Följ oss

Nyheter

Den svenska guld- och valutareserven

Publicerat

den

Guldtacka i den svenska guldreserven

Centralbankers guld- och valutareserver uppfattas säkerligen av många som knastertorrt och tråkigt, samtidigt som det är ett ämne som för många andra river upp starka känslor. Vi lägger dessa åsikter åt sidan för stunden och låter Sveriges Riksbank beskriva syftet med guld- och valutareserven nedan.

Guld- och valutareserven

Guld- och valutareserven ska i första hand kunna användas till att ge likviditetsstöd till banker, till att fullgöra Sveriges del i Internationella valutafondens (IMF:s) internationella långivning och till att vid behov intervenera på valutamarknaden. Dessa åtaganden ställer stora krav på hur guld- och valutareserven förvaltas. Reserven hålls därför huvudsakligen i de valutor i vilka likviditetsstöd kan bli aktuellt och i sådana tillgångar som snabbt kan omvandlas till likvida medel.

I andra hand ska guld- och valutareserven ge Riksbanken, och i slutändan staten, god avkastning i förhållande till den risk som tas i förvaltningen av reserven.

Den 31 augusti 2013 var marknadsvärdet på guld- och valutareserven 408,8 miljarder kronor.

Guldreserven

Förvaring av den svenska guldreservenPrecis som många andra centralbanker äger Riksbanken guld. Det beror bland annat på guldets historiska koppling till sedlar och mynt. Ett mynt eller en sedel kunde under en period lösas in hos Riksbanken i utbyte mot guld.

Numera motiveras guldreserven i hög grad av att guldets värde normalt inte följer samma mönster som värdet på valutareserven. Därför blir värdet på den samlade guld- och valutareserven mer stabilt än värdet på guldreserven och valutareserven var för sig. Guldet kan bland annat användas för att finansiera likviditetsstöd eller valutainterventioner.

Riksbanken har ingått ett avtal med ett antal andra centralbanker, Central Bank Gold Agreement (CBGA), som begränsar hur mycket guld centralbankerna får sälja varje år. Bakgrunden till avtalet är att begränsa centralbankers utförsäljning av guld för att undvika oönskade effekter på guldpriset.

Den 31 augusti 2013 ägde Riksbanken 125,7 ton guld. Marknadsvärdet på guldet var vid samma tidpunkt 37,3 miljarder kronor. Guldet förvaras hos central­bankerna i Storbritannien (BoE), Kanada (BoC), USA (Fed), Schweiz (SNB) samt hos Riksbanken (RB).

Valutareserven

Svenska riksbankens tillgångsfördelningValutareserven består till största delen av värdepapper utgivna i amerikanska dollar (USD) och euro (EUR). För att sprida riskerna består dock en mindre del av valutareserven av brittiska pund (GBP), australiensiska dollar (AUD) och kanadensiska dollar (CAD). Den 31 augusti 2013 var marknadsvärdet på valutareserven 371,5 miljarder kronor.

Eftersom valutareserven innehåller mycket amerikanska dollar och euro påverkas värdet av reserven i hög grad av hur dessa valutor utvecklas gentemot kronan. Riksbanken har dock även skulder i amerikanska dollar och i euro vilket minskar valutaexponeringen. För att ytterligare minska den effekt som växelkursförändringar har omvandlas en del av valutaexponeringen i amerikanska dollar till norska kronor (NOK) med hjälp av derivatinstrument.

Valutareservens eurotillgångar består huvudsakligen av tyska (DE) stats­obligationer men även av obligationer från Frankrike (FR), Nederländerna (NL), Belgien (BE), Österrike (AT) och Italien (IT).

Värdet av Riksbankens tillgångar och skulder i utländsk valuta påverkas av den internationella ränteutvecklingen. Den 31 augusti 2013 var Riksbankens räntekänslighet 2,9, vilket betyder att om utländska räntor stiger med en procentenhet skulle värdet på Riksbankens netto­tillgångar i utländsk valuta sjunka med 2,9 procent.

Nyheter

Lobitokorridoren kan möjliggöra att råvaror fraktas väster ut i Afrika

Publicerat

den

Karta över Lobito-korridoren

En stor del av alla råvaror som produceras i Afrika fraktas öster ut till Kina. USA och EU ser gärna att mer fraktas väster ut. Det finns ett plan att satsa på Lobitokorridoren, en järnväg och väg genom centralafrika. USA har tagit ledningen, men med ett eventuellt maktskifte i USA så återstår det att se vad det blir av planerna.

Clara My Lernborg, expert på råvaror och gruvor, svarar på frågor om projektet.

Clara My Lernborg kommenterar Lobitokorridoren
Fortsätt läsa

Nyheter

Talga har fått miljötillstånd för en grafitgruva i Nunasvaara

Publicerat

den

Talga-flagga

Talga har fått miljötillstånd för en grafitgruva i Nunasvaara utanför Vittangi. Detta efter att Högsta domstolen avslagit begäran om överprövning. Enligt bolaget är detta det enskilt största beslutet för att förverkliga planerna. Gruvan är en del av en vertikalt integrerad produktion av anod-material.

Talga har tidigare erhållit ett bidrag från EUs innovationsfond för att utveckla grafit-anod-material-projektet Talnode-C som kommer att ha låga utsläpp.

”Vi är mycket glada över att miljötillståndsprocessen har avslutats framgångsrikt. Vittangi Anode Project är avgörande för Europas energiomställning och strategiska materialförsörjning. Vi ser fram emot att fortsätta arbeta med våra värdsamhällen och intressenter under hela genomförandefasen för att leverera hållbara, högpresterande anodmaterial till den europeiska batteriindustrin.” säger Martin Phillips, VD för Talga Group.

En viktig pusselbit som återstår är att bolaget får detaljplanen godkänd av regeringen efter att Kiruna kommun sagt nej. Talga har därför tidigare i år lämnat in en begäran till regeringen om planföreläggande.

Fortsätt läsa

Nyheter

ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer

Publicerat

den

ABB och Blykalla skriver avtal

ABB och det svenska kärnkraftsbolaget Blykalla har undertecknat ett samförståndsavtal om att utveckla teknik för avancerade kärnkraftsreaktorer, i syfte att stötta Sveriges satsning på ren och tillförlitlig baskraftenergi. Samarbetet kommer i ett första steg att fokusera på att bygga en prototypanläggning för koncepttestning i närheten av Oskarshamn innan man utvidgar till fler framtida anläggningar.

Enligt samförståndsavtalet ska ABB utforska hur dess lösningar för automation, elektrifiering och digitalisering kan stötta Blykallas SMR-prototyp SEALER-E, en elektrisk blykyld testreaktor. Det innefattar även ramverk för cybersäkerhet för att säkerställa att regelverket för kärnsäkerhet efterlevs.

SEALER-reaktor från Blykalla
Blykallas SEALER-reaktor

ABB:s tekniska expertis inom kraftdistribution, styrning och automation kommer, tillsammans med systemintegration, att lägga grunden för en framgångsrik driftsättning av avancerad kärnteknik som en del i samarbetet.

”Vi är glada att välkomna ABB som partner och dra nytta av deras djupa expertis i det här SMR-projektet”, säger Jacob Stedman, vd för Blykalla. ”Vi ser en stark utveckling i Sverige för kärnkraft generellt, och SMR-reaktorer i synnerhet. Därför ser vi fram emot att föra ut den här tekniken på marknaden som en del av omställningen till en nettonollframtid.”

Kärnkraftsreaktorer tillhandahåller ungefär 30 procent av elektriciteten i Sverige. I november 2023 lanserade regeringen en plan för att utöka kärnkraften med en kapacitet som motsvarar två storskaliga reaktorer (2 500 MW) per 2035 och upp till 10 000 MW år 2045, vilket också kan innefatta SMR-reaktorer.

”Energiomställningen är en av de största utmaningarna — men också möjligheterna — vi står inför och vi på ABB är positiva till alla fossilfria energikällor, inklusive kärnkraft”, säger Per Erik Holsten, global divisionschef för ABB Energy Industries. ”Vi är stolta över att få bygga upp ett samarbete med Blykalla och använda våra kunskaper inom automation och elektrifiering till att stötta den roll SMR-reaktorer har vad gäller att producera ren elektricitet och minska koldioxidutsläppen.”

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära