Följ oss

Nyheter

EIAs juli-rapport för oljemarknaden

Den globala efterfrågan på olja väntas öka under 2023 och nå ett nytt rekord. Men nya prognosen är lägre än tidigare.

Publicerat

den

IEA Oil Market Report har släppt sin juli-rapport över oljemarknaden. Nedan är en sammanfattning av rapporten.

Rapporten i korthet

  • Den globala efterfrågan på olja väntas öka med 2,2 mb/d under 2023 och nå 102,1 mb/d, ett nytt rekord. Men ihållande makroekonomisk motvind, uppenbar i en fördjupad nedgång i tillverkningsindustrin, har lett oss till att revidera vår tillväxtuppskattning för 2023 lägre för första gången i år, med 220 kb/d. Kina kommer att stå för 70 % av de globala ökningarna, tack vare en kraftigt ökad petrokemisk användning, medan OECD:s konsumtion förblir anemisk. Tillväxten kommer att avta till 1,1 mb/d 2024.
  • Världens oljeutbud ökade med 480 kb/d till 101,8 mb/d i juni men väntas falla kraftigt denna månad då Saudiarabien gör en kraftig frivillig produktionsminskning på 1 mb/d. För 2023 väntas den globala produktionen öka med 1,6 mb/d till 101,5 mb/d, då icke-OPEC+ expanderar med 1,9 mb/d. Under 2024 väntas det globala utbudet öka med 1,2 mb/d till ett nytt rekord på 102,8 mb/d, där icke-OPEC+ står för hela ökningen.
  • Uppskattningarna för raffinaderiernas genomflöde av råolja för 2023 och 2024 har höjts med 130 kb/d respektive 90 kb/d till 82,5 mb/d och 83,5 mb/d. Högre ryska råoljetransporter och uppstart av ny raffineringskapacitet ligger till grund för revideringen. Raffineringsmarginalerna är fortsatt robusta, med mycket starka crack spreads i Atlanten för bensin och snabba ökningar inom diesel, jetbränsle och eldningsolja som mer än väl uppväger svaga nafta cracks.
  • Den ryska oljeexporten föll med 600 kb/d till 7,3 mb/d i juni, den lägsta nivån sedan mars 2021. De beräknade exportintäkterna sjönk med 1,5 miljarder dollar till 11,8 miljarder dollar – nästan hälften av nivåerna för ett år sedan. Moskva har utlovat en ytterligare minskning av exporten med 500 kb/d från augusti för att hejda fallande priser och intäkter, men kan hålla produktionen stabil eftersom den inhemska efterfrågan på olja ökar säsongsmässigt.
  • En betydande uppbyggnad på 44,2 mb i icke-OECD-länder, ledd av en kraftig ökning i Kina, drev upp de globala observerade oljelagren med 19,4 mb i maj till den högsta nivån sedan september 2021. OECD-ländernas oljelager minskade däremot med marginella 1,8 mb. Olja på vatten minskade med 23 mb då ytterligare produktionsminskningar från OPEC+ fick oljeexporten till sjöss att falla till den lägsta nivån sedan januari. Preliminära data visar en minskning med 9,2 mb i juni.
  • ICE Brent-terminen har handlats inom ett intervall och föll med 1 USD/bbl månad till månad i juni till 75 USD/bbl, då hökaktig centralbankspolitik fortsatte att tynga investerarnas sentiment. Ytterligare frivilliga nedskärningar från vissa OPEC-medlemmar och en svagare US-dollar misslyckades med att skingra makrodysterheten. Det asiatiska råoljeindexet i Dubai överträffade WTI och Brent, då en stram sur råoljemarknad i östra Suez kontrasterade kraftigt mot Atlanten som är välförsedd.

Den ekonomiska återhämtningen tappar fart

Priserna på råolja handlades inom ett snävt intervall i juni då ihållande ekonomiska problem överskuggade fördjupade utbudsnedskärningar från vissa OPEC+-länder. Den allmänt förväntade återöppningen av Kinas oljehandel har hittills inte nått längre än till resor och tjänster, och den ekonomiska återhämtningen i landet har tappat fart efter uppgången tidigare under året. Nordsjöoljan låg på 75 USD/fat under månaden, marginellt under nivåerna i maj och hela 49 USD/fat lägre än för ett år sedan. I skrivande stund hade Nordsjöns benchmark stigit till 80 USD per fat.

Lägre produktion från Saudiarabien och kärnländerna i OPEC+ sedan produktionsnedskärningarna inleddes i november förra året har hittills kompenserats av högre produktion från andra producenter. I juni låg det globala oljeutbudet endast 70 kb/d under oktobernivåerna strax innan den första omgången av OPEC+:s nedskärningar trädde i kraft. Iran, som var undantaget från nedskärningar på grund av sanktioner, ökade produktionen med 530 kb/d under samma period och nådde därmed sitt femårshögsta. Samtidigt återhämtade sig produktionen i Kazakstan och Nigeria. Utanför alliansen ökade utbudet från USA med 610 kb/d eftersom produktionen av naturgasvätskor steg till rekordhöga nivåer medan biobränslen ökade säsongsmässigt. Men det globala utbudet kan sjunka med mer än 1 mb / d den här månaden när Riyadh genomför brantare nedskärningar. Storbritanniens råoljeproduktion kommer att sjunka till ett tvåårigt lågvärde på cirka 9 mb / d i juli och augusti, vilket gör att det släpar efter Ryssland som blockets främsta råoljeproducent.

Den globala efterfrågan på olja pressas av den utmanande ekonomiska miljön, inte minst på grund av den dramatiska åtstramningen av penningpolitiken i många avancerade länder och utvecklingsländer under de senaste tolv månaderna. Tillväxten 2023 har reviderats ned för första gången i år, till 2,2 mb/d från tidigare förväntade 2,4 mb/d, och Kina kommer att stå för 70 procent av den totala tillväxten. Medan den kinesiska efterfrågetillväxten fortsätter att överraska på uppsidan, har en kraftig ökning av den inhemska petrokemiska aktiviteten underminerat ångkrackningsmarginalerna och aktiviteten på andra håll. Efterfrågan i OECD-länderna, och i synnerhet i Europa, är svag på grund av en kraftig nedgång i den industriella aktiviteten. I de afrikanska länderna har importen och efterfrågan minskat på grund av högre bränslepriser i detaljhandeln efter att subventionerna avvecklats. Trots detta väntas den globala efterfrågan på olja öka säsongsmässigt med 1,6 mb/d från 2Q23 till 3Q23, och uppgå till 102,1 mb/d i genomsnitt för året som helhet. Tillväxten kommer att avta till 1,1 mb/d 2024, när återhämtningen tappar fart och när allt större elektrifierings- och effektiviseringsåtgärder för fordonsflottan får fäste.

Globala observerade oljelager ser relativt bekväma ut och har återhämtat sig till sin högsta nivå sedan september 2021. OECD:s industrilager steg med 170 kb/d i maj. Samtidigt noterade Kina sin största månatliga ökning av råoljelagren på ett år, med branta 1,1 mb/d, drivet av en kraftig ökning av råoljeimporten och trots att raffinaderiernas genomströmningshastighet var nära rekord. Kinas senaste köpfest inkluderade kraftigt rabatterade ryska och iranska fat. De globala oljebalanserna tyder på en marginell lageruppbyggnad under 2Q23. Men eftersom överskottet främst finns i kinesiska råoljetankar och amerikanska LPG-tankar, pågående dragningar av olja på vatten och djupare nedskärningar av utbudet med början denna månad tyder på att oljemarknaden snart kan se förnyad volatilitet.

OPEC+ oljeproduktion, miljoner fat per dag

OPEC+ oljeproduktion
OPEC+ oljeproduktion

Nyheter

Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.

Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.

Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Publicerat

den

VD för Blykalla och VD för Oklo blir intervjuade på Bloomberg TV

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.

Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).

Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.

“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”

Intervju på Bloomberg om samarbetet

Intervju med Jacob DeWitte, VD för Oklo, och Jacob Stedman, VD för Blykalla, på Bloomberg.
Fortsätt läsa

Nyheter

Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Publicerat

den

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.

– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.

I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.

Liten risk för höga höstpriser

Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.

– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.

Dyrare el i syd

Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.

Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära