Nyheter
EIAs juli-rapport för oljemarknaden
Den globala efterfrågan på olja väntas öka under 2023 och nå ett nytt rekord. Men nya prognosen är lägre än tidigare.
IEA Oil Market Report har släppt sin juli-rapport över oljemarknaden. Nedan är en sammanfattning av rapporten.
Rapporten i korthet
- Den globala efterfrågan på olja väntas öka med 2,2 mb/d under 2023 och nå 102,1 mb/d, ett nytt rekord. Men ihållande makroekonomisk motvind, uppenbar i en fördjupad nedgång i tillverkningsindustrin, har lett oss till att revidera vår tillväxtuppskattning för 2023 lägre för första gången i år, med 220 kb/d. Kina kommer att stå för 70 % av de globala ökningarna, tack vare en kraftigt ökad petrokemisk användning, medan OECD:s konsumtion förblir anemisk. Tillväxten kommer att avta till 1,1 mb/d 2024.
- Världens oljeutbud ökade med 480 kb/d till 101,8 mb/d i juni men väntas falla kraftigt denna månad då Saudiarabien gör en kraftig frivillig produktionsminskning på 1 mb/d. För 2023 väntas den globala produktionen öka med 1,6 mb/d till 101,5 mb/d, då icke-OPEC+ expanderar med 1,9 mb/d. Under 2024 väntas det globala utbudet öka med 1,2 mb/d till ett nytt rekord på 102,8 mb/d, där icke-OPEC+ står för hela ökningen.
- Uppskattningarna för raffinaderiernas genomflöde av råolja för 2023 och 2024 har höjts med 130 kb/d respektive 90 kb/d till 82,5 mb/d och 83,5 mb/d. Högre ryska råoljetransporter och uppstart av ny raffineringskapacitet ligger till grund för revideringen. Raffineringsmarginalerna är fortsatt robusta, med mycket starka crack spreads i Atlanten för bensin och snabba ökningar inom diesel, jetbränsle och eldningsolja som mer än väl uppväger svaga nafta cracks.
- Den ryska oljeexporten föll med 600 kb/d till 7,3 mb/d i juni, den lägsta nivån sedan mars 2021. De beräknade exportintäkterna sjönk med 1,5 miljarder dollar till 11,8 miljarder dollar – nästan hälften av nivåerna för ett år sedan. Moskva har utlovat en ytterligare minskning av exporten med 500 kb/d från augusti för att hejda fallande priser och intäkter, men kan hålla produktionen stabil eftersom den inhemska efterfrågan på olja ökar säsongsmässigt.
- En betydande uppbyggnad på 44,2 mb i icke-OECD-länder, ledd av en kraftig ökning i Kina, drev upp de globala observerade oljelagren med 19,4 mb i maj till den högsta nivån sedan september 2021. OECD-ländernas oljelager minskade däremot med marginella 1,8 mb. Olja på vatten minskade med 23 mb då ytterligare produktionsminskningar från OPEC+ fick oljeexporten till sjöss att falla till den lägsta nivån sedan januari. Preliminära data visar en minskning med 9,2 mb i juni.
- ICE Brent-terminen har handlats inom ett intervall och föll med 1 USD/bbl månad till månad i juni till 75 USD/bbl, då hökaktig centralbankspolitik fortsatte att tynga investerarnas sentiment. Ytterligare frivilliga nedskärningar från vissa OPEC-medlemmar och en svagare US-dollar misslyckades med att skingra makrodysterheten. Det asiatiska råoljeindexet i Dubai överträffade WTI och Brent, då en stram sur råoljemarknad i östra Suez kontrasterade kraftigt mot Atlanten som är välförsedd.
Den ekonomiska återhämtningen tappar fart
Priserna på råolja handlades inom ett snävt intervall i juni då ihållande ekonomiska problem överskuggade fördjupade utbudsnedskärningar från vissa OPEC+-länder. Den allmänt förväntade återöppningen av Kinas oljehandel har hittills inte nått längre än till resor och tjänster, och den ekonomiska återhämtningen i landet har tappat fart efter uppgången tidigare under året. Nordsjöoljan låg på 75 USD/fat under månaden, marginellt under nivåerna i maj och hela 49 USD/fat lägre än för ett år sedan. I skrivande stund hade Nordsjöns benchmark stigit till 80 USD per fat.
Lägre produktion från Saudiarabien och kärnländerna i OPEC+ sedan produktionsnedskärningarna inleddes i november förra året har hittills kompenserats av högre produktion från andra producenter. I juni låg det globala oljeutbudet endast 70 kb/d under oktobernivåerna strax innan den första omgången av OPEC+:s nedskärningar trädde i kraft. Iran, som var undantaget från nedskärningar på grund av sanktioner, ökade produktionen med 530 kb/d under samma period och nådde därmed sitt femårshögsta. Samtidigt återhämtade sig produktionen i Kazakstan och Nigeria. Utanför alliansen ökade utbudet från USA med 610 kb/d eftersom produktionen av naturgasvätskor steg till rekordhöga nivåer medan biobränslen ökade säsongsmässigt. Men det globala utbudet kan sjunka med mer än 1 mb / d den här månaden när Riyadh genomför brantare nedskärningar. Storbritanniens råoljeproduktion kommer att sjunka till ett tvåårigt lågvärde på cirka 9 mb / d i juli och augusti, vilket gör att det släpar efter Ryssland som blockets främsta råoljeproducent.
Den globala efterfrågan på olja pressas av den utmanande ekonomiska miljön, inte minst på grund av den dramatiska åtstramningen av penningpolitiken i många avancerade länder och utvecklingsländer under de senaste tolv månaderna. Tillväxten 2023 har reviderats ned för första gången i år, till 2,2 mb/d från tidigare förväntade 2,4 mb/d, och Kina kommer att stå för 70 procent av den totala tillväxten. Medan den kinesiska efterfrågetillväxten fortsätter att överraska på uppsidan, har en kraftig ökning av den inhemska petrokemiska aktiviteten underminerat ångkrackningsmarginalerna och aktiviteten på andra håll. Efterfrågan i OECD-länderna, och i synnerhet i Europa, är svag på grund av en kraftig nedgång i den industriella aktiviteten. I de afrikanska länderna har importen och efterfrågan minskat på grund av högre bränslepriser i detaljhandeln efter att subventionerna avvecklats. Trots detta väntas den globala efterfrågan på olja öka säsongsmässigt med 1,6 mb/d från 2Q23 till 3Q23, och uppgå till 102,1 mb/d i genomsnitt för året som helhet. Tillväxten kommer att avta till 1,1 mb/d 2024, när återhämtningen tappar fart och när allt större elektrifierings- och effektiviseringsåtgärder för fordonsflottan får fäste.
Globala observerade oljelager ser relativt bekväma ut och har återhämtat sig till sin högsta nivå sedan september 2021. OECD:s industrilager steg med 170 kb/d i maj. Samtidigt noterade Kina sin största månatliga ökning av råoljelagren på ett år, med branta 1,1 mb/d, drivet av en kraftig ökning av råoljeimporten och trots att raffinaderiernas genomströmningshastighet var nära rekord. Kinas senaste köpfest inkluderade kraftigt rabatterade ryska och iranska fat. De globala oljebalanserna tyder på en marginell lageruppbyggnad under 2Q23. Men eftersom överskottet främst finns i kinesiska råoljetankar och amerikanska LPG-tankar, pågående dragningar av olja på vatten och djupare nedskärningar av utbudet med början denna månad tyder på att oljemarknaden snart kan se förnyad volatilitet.
OPEC+ oljeproduktion, miljoner fat per dag
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet