgasvätskor steg till rekordhöga nivåer medan biobränslen ökade säsongsmässigt. Men det globala utbudet kan sjunka med mer än 1 mb / d den här månaden när Riyadh genomför brantare nedskärningar. Storbritanniens råoljeproduktion kommer att sjunka till ett tvåårigt lågvärde på cirka 9 mb / d i juli och augusti, vilket gör att det släpar efter Ryssland som blockets främsta råoljeproducent.

Den globala efterfrågan på olja pressas av den utmanande ekonomiska miljön, inte minst på grund av den dramatiska åtstramningen av penningpolitiken i många avancerade länder och utvecklingsländer under de senaste tolv månaderna. Tillväxten 2023 har reviderats ned för första gången i år, till 2,2 mb/d från tidigare förväntade 2,4 mb/d, och Kina kommer att stå för 70 procent av den totala tillväxten. Medan den kinesiska efterfrågetillväxten fortsätter att överraska på uppsidan, har en kraftig ökning av den inhemska petrokemiska aktiviteten underminerat ångkrackningsmarginalerna och aktiviteten på andra håll. Efterfrågan i OECD-länderna, och i synnerhet i Europa, är svag på grund av en kraftig nedgång i den industriella aktiviteten. I de afrikanska länderna har importen och efterfrågan minskat på grund av högre bränslepriser i detaljhandeln efter att subventionerna avvecklats. Trots detta väntas den globala efterfrågan på olja öka säsongsmässigt med 1,6 mb/d från 2Q23 till 3Q23, och uppgå till 102,1 mb/d i genomsnitt för året som helhet. Tillväxten kommer att avta till 1,1 mb/d 2024, när återhämtningen tappar fart och när allt större elektrifierings- och effektiviseringsåtgärder för fordonsflottan får fäste.

Globala observerade oljelager ser relativt bekväma ut och har återhämtat sig till sin högsta nivå sedan september 2021. OECD:s industrilager steg med 170 kb/d i maj. Samtidigt noterade Kina sin största månatliga ökning av råoljelagren på ett år, med branta 1,1 mb/d, drivet av en kraftig ökning av råoljeimporten och trots att raffinaderiernas genomströmningshastighet var nära rekord. Kinas senaste köpfest inkluderade kraftigt rabatterade ryska och iranska fat. De globala oljebalanserna tyder på en marginell lageruppbyggnad under 2Q23. Men eftersom överskottet främst finns i kinesiska råoljetankar och amerikanska LPG-tankar, pågående dragningar av olja på vatten och djupare nedskärningar av utbudet med början denna månad tyder på att oljemarknaden snart kan se förnyad volatilitet.

OPEC+ oljeproduktion, miljoner fat per dag

OPEC+ oljeproduktion
OPEC+ oljeproduktion

Nyheter

Uranbrytning ska bli tillåtet i Sverige

Publicerat

den

Romina Pourmokhtari

Regeringen går vidare med planerna att ta bort förbudet mot uranbrytning i Sverige. Kommuner ska kunna stoppa utvecklingen av urangruvor om de klassas som kärnteknisk verksamhet. Är uran en biprodukt till annan brytning räknas det dock inte som kärnteknisk verksamhet. Den exakta definitionen är ännu inte bestämd. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari säger till Sveriges Radio att det är hyckleri att förbjuda uranbrytning i Sverige samtidigt som vi har kärnkraftverk som är beroende av uran.

Fortsätt läsa

Nyheter

Tuffa tider för stål i Europa

Publicerat

den

Felix Lindberg

Stålmarknaden befinner sig i en svår situation där Kinas enorma kapacitet i kombination med att den inhemska efterfrågan har gått ner skapar press på branschen i hela världen. Skrothandlaren och stålexperten Felix Lindberg berättar om Europas svåra situation, med en bilindustri som går på knäna med minskad efterfrågan på stål som följd. Under 2025 kan hårdare tongångar och handelsfrågor komma i fokus. Inte minst spelar en ny administration i USA och ett val i Tyskland roll.

Felix Lindberg kommenterar stålmarknaden.
Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB och Luleå kan bli en betydande aktör för fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Europa

Publicerat

den

Illustration LKABs industripark för kritiska mineral med fullt utbyggda anläggningar

LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

  • LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
  • Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
  • Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
  • EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
  • Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
  • Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
  • LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära